Vård- och omsorgsprogrammet på Katrinelundsgymnasiet har förbättrat sina resultat markant. På två år har rektorn och personalen vänt siffrorna genom ett medvetet och uthålligt arbete. Andelen elever som tar examen har ökat från 56,8 procent under läsåret 2015-2016 till 74,5 procent läsåret 2017-2018. Dessutom har elevernas närvaro ökat tydligt under samma period.
–En utmaning för oss är att vård- och omsorgsyrken är i stort behov av personal och att våra elever kan få jobb innan de har tagit examen, men långsiktigt är det bättre att eleverna fullgör sin utbildning. Målet är att vi ska ligga på genomsnittet för yrkesutbildningar i landet, 79-80 procents examensgrad, säger rektor Laila Gordon von Hacht.
Såg dålig kunskap om skolkoder
Det var 2015 som personalen på skolan insåg att för få elever når examen, att de borde kunna nå bättre resultat. Då började utvecklingsarbetet för att få upp examensgraden. Andreas Magnusson, lärare i svenska och religion, säger att de upplevde att många av eleverna inte kände till grundläggande skolkoder, de hade inga bra strategier för inlärning och förstod inte vad frånvaro gav för konsekvenser.
–Vi bestämde oss för att istället för att klaga på dem efteråt, när de redan fått problem, så kunde vi bli tydligare med att först förklara våra förväntningar. Det skapar bättre förutsättningar för att klara skolan.
Tydligt vad som gäller
Tillsammans med eleverna byggde de upp ett material på en Google-site med information om vad som gäller på skolan. Där kan eleverna hitta svar på frågor som hur man lyssnar aktivt på lektionen, hur man antecknar eller vad som är tanken med att visa film på en lektion. En stor del av informationen är också kopplad till elevernas arbetsplatsförlagda lärande, till exempel hur eleven ska kontakta sin handledare.
I arbetet med webbplatsen blev det tydligt vilka områden som behövde förstärkas.
–Vi såg att en brist har varit samsyn i vissa frågor hos oss lärare. Det finns en styrka i att alla lärare har liknande regler och förhållningssätt. Vi såg också till att stärka samarbetet med specialpedagogen, och i det utvecklade vi hur vi arbetar med studieplaner. Vi stärkte eleverna i att förstå sin studieplan – och att förstå risker och konsekvenser för de val de gör, säger Andreas Magnusson.
Samarbete och struktur i arbetslag
För att skapa den samsyn och det samarbete som krävs strukturerade de upp arbetet i skolans fyra arbetslag. På veckomötena finns det nu alltid avsatt tid för specialpedagogen och en tydlig dagordning där deltagarna kan föranmäla om de vill prata om en specifik elev. Tanken är att det ska vara rättssäkert och genomtänkt. Specialpedagogen Katarina Eklind säger att detta är ett sätt att nå rätt elever och få pedagogiskt fokus. Genom att få så mycket stringens som möjligt spiller inte elevärenden över på hela mötet.
–Det är extremt viktigt att mötet inte är gnälltid om vilka elever som är jobbiga, utan att inställningen är: det här funkar inte just nu, hur kan vi jobba för att stötta eleven? Mycket av det vi gör leder till att vi får ökad inblick i hur vi arbetar i de olika professionerna, och en koppling mellan lärare och elevhälsa. Det är när trådarna möts det kan hända något!
Ambitionen har hela tiden varit att även elever ska kunna vara med på arbetslagsmötena, vilket de hittills varit ett par gånger. Då diskuterade de hur eleverna tycker att en ideallektion ser ut. Det kom då fram att eleverna önskade en tydligare gemensam struktur på lektionerna. Därför skriver alla lärare nu upp på tavlan vad som ska hända på lektionen.
Alaa Rekkab och Mariama Nyang. Foto: Cecilia Fors
Alaa Rekkab och Mariama Nyang, som båda går sista terminen på Vård och omsorgsprogrammet säger att lektionerna blir lugnare när lärarna är tydliga med upplägget.
–Tidigare tog det upp mycket tid när alla frågade: När slutar vi? Vad ska vi göra sen? Nu kan vi mer fokusera på vad vi ska göra istället, säger Mariama Nyang.
Studiehall ger ökat fokus
En annan idé som kommer från eleverna är studiehallen – en lokal som är bemannad hela dagarna av en lärare dit eleverna kan gå när de vill för att få hjälp. Studiehallen är välbesökt, och eleverna är själva måna om att det ska vara en plats för studiero – inte för rasthäng som stör.
–Det är många elever i klassrummet som vill ha hjälp. Om man inte vill ta upp för mycket tid av läraren på lektionen så kan man gå till studiehallen efteråt istället. Då blir lektionerna mer för genomgångar. I studiehallen kan man också få hjälp om man ligger efter. Det är ett bra sätt att använda tiden, säger Alaa Rekkab.
–Vi har avskaffat håltimmen som begrepp här på skolan – all tid här är studietid! Livet har inga håltimmar, utan det är ett flöde, säger Jonas Pedersen, som är den lärare som oftast finns på plats i studiehallen.
Alaa har lärt sig att skilja på studietid och fritid
Eleverna själva vittnar om vikten av att få lära sig vad det egentligen innebär att studera. Alaa Rekkab, som går sista terminen på Vård & omsorgsprogrammet, upplevde något av en kulturkrock när hon kom till gymnasiet från en grundskola som hon själv beskriver som ostabil och att man där fick “göra som man ville.”
–Jag skötte mig inte i ettan och tvåan, jag hade hög frånvaro och dåliga betyg. Utan stödet jag har fått här hade jag inte klarat examen. Jag vet nu att jag inte ska vänta med att göra mina uppgifter, utan göra dem direkt, för om jag skjuter upp saker blir jag stressad. Jag har lärt mig att göra ett schema för vad jag ska göra, att disponera och prioritera min tid och att göra uppgifterna under lektionen. Skola är skola och fritid är fritid, då blir det tydligt när man ska göra vad.
Mariama Nyang, som också tar studenten till våren, har haft höga ambitioner under hela sin gymnasietid, men uppskattar ändå den tydlighet som finns kring studierna på Katrinelundsgymnasiet.
–Om vi vill nå målen är det vi som ska kämpa, och lärarnas roll är att hjälpa oss. Lärarna förklarar exakt vad som gäller för olika betyg så man vet vad man kommer klara. Om man glömmer sig och bara vill ha kul, så hjälper de till att säga till att man behöver plugga och ha fokus. Om man tycker det blir för mycket så peppar de och säger – ni kommer klara det!
Mariamas mål är att plugga vidare för att bli socionom. Alaa vet inte riktigt än vad hon vill göra efter examen, men båda säger att de kommer känna sig glada och stolta på examensdagen.
Samarbete och vetenskapligt förhållningssätt
Vad är det då för förutsättningar som behövs för att kunna göra det som de gjort på Katrinelundsgymnasiet? Dels handlar det om att få tid avsatt för att jobba utvecklande, men också att det finns en vilja hos både rektorn och de olika professionerna i personalen att förbättra verksamheten.
–Det är ofta ett hinder för skolutveckling om man känner att tiden är knapp, och det är lätt att isolera sig när det är stressigt. Vi har ett kollektivt driv hos oss. På ett yrkesprogram kanske man har elever som inte vill plugga så mycket, vilket är en utmaning. Vi tvingas att hitta lösningar och driva framåt, säger Andreas Magnusson.
Katarina Eklind lägger till att de anstränger sig för att ha ett vetenskapligt förhållningssätt till sin egen verksamhet.
–Vi tar fram statistik om examensgrad och närvaro och utgår från det i vårt utvecklingsarbete. Då har hela lärarkollegiet sett gemensamt vad som är problemet – och det blir lättare att ta fram lösningar tillsammans.
En annan framgångsfaktor är att de satt ord på vad personalen och eleverna kan göra tillsammans så att det blir tydligt att alla jobbar mot samma mål.
–Till exempel det här med att alla lärare skriver upp lektionens agenda på tavlan. Det skapar gemensam struktur för eleverna, men hindrar inte lärarna från att jobba på sitt eget sätt på sin lektion. Lärarjobbet ska vara kreativt.
–Om det kommer från eleverna vet vi att vi gör rätt, säger Andreas Magnusson.
