Covid-19-pandemin har visat hur viktigt det är att kritiskt kunna granska information för att varje individ ska kunna ta sitt samhällsansvar. Vilket är svårt i ett ständigt flöde av information där aktörer som har andra intressen letar sig in och ibland lyckas påverka oss. 

Hur kan vi lära oss att hantera desinformation och konspirationsteorier och skapa motståndskraft? Och varför är det så viktigt att just skolan agerar?

Den 10 maj 2021 anordnade Filmpedagogerna, Folkets bio och Center för skolutveckling ett seminarium som hette “Desinformation och konspirationsteorier i pandemins tid”, med föreläsningarna:

  • “Det andra viruset – desinformationen – innehållet, avsändarna och spridarna”, Mathias Cederholm
  • “Så ökar vi svensk motståndskraft”, Anette Novak

Seminariet riktade sig främst till samhällslärare, det regionala MIK-nätverk “MMM” och andra intresserade. Du kan se en videoinspelning av seminariet i sin helhet.

 

Hur du identifierar desinformation och konspirationsteorier

I ett första stadie av pandemin försökte människor greppa vad det var som hände och hur viruset spred sig, senare ville de veta mer om vaccinering. I vår digitaliserade värld förväntar vi oss snabba uppdateringar och enkla svar, något som tar tid att få fram när det ska grundas i forskning och beprövad erfarenhet.

När människor inte får svar snabbt känner de sig otillfredsställda, och då finns risken att de börjar söka sig till alternativa källor. Då ökar också risken för spekulationer och rykten, som kan leda till misstro mot journalister, myndigheter och andra auktoriteter. När svaren från dessa aktörer väl finns tillgängliga kan konsekvensen bli att människor inte fullt ut vågar lita på informationen och råden, vilket i sin tur är en samhällsfara.

Mathias Cederholm tipsade om en rad verktyg som du kan använda för att identifiera desinformation.

  • Hoaxy – visualisera hur information sprider sig på Twitter
  • Social Bearing– analysverktyg för Twitter med tidslinje etc
  • CrowdTangle– följ, analysera och rapportera vad som händer med publikt innehåll i sociala medier
  • Ad Fontes version 4.0– få översikt över olika nyhetsmedier för att kunna identifiera “fake news” etc
  • Media Bias Fact Check – betygsätter hur opartiska olika nyhetskällor är
  • Newsguard – betygsätter tillförlitlighet för olika webbplatser

Så här ökar vi motståndskraften

Världshälsoorganisationen WHO beskriver att vi befinner oss i en infodemi:

  • För mycket information som inkluderar falsk eller missledande information i digitala eller fysiska miljöer under ett utbrott av sjukdom. Det skapar förvirring och risktagande beteenden som kan vara skadligt för hälsan. Det kan också leda till misstro mot auktoriteter inom hälsa och underminera allmänhetens hälsoansvar. En infodemi kan intensifiera eller förlänga utbrott när människor är osäkra på vad de behöver för att skydda sin hälsa eller andra människor omkring dem.

Enligt forskning så finns det några aktiviteter som statliga aktörer kan göra för att motverka desinformation:

  • Lyssna på allmänhetens funderingar och frågor
  • Främja förståelse för risker och råd från hälsoexperter
  • Bygga motstånd mot felinformation
  • Engagera och legitimera grupper som gör positiva handlingar

Skolans roll och resursbank att använda

Enligt Anette Novak behöver vi stärka barn och ungas medie- och informationskunnighet genom skolans utbildning. Barn och unga behöver kunskap om hur de kan finna, analysera och kritiskt värdera information, själva kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier. På så sätt går det att skapa en viss motståndskraft i samhället.

Statens medieråd har på uppdrag av regeringen skapat ett nationellt nätverk av aktörer som arbetar med MIK-frågor, och också skapat en gemensam kunskapsbank med material som kan användas i undervisningen: https://www.statensmedierad.se/mik-sveriges-kunskapsbank

Unesco har tagit fram ett ramverk för MIK-undervisning som uppdateras med bland annat hantering av desinformation, AI med mera. Just nu görs ytterligare justeringar av materialet, men så snart det är färdigt kan du hitta det här:

https://en.unesco.org/news/media-and-information-literate-citizens-think-critically-click-wisely

Hitta fler föreläsningar och workshops

Föreläsningsserien Medievetenhet anordnas av Center för skolutveckling och syftar till att bidra till fördjupade kunskaper kring hur dagens informations- och mediesamhälle fungerar samt ta fram konkreta redskap för dig som lärare att använda i undervisningen. Innehållet riktar sig främst till dig som är bild-, svenska- och/eller samhällslärare, men även andra intresserade är välkomna. Du hittar aktuella föreläsningar i Lärtorgets kalender.

Du kan också boka Filmpedagogerna, Folkets bio för en rad olika föreläsningar kring Medie- och informationskunnighet.