På Polhemsgymnasiet sitter ämneslärare i svenska under en studiedag och arbetar med timplan, lösningar för nationella prov och hur kurserna ska läggas upp nästa läsår när Gy25 införs.
– Nu är vi nere på en handgriplig nivå, där vi tittar på innehållet i de olika kurserna i svenska. Till exempel hur vi får in kreativt skrivande även i ettan, berättar Victoria Kratz, lärare i svenska och musik.
Hon och hennes kollegor ser både för- och nackdelar med att nu gå över till ämnesbetyg i stället för kursbetyg, både för elever och lärare.
– Målet är att man som elev går hela kursen och sedan bedöms när man är på topp i slutet. Man får tre år på sig att utvecklas och det blir inte lika hetsigt som att få betyg i kurser varje år och ur ett elevperspektiv kan det bli stressigt att vara på topp i tre år. Med Gy25 blir det förhoppningsvis mindre betygshets och mer fokus på inlärning, säger Anna Björnheden, lärare i svenska och SVA.
– Du kan få jättebra betyg om du är på topp i trean, men händer det något just då som gör att du inte mår så bra så har du inte längre dina gamla meriter att vila på.
Ämnesbetyg ska minska stress och öka fokus på lärande
Gy25 är egentligen ett paket av olika reformer, där även innehållet i ämnena har uppdaterats och nya ämnen tillkommit. Den största förändringen är dock övergången från kursbetyg till ämnesbetyg. Bakgrunden är att kursbetygen som infördes 2011 skapat stress för både elever och lärare, det visar flera utvärderingar. Slutsatserna från utvärderingarna är att innehållet i kurserna har tenderat att bli boxar för avcheckning och bedömning, istället för en helhet där lärandeprogression står i fokus.
– Med kursbetyg blev lärarens roll starkt knuten till kunskapskraven och lärare fick i stor utsträckning förlita sig på matriser i sin planering och bedömning. Samtidigt upplevde både lärare och elever att de hade svårt att hinna med innehållet i kurserna, och fokus gled bort ifrån lärande. I Gy25 får eleven längre tid på sig att fördjupa sig i ämnet och betyg sätts i slutet av ämnet. Syftet är att betyget då bättre ska spegla elevens kunskaper. Som lärare får man större möjlighet att bedriva en långsiktig undervisning som utgår från en helhetssyn på ämnet, säger Katarina Lange, utvecklingsledare vid Center för skolutveckling.
Viktigt med planering och stöd från förvaltningen
Utbildningsförvaltningen i Göteborg började redan under vårterminen 2024 planera för de kommande förändringarna i Gy25. För att stötta lärare och rektorer i det omfattande förberedelsearbetet har förvaltningen bland annat erbjudit kompetensutveckling för nyckelpersoner, ofta förstelärare, som skolorna utsett. I det arbetet har Katarina Lange och kollegan Nina Ivarsson på Center för skolutveckling medverkat.
– Vårt stöd har både handlat om fortbildning kring innehållet i reformen och om att stärka kompetensen hos nyckelpersonerna som ska leda sina kollegor i utvecklingsarbetet, att ge dem verktyg i sin roll som processledare. Hur väl skolan lyckas med ett utvecklingsarbete som Gy25 är nära knutet till skolkulturen och infrastrukturen och det är viktigt att verksamheten är väl förberedd, säger Katarina Lange.
Utöver de nya ämnesbetygen innebär Gy25-reformen också att innehållet i ämnena förändras för att de bättre ska motsvara de kunskaper som samhället efterfrågar idag. Till exempel är kunskaper om hållbar utveckling tydligare framskrivna i de nya ämnesplanerna. Dessutom har några helt nya ämnen tillkommit, som exempelvis AI.
I det nya systemet är ämnena uppdelade i nivåer, från 1 till 5, istället för kurser. Det finns fortfarande centralt innehåll knutet till varje nivå, men betygskriterierna är samma hela tiden.
– Eftersom de olika nivåerna innebär en progression, en utveckling och nytt innehåll som bygger på kunskap från en tidigare nivå, så är det viktigt för dig som lärare att ha god kunskap om hela ämnet, säger Katarina Lange.
Större frihet i bedömningen
Betygskriterierna är nu mindre detaljerade och ger läraren utrymme att tillsammans med eleverna forma undervisningen.
– Man kan säga att lärarprofessionen får ett ökat frirum igen, och med det följer givetvis ett stort ansvar, säger Katarina Lange.
Eleverna som kommer från högstadiet är vana vid ämnesbetyg – det är för lärarna det blir nytt. Anna Björnheden tror att undervisningen kan bli friare för lärarna.
– I betygskriterierna finns kärnpunkterna med, till exempel skriva, tala och läsa, och de bedöms, men man måste inte gå in och till exempel göra ett prov i nordiska språk eller bedöma en talanalys. Det blir mer fokus på att lära sig och inte bara bedömning och prov. Det blir friare för lärare och det är positivt, säger hon.
Just detta ser även Sarah Males, som är verksamhetsutvecklare och tillförordnad rektor på Ester Mosessons gymnasium. Hon har varit med på utbildningsträffarna som Center för skolutveckling hållit.
– Som jag ser det så är det centralt att återkomma till syftet med reformen, det vill säga att minska fragmentiseringen och ge bättre förutsättningar för helhetslärande och djuplärande. Både lärare och elever får en rimligare arbetssituation med mer fokus på lärande än insamlande av betygsunderlag och ständig bedömning av eleverna, säger hon.
Oro för ökad elevstress i år 3
En del lärare är bekymrade över att vissa elever kanske lägger ner mindre tid på skolarbetet på nivå 1 och 2, för att ta igen allt på nivå 3.
– Men är det så att en elev kan visa på nivå 3 att den har tillräckliga kunskaper, då är det ju faktiskt så att den har det. Och det förutsätter att man har undervisat rätt utifrån det systemet, säger Katarina Lange.
Att eleverna ska ta det alldeles för lugnt i ettan och tvåan och öka farten först i trean är något som Anna Björnheden är orolig för.
– Eleverna kanske sparar för mycket till årskurs tre. Det är en farhåga som många lyfter, att elever prokrastinerar och chillar i ettan och tvåan, för att köra på för fullt först efter halva trean, tillägger hon.
– Det är absolut en fara, fyller Rossana Limeta i. Hon undervisar i svenska och religion.
– Kanske minskar stressen för eleverna i ettan och tvåan, men samtidigt kommer den öka i trean. Har du till exempel får E och D i ettan och tvåan och ska läsa upp allt i trean kan det göra mycket med din stress och ditt psyke, fortsätter hon.
Lärare behöver tid att gå igenom ämnesplaner
Eleverna kan med Gy25 alltså gå från exempelvis ett C i ettan till ett A i trean och då få A i hela ämnet. Ett godkänt betyg ersätter alltid ett underliggande icke godkänt betyg. För den som får ett F i trean går det alltså att läsa upp på Komvux och då lyckas få A rakt igenom. Just för Komvux och prövningsenheten kommer det bli stor skillnad redan i höst, eftersom de måste vara beredda att ge prövningar på nivå 3 då, medan skolorna kommer att undervisa i nivå 3 först om tre år.
Skolverket trycker på att det behövs tid för att sätta sig in i reformen, och lärarna behöver tid att gå igenom ämnesplanerna. På Polhemsgymnasiet upplever svensklärarna att de har fått gott om tid att förbereda sig.
– Vi har haft mycket förberedelsetid på studiedagar och det känns bra. Nästa läsår ska vi också lägga tid på Gy25 under studiedagar. Det kanske också är då vi behöver det som mest – det går bara att förbereda till en viss gräns, säger Anna Björnheden.
– Nu har vi kurskriterier för årkurs tre som ska tolkas utifrån ettans centrala innehåll. Vi behöver få tid med att jobba med sambedömning och tolkningar, säger Victoria Kratz.
Tänk på att dokumentera!
När det gäller förberedelser och hur man som rektorer och lärare tar sig an förändringen lyfter Katarina Lange fram några saker som hon tycker är viktiga att tänka på.
– Att utgå från vad Skolverket lyfter fram om implementeringen, att börja i tid och säkerställa en grund. Ha en plan på enhetsnivå och huvudmannanivå och få med alla pedagoger!
Uppföljning är viktigt – att dokumentera och synliggöra sin implementeringsprocess, vad man gör och vad resultaten blir. Speciellt eftersom det inte finns några nationella riktlinjer för hur uppföljningen av implementeringen ska se ut – skolor kan välja att göra på olika sätt.
– Det är bra att tänka på dokumentationsprocessen tidigt, och här har utbildningsförvaltningen tagit fram egna kriterier utifrån Skolverkets förslag.
För att till sist tydliggöra vad reformen Gy25 förhoppningsvis ska åstadkomma lyfter Katarina Lange den bild som Skolverket använder:
– Tidigare var det som att titta på eleven genom en skärm med många olika titthål, alltså många enskilda bedömningstillfällen, och då blev det otydligt vem som fanns där bakom. Med Gy25 får vi färre och större hål att titta igenom – och det blir tydligare vem eleven där bakom är.
