Många elever har bott utomlands, många är aktiva på internet på andra språk och många familjer reser mycket. Vi måste med andra ord förhålla oss till den flerspråkighet och den språkliga rörlighet som råder i våra klassrum. Det gynnar alla våra elever om vi lyckas skapa förutsättningar för att arbeta med elevernas alla språk. Hur kan elevens tidigare språkkunskaper bli en tillgång i ditt klassrum?

För att förstå vilka utmaningar elever med annat förstaspråk än svenska ställs inför kan vi tänka oss en elev som kommer till Sverige vid skolstart, säg vid sju års ålder. Det hen då ställs inför är att:

  1. lära sig det vardagsspråk som svenska elever haft sju år på sig att lära, samtidigt som hen ska
  2. lära sig nya komplexa företeelser och nya begrepp (skolspråket) på ett språk som hen inte behärskar. Och även
  3. lära sig att använda det nya språket som ett redskap för att lära sig.

För att belysa vad punkt två innebär bad Åsa Wedin oss att tänka på något mer komplicerat vi lär ut i skolan och som vi själva inte helt behärskar, till exempel derivata inom matematiken. Om vi skulle försöka lära oss det genom att få det förklarat för oss på exempelvis kinesiska så får vi en känsla för hur det kan upplevas av våra nyanlända elever. Åsa Wedin tar död på myten om “språkbad”, alltså att om vi bara släpper eleverna utan stöd på förstaspråket rakt in i en klass, så lär de sig svenska genom att de ständigt utsätts för språket. Hon menar att vi bör kalla den metoden för “språkdränkning” istället. Åsa Wedin säger också att vi har en stark norm kring enspråkighet i våra skolor. Hur ser det ut i ditt klassrum? Stämmer det?

Vad behövs då för att elever med annan språklig bakgrund än svenska ska nå skolframgång? Åsa Wedin lyfter fram fyra förutsättningar som bör finnas med genom hela skolgången:

  1. Stöd för utveckling av förstaspråk
  2. Stöd för utveckling av andraspråket (svenska)
  3. Socialt och kulturellt stöd
  4. Stöd för ämnesutveckling

Forskning visar (bl.a Thomas och Collier 1997) att för att dessa elever ska nå lika långt i sin skolutveckling som infödda elever behövs undervisning på både elevens förstaspråk och andraspråk. Förutom detta behöver eleven få utveckla sina ämneskunskaper på det språk som bär elevens tänkande. Vi behöver organisera skolgången för våra elever så att undervisningen sker på flera språk samtidigt.

Det är en utmaning att tänka kring hur undervisningen då kan organiseras. Åsa Wedin menar att det är jätteviktigt att vi visar intresse och uppskattning för det eleven har med sig i form av språk och kulturellt kapital. Som ett första steg kan vi till exempel lära oss några fraser på elevens språk, visa att vi vill kommunicera med hen. Ett exempel på det kan vara att ha veckans språk uppsatt i klassrummet, med fraser och bilder från det språket.

Att låta eleverna skriva texter på sitt förstaspråk, översätta med hjälp av studiehandledare till svenska och läsa upp för andra stärker också elevens identitet. Ett utvecklat samarbete mellan lärare, modersmålslärare och studiehandledare kan också hjälpa flerspråkiga elever att nå skolframgång. Detta samarbete är något vi tror skulle kunna gynna många elever.

Vad är språk? Åsa Wedin definierar språk som allt vi använder när vi kommunicerar: formellt språk, verbalt språk, omedvetet språk, gester, informellt språk och allt däremellan. Vi måste hitta former för språken att samarbeta och blandas. Hur kan du då organisera undervisningen så att alla får tänka på sitt starkaste språk eftersom alla elever är flerspråkiga?

Den 3 oktober 2018 lyssnade vi på Åsa Wedin fil.dr i tvåspråkighetsforskning och professor i pedagogiskt arbete (svenska som andraspråk) vid Högskolan Dalarna. Hennes forskningsintresse rör främst flerspråkighet och literacy, exempelvis studier av kommunikationsmönster i klassrum där en stor andel av eleverna har svenska som sitt andraspråk. Hon har skrivit böcker om vuxna andraspråksinlärares skriftspråksutveckling och om barns språkutveckling.

 

Vidare lästips

Wedin, Åsa (2017). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Studentlitteratur AB: Stockholm

Cummings, J, Svensson, G, Torpsten, A, Wedin, Å, Wessman, A (2017). Språklig mångfald i klassrummet. Lärarförlaget: Stockholm

Hedman, C, Wedin, Å (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Studentlitteratur AB: Stockholm