- Vilka utmaningar ser du att elever har när de möter digitala, multimodala och argumenterande texter?
– I min studie läste eleverna bland annat debattartiklar i en digital kvällstidning. Det som var särskilt utmanande var reklamen i webbtidningen, som pockade på uppmärksamhet. Det är lätt att klicka fel, och eleverna blev distraherade. De blev fokuserade på att hitta själva texten, och glömde bort andra saker som hörde till texten, till exempel bilder, filmer, diagram och så vidare.
– Eleverna i studien var inte vana att analysera multimodala texter, alltså texter som även innehåller exempelvis bilder och film i svenskaundervisningen. De uppmärksammade inte de multimodala elementen förrän jag ställde särskilda frågor kring det.
- Studien visade att eleverna har stor tilltro till avsändare som de uppfattar är auktoriteter. Varför är det ett problem, och hur kan skolan arbeta med det?
– Det var inte självklart för eleverna att en text är argumenterande – de kunde tolka den som en faktatext. Jag blev lite förvånad faktiskt, eftersom eleverna är så medvetna om att de ska vara kritiska, och också uttrycker att de är det. Men de rycks ändå med. När man blir känslomässigt påverkad så glömmer man bort att läsa kritiskt. Även tidigare studier visar att elever litar på sådant som ser välproducerat och proffsigt ut. ”De har ju skrivit så mycket, då är det såklart sant”, kan de säga. Och de blev imponerade av att författarna hade fina titlar.
– Att eleverna visar stor tilltro kan vara problematiskt, men det är också lite trösterikt. Vi vill ju att eleverna ska våga tro på belagd kunskap och vetenskap.
– I undervisningen kan det vara bra att göra eleverna medvetna om hur det går till när någon vill utöva påverkan. Till exempel genom att söka upp studierna som artikelförfattaren hänvisar till. Är det som sägs belagt från flera håll? Eleverna i min studie var drillade i att göra källkontroll, men sedan var det inte säkert att de förstod det de hittade. Att kritiskt granska påståenden är mer komplext än att kolla källor, och man behöver ha kunskap om innehållet.
– Det är ofta lättare att veta hur en tryckt text tagits fram. Innehållet i skolans läromedel är exempelvis framtagna och faktagranskade av en hel redaktion. På nätet kan i princip vem som helst lägga ut vad som helst, och publiceringen kan ibland gå fort, och då behöver man behöver man fler strategier som läsare.
– Undervisning i argumentation och retorisk analys kan hjälpa eleverna att upptäcka hur den som skrivit texten har jobbat. Det är nog inte så vanligt att lärare undervisar om det, det verkar vara vanligare att eleverna själva får skriva argumenterande texter. Och ofta när man ska skriva så följer man en ganska enkel mall, till exempel tre argument och motargument. Men i verkligheten är texterna ofta mycket mer intrikata, och kan till exempel vara ironiska.
- Hur kan lärare stödja eleverna att läsa multimodala, digitala texter?
– Läraren kan undervisa om retorisk analys och multimodal analys och ge möjlighet att pröva detta i klassrummet. Då får eleverna verktyg för att kunna läsa och förstå innehållet och även ett metaspråk som de kan ha hjälp av när de läser texter både i skolan och utanför.
– När jag mött lärare i olika forskningssammanhang och tittat på undervisning, så verkar lärarna mer fokuserar på elevers produktion av multimodala texter, och inte så mycket på att de ska läsa och analysera texterna. Så mitt bästa tips är att läsa digitala texter tillsammans och analysera. Detta är särskilt viktigt när det gäller film och bild, samt ord och bild tillsammans. Många svensklärare kan nog känna sig osäkra på bildanalys, men här kan man ta hjälp av bildläraren.
– Att eleverna ska arbeta med olika typer av texter och analys står i läroplanen. Som svensklärare har du en nyckelroll eftersom du gör texturvalet som behandlas i din undervisning. Det är viktigt att ta detta på allvar och även ta med de digitala texterna i valet av undervisningsmaterial, eftersom eleverna behöver stöttning i att läsa och analysera dem.
- Vad hoppas du att lärare och rektorer ska ta med sig från din avhandling i det dagliga arbetet med elever?
– Jag hoppas de tar med sig behovet av att jobba både med tryckta och digitala texter. Idag pratas det mycket om att återgå till det analoga, och forskning visar att analog läsning är viktigt för att utveckla läsförståelse. Men i dagens värld tar vi del av många digitala texter, och då måste vi undervisa om det. Elever har olika erfarenhet och kompetens kring digitala texter. När de får prata om texter tillsammans, och kan pröva sina tolkningar, kommer de längre i sin förståelse.
- Är det något särskilt du tänker att rektorer kan göra för att skapa bättre förutsättningar för denna typ av undervisning?
– Jag tänker att de är två saker som rektor kan göra: Fortsätta se till att det finns digitala verktyg i skolan – och att ge lärare möjlighet att pröva och utvärdera nya undervisningsupplägg.
Länk:
