STL Blended
Under hösten och våren går jag en SKL-utbildning som heter “Skriva sig till lärande” eller STLBlended. Kursen genomförs via blended learning, vilket innebär att kursen innehåller så väl fysiska som digitala möten och eget arbete online. Metoden, som går ut på att använda digital teknik som hävstång för pedagogiken, bygger på arbete med cirkelmodellen och syftar till att verka inkluderande och främja likvärdigheten mellan elever. Kärnan är det digitala skrivandet och den sociala interaktionen som sker när elever delar dokument och formativt bedömer varandras arbeten under själva lärprocessen.
Vi som går kursen är indelade i grupper och agerar i egenskap av att vara så kallade kritiska vänner. Vi ger varandra återkoppling och tankar att brottas med på planeringar, reflektioner och lärande. Det är väldigt givande! Läs gärna: Fem anledningar till STLBlended.
Ett kortfattat förklarande filmklipp om STLblended learning hittar du här:
Parallellt och tillsammans med kollegor på Johannebergsskolan genomför jag även kollegialt lärande genom Skolverkets lärportal Digitalt berättande. Det verkar, åtminstone utifrån de utbildningar och annan input jag tar del av finnas några huvudingredienser eller förutsättningar som gör den digitala läs- och skrivutvecklingen mer eller mindre framgångsrik:
- att skriva för mottagare och syfte med texten
- att publicera på en gemensam digital yta
- att ge skriftlig återkoppling
- att skapa interaktion och dialog.
MAPS en färdplan vid digitalt språk- och kunskapsutvecklande arbete
I boken The Digital Writing Workshop (Hicks, 2009) använder Troy Hicks sig genomgående av akronymen MAPS för att sätta det digitala textarbetet in i ett större sammanhang. MAPS, som ursprungligen skissades av Bernie VanTal och därefter därefter vidareutvecklades av Swenson and Mitchell, 2006 , skulle närmast kunna översättas med färdplan eller tumregel. Bokstaven M står för Mode, A för Audience, P för Purpose och S för (Writer’s) Situation.
En MAPS är således ett tankeredskap för att undervisa digitalt skrivande och fokus ligger på hur en text är producerad eller hur den ska produceras.
Bakom varje digital text döljer sig vissa val och avgöranden; allt från syfte till vem som är mottagare, till val av den teknologi som används för att skapa en text och till hur texten ska distribueras. MAPS hjälper skribenter att fatta dessa beslut. Här hittar du en tom MAPS-mall som jag och Lisa Molin, Cfs, översatt och skapat inför våra utbildningsdagar v.44, och här nedan delar jag med mig av hur jag använde mig av en MAPS som riktlinje för att påbörja arbetet med bloggtext och en gemensam digital yta:
Arbetet med bloggtext och att blogga görs inte på en lektion utan är ett mer långsiktigt arbete som inkluderar både läsning av bloggar och skrivande av olika sorters texttyper. Jag inledde med en presentation och minilektion om bloggtext; vad en blogg är och vad som kännetecknar ett blogginlägg: Presentation Bloggtext .
Som första skrivuppgift valde jag något som jag helt enkelt kallar “Något du sett hört och reagerat på”. Vanligt förekommande hos bloggtexter brukar vara att de innehåller olika inslag såsom återberättande, åsikter, värderande, reflekterande och argumenterande drag. Som input fick eleverna se denna musikvideo:
Elevernas instruktion:
Du har just sett videon HolySiz – The light och beslutar dig för att reagera med att uttrycka dina tankar och åsikter om det du sett i din blogg. Skriv ett första utkast till ett inlägg som uttrycker dina tankar och åsikter, gärna med stöd av argument. Gå till Google Classroom och öppna Google dokumentet “Utkast blogginlägg”.
Hanna Sandgren, Skribent, fotograf och filmare från Pedagog Göteborgs redaktion vid Center för Skolutveckling, filmade mig under ett lektionspass för att visas vid Cfs utbildningsdagar v.44, TCRWP ”Digitala verktyg och faktatexter”: ”Om bloggtext och om att blogga” . Jag är tydligt stel och påverkad av den faktiska filmsituationen och dessutom var det få elever som ville medverka synligt, så det är en något mer konstlad undervisningssituation som visas, men kanske kan det visualisera upplägget? 🙂
Utvärderingen av det här uppstartsarbetet visade att eleverna tyckte att det var spännande att läsa varandras inlägg och att få uppleva sina egna texter väcka engagemang och bli lästa. Aha-upplevelsen för min del var framför allt den interaktion som uppstod och som gick att följa mellan eleverna och deras texter. Återkopplingsarbetet fungerade. Jag lyfte och modellerade deras återkopplingssvar. Den skriftliga responsen blev mer konstruktiv och framförallt var det så härligt att se hur eleverna interagerade, stöttade och lyfte varandras respons. De gav till och med respons på responsen. För mig blir detta arbete med publicering, gemensam digital yta, återkoppling på texter en väg värd att fortsättningsvis vandra och vidareutveckla. Några kloka elevröster från utvärderingen:
Bygga svenska är ett bedömningsstöd för alla lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolan och gymnasieskolan. Länk till bedömningsstödet hittar du här! Materialet finns för årskurserna 1–3, 4–6 och 7–9 samt gymnasieskolans introduktionsprogram.
Center för Skolutveckling anordnar en utbildning med fyra utbildningstillfällen nu under våren för att stärka kompetensen kring materialet Bygga Svenska. Utbildningsinsatsen är en del av Göteborgs Stads utvecklingsplan för arbetet med nyanlända elever.
Skolverket bjuder tillsammans med nio lärosäten även in till ett dialogmöte om bedömningsstödet Bygga svenska. Dialogmötet erbjuds på 23 orter mellan den 22 januari och 27 april 2018 och riktar sig till rektorer, lärare i svenska som andraspråk, ämneslärare och förstelärare i grundskolan och på gymnasiet. Under dialogmötet får du bland annat fördjupad förståelse om hur bedömningsstödet kan användas för att stödja arbetet med nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Du får kunskaper om bedömning och undervisning i olika ämnen, hur du systematiskt kan iaktta elevernas förmågor och ge stöttning som har betydelse för elevens språk- och kunskapsspråksutveckling i alla ämnen. Länk till anmälan
Skola för alla – om flerspråkighet och nyanlända elever
Längre fram i vår, den 20 april, ges en angelägen konferens av Språkcentrum: Skola för alla – om flerspråkighet och nyanlända elever.
Den har en inriktning på dels aktuell forskning med bl a Jim Cummins: Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid och Gudrun Svensson: Translanguaging i teori och praktik. Dessutom en del seminarier med konkreta exempel på språkutvecklande arbetsmetoder för flerspråkiga elever. Bland annat lyfter Anna Nylund högläsningens kraft medan jag talar om att skriva, skapa och samarbeta digitalt. Sista anmälningsdag är den 31 januari 2018. Mer information hittar du under anmälningslänken: https://www.delegia.com/skolaforalla
Vi språkar vidare! / Cecilia
