Tidigare förhållningssätt till flerspråkighet
Förhållningssättet till barns och elevers olika språk har skiftat över tid. Föreställningar som att modersmålet stör utvecklingen av andraspråket har tidigare lett till att barn förbjudits att tala sitt modersmål i skolan. När detta började ifrågasättas under 1960-talet dök begreppet ”halvspråkighet” upp, att man utvecklar språket för det vardagliga, nära på modersmålet, och för det som hade med skolan att göra på andraspråket, och följaktligen inte utvecklade något av språken till fullo. Under en period menade man att det är viktigt att hålla isär sina olika språk, ”den dubbla enspråkighetsnormen”. Detta ifrågasattes i slutet av 1990-talet, och man började i stället tala om en ”dubbel tvåspråkighetsnorm” där kodväxling var ett centralt begrepp. Tolkningen av begreppet tycks variera, men innefattar föreställningen om språk som olika system som man växlar mellan.
Translanguaging
Teorin om translanguaging har sitt ursprung i Wales i mitten av 1990-talet (Garcia- Wei 2018). Grunden i teorier om transspråkande är att det framför allt innebär ett förhållningssätt där man betraktar flerspråkighet som norm. I undervisningen i skolan innebär det att man betraktar elevers flerspråkighet som en resurs i undervisningen och att man på ett medvetet sätt låter eleverna använda alla sina språk i lärandet. Elevernas olika språk betraktas inte som avgränsade system, utan alla språken ses som en helhet och språkinlärningen handlar om att integrera nya språk i den repertoar man redan har. Skälen för detta är flera. I Lgr 11 fastlås att ”språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade”. Elevernas identitetsutveckling ingår således i skolans uppdrag och att uppleva att alla ens språk är lika värdefulla är i sig identitetsstärkande.
Malmö och Pedagogisk inspiration
Malmö sökte och fick statsbidraget för ökad jämlikhet 2017 och man bestämde sig för att det skulle riktas mot flerspråkighet. Visionen för arbetet är samhällelig, i riktning mot det bland andra Ofelia García kallar social justice och mot en förändrad syn på flerspråkighet. Målet är mycket konkret: varje deltagande elev ska få möjlighet att använda mer än ett språk i klassrummet, varje deltagande lärare ska få ökad kunskap om translanguaging. Sex skolor, varav Rörsjöskolan Zenith är en, deltar i projektet. Statsbidraget finansierar en processledare per skola. Arbetet leds av Pedagogisk inspiration, PI. Processledarna stöds av PI genom gemensamma träffar och fortbildning och de leder sedan lärgrupper för arbete med translanguaging på sina egna skolor. En viktig utgångspunkt i det arbetet är Helen Timperley’s Det professionella lärandets inneboende kraft (2013).
Rörsjöskolan Zenith
En kort promenad från Grundskoleförvaltningen i Malmö ligger Rörsjöskolan-Zenith. Här är utvecklingsarbetet i translanguaging i sin uppstart och en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Skolan har sedan flera år ett fokus på språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Våren 2018 började processledaren på skolan förbereda lärarna på translanguaging som förhållningssätt genom föreläsningar och litteratur från Gudrun Svensson och Jim Cummins. Parallellt startade en kartläggning av språk i klasserna och man genomförde språkutvecklande aktiviteter för att introducera translanguaging för eleverna.
Från tanke till handling
Med translanguaging förknippas ett antal metoder, övningar och sätt att bygga en miljö. Rörsjöskolan Zenith har valt att 
börja i det konkreta, i arbetssätten, och utifrån det utveckla förhållningssättet. De arbetssätt som är synliga på skolan vid vårt besök är de identitetsskapande, man lyfter elevernas alla språk på väl synlig plats, till exempel 30 meter identitet, ett stort arbete där eleverna i grupper funderade på sina identiteter, pratade och antecknade i omgångar. Som avslutning skrev eleverna egna texter om identitet på de språk de önskade och resultatet sattes upp på en vägg, ett 30 meter långt regnbågspapper. Andra synliga arbetssätt är ordlistor uppsatta på väggen och elever som använder källor och skriver på olika språk. Vid studiebesöket fick vi också göra klassrumsbesök för att se hur förhållningssättet fungerade i praktiken. Under en lektion i engelska med årskurs 9 förberedde eleverna muntliga presentationer. De jobbade med vad som skulle vara med i presentationerna i homogena språkgrupper där de använde sina starkaste språk. Vi besökte också en lektion i svenska i årskurs 5, där läraren högläste för eleverna. Före läsningen visade läraren bilder som illustrerade begrepp i texten. Under läsningen återknöt hon sedan till bilderna. Lektionen avslutades med att eleverna själva fick teckna en miljö ur boken.
Sammanfattande reflektion
Efter studiebesöket funderar vi givetvis över det vi såg, över eleverna och lärarna och deras arbete, men också mycket över de utmaningar som ett förändrat arbetssätt innebär. Rörsjöskolan Zenith är i uppstartsfas, de har som sagt valt att börja med metoderna, och lärarna har olika mycket kunskap och olika mycket engagemang. Så måste det kanske få vara, och det är inte enbart av ondo, det är inte alltid när man är överens som man lär sig mest.
Men om man som skola siktar mot ett gemensamt förhållningssätt måste man ställa sig frågan: vi vet att saker måste få ta tid, men när sitter förhållningssättet i ryggraden på alla lärare? När vi språk-, läs- och skrivutvecklare nu sammanfattar de intryck och tankar vi fått efter studiebesöket, är det kanske en av de viktigaste frågorna för vårt fortsatta arbete i Göteborg: hur kan vi vara ett stöd för skolor som vill börja arbeta med translanguaging? Hur börjar man? Hur arbetar man för att verkligen få till stånd ett internaliserat förhållningssätt? Hur ger man arbetet varaktighet? Vi slutar på samma sätt som vi började: farvel, näkemiin, devlesa, bye, hej då!
Läsa mera?
García, Ofelia, Wei, Li Translanguaging. Natur och Kultur 2018
Svensson, Gudrun Transspråkande. Natur och Kultur
Cummins, Jim Flerspråkiga elever: Effektiv undervisning i en utmanande tid
Timperley, Helen Det professionella lärandets inneboende kraft 2013
Rörsjöskolan-Zeniths blogg, alla delar
