Kollegor på plats i tid.

Blacktown Girls High School ligger i en förort till Sydney och har ca 750 kvinnliga elever i åldrar från högstadiet till gymnasiet. I upptagningsområdet bor familjer från länder som Afghanistan, Indien och Pakistan där många föräldrar har vidareutbildning från hemlandet, men svårt att få kvalificerade arbeten i Australien. De har därför höga utbildningsambitioner för sina döttrar men saknar de ekonomiska resurser som krävs för att bekosta utbildning på en privatskola. Att föräldrarna föredrar en flickskola beror enligt skolans utvecklingsledare på att de vet att flickor når bättre resultat i enkönade miljöer, men också på att de inte vill att dottern ska träffa pojkar. De flesta australiensiska skolor är annars samkönade, så flickskolor som Blacktown hör till undantagen.

De flickor som börjar på Blacktown har mycket varierade förkunskaper, från de som knappt kan skriva sitt namn till duktiga elever med höga ambitioner. Ett 40-tal elever har flyktingbakgrund eller svåra familjesituationer som påverkar deras möjlighet att klara studierna utan extra stöttning. De stora skillnaderna i förkunskaper var också ett av huvudskälen till att skolan valde att satsa på R2L, som ger lärare redskap för att undervisa elever med olika förutsättningar och bakgrund.

Varför Reading to Learn?

Utvecklingsarbetet på Blacktown startade 2011, då skolan fick extra medel för att förbättra sina literacy-resultat, som då var låga. R2L-fortbildningen var inledningsvis frivillig men de lärare som önskade gick en åttadagarskurs på Sydney University. Det ledde till att resultaten förbättrades så mycket att skolan sedan dess valt att utbilda samtliga lärare i R2L, men eftersom kostnaderna för kurs plus vikarie blir höga (ca 40 000 svenska kronor per lärare och läsår) anordnar man numera oftast utbildningen i egen regi.

När utvecklingsarbetet inleddes var R2L ett medel för att förbättra skolans låga resultat. Idag är det möjligheten att arbeta med mer avancerade texter som gör att Blacktown fortsätter att använda R2L i alla klasser, inklusive den specialklass dit särskilt begåvade elever kan söka från primary school, och där pedagogiken enligt föreskrifterna ska vara mer varierad. På  lektionen vi besökte förberedde läraren i rättskunskap elever i årskurs 11 inför en examinationsuppgift där de skulle värdera och diskutera olika metoder för terrorbekämpning. Lektionen inleddes med en noggrann genomgång av instruktionen och resten av tiden läste och diskuterade klassen svaret på en liknande uppgift, tänkt som modelltext för den egna texten. Under läsningen identifierade eleverna skribentens argument samtidigt som läraren uppmärksammade dem på hur värderande ord som “essential” och sambandsord som”however” bidrog till att övertyga den tänkta läsaren.

Ett utvecklingsarbete på skolnivå

De lärare vi samtalade med på Blacktown menade att R2L resulterat i ett lugnare undervisningstempo, och att det tillsammans med R2L-strategierna ger eleverna tid att upptäcka språkets funktion i olika texter. Att alla lärare vet hur de ska stötta den läsning och det skrivande som ingår i deras ämnen skapar också trygghet. Ytterligare ett plus är det gemensamma metaspråket som underlättar samarbete inom och mellan ämnena.

Enligt skolans utvecklingsledare har R2L bidragit till att lärarna numera talar mer om hur de arbetar, än med vad. Det faktum att lektioner eller temaarbeten planeras och utvärderas gemensamt bidrar också till att många lyfter sig ett extra snäpp och ställer fler frågor om sin undervisningspraktik. Tidigare gick mycket mötestid åt till att ”högläsa mejl” det vill säga att delge information som lika gärna kunde läsas. Följden blev att många lärare ägnade sig åt annat arbete medan andra helt enkelt kopplade av. Numera förväntar sig alla att den gemensamma tiden används till samplanering eller fortbildning av ett slag som syns i klassrummet. Exempelvis hade ämnesgruppen i matematik just haft workshops i att “packa upp” det matematiska språket.

För att följa upp arbetet och få underlag för fortsatt utveckling har Blacktown infört regelbundna så kallade “teacher rounds”, där en grupp erfarna R2L-lärare observerar lektioner under en till två dagar. Mot slutet av en sådan dag samlar observatörerna de lärare vars lektioner man observerat till en gemensam diskussion på det aktuella temat. Att diskussionen är en del av skolans gemensamma utvecklingsarbete innebär bland annat att ingen lärare ska behöva känna att de förväntas stå till svars för något de sagt eller gjort i klassrummet.

Vad känns mer och mindre bekant från Göteborg?

De erfarenheter vi tog del av i Sydney liknar på flera punkter de som gjorts under de fyra år R2L-utbildningen funnits i Göteborg. Vi ser att lärare och deras elever snabbt får bättre grepp om texters utseende och funktion i olika ämnen, men också att det krävs tid och mycket samarbete för att bli riktigt skicklig. Vi träffar lärare som precis som Blacktowns lärare är så rutinerade att de använder R2L-strategierna utan att följa dem till punkt och pricka. Andra gemensamma erfarenheter är att de lärare som använder R2L snart väljer svårare texter liksom att intensiva R2L- strategier som detaljerad läsning måste användas med urskiljning. De skillnader vi särskilt noterade var dels det tydliga mandat som Blacktowns utvecklingsledare hade för att utveckla undervisningen på skolnivå, dels att man lyckats införa en möteskultur med fokus på undervisningen.

I en studie av hur skolors organisation inverkar på elevernas resultat konstaterar Jarl, Blossing & Andersson (2017) att grundskolor med stabilt goda resultat utmärks av en målinriktad ledning som förmår strukturera lärarnas samarbete med fokus på undervisningen. De framgångsrika skolorna har rutiner för uppföljning av elevernas resultat och anpassar undervisningen och stöd efter elevernas behov. I klassrummet har läraren ett tydligt ledarskap som används för undervisning i helklass med inslag av andra arbetsformer. Resultaten på Blacktown var frukten av långsiktigt arbete på en hel skola. Att grupper av lärare deltar i fortbildning om språkutvecklande arbetssätt kan vara startskottet för en förändring, men om alla skolor ska lyckas i uppdraget att kompensera för skillnader i elevers bakgrund krävs mer systematiska satsningar. En fungerande infrastruktur med fokus på språkutvecklande undervisning är en bra början.

Referenser:

  • Rose, D. & Martin, J. (2013). Skriva, läsa, lära. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
  • Jarl, M., Blossing, U. & Andersson, K. (2017). Att organisera för skolframgång: strategier för en likvärdig skola. (Första upplagan). [Stockholm]: Natur & Kultur.