“Pedagoger i träningsskolan behöver ha stor fantasi, empati och närvaro”

– Här har vi barn med särskilda rättigheter och det är det som är avgörande. Den största skillnaden mot grundskolan gäller läroplanen, där vi läser utifrån ämnesområden. Egentligen ska vi läsa samma saker, men på ett tillgängligt sätt, anpassat efter elevernas förutsättningar. Vi har heller inte betyg på det viset, så det är något som också skiljer sig åt, säger Per-Arne Johannesson.

• Hur fungerar slöjdundervisningen för era elever?

– Det är en fantastisk möjlighet att omsätta teori till praktik, eller tvärtom. Vårt uppdrag är ju att skapa förutsättningar för våra elever att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Detta kan då ske på ett antal olika sätt. Där är de praktiskt estetiska läroprocesserna fantastiska möjligheter till olika in- och uttryckssätt.

• Hur gör ni kopplingen mellan teori och praktik på särskolan?

– Som alltid genom förberedelse, tydliggörande pedagogik och kommunikationsstöd på olika vis. Detta är en av många utmaningar vi har inom särskolan och kanske framför allt inom inriktning ämnesområden. Det är viktigt att vi återkommande ställer oss frågan hur vi kan visa på att saker och ting hänger samman, ”den röda tråden”. Att tydliggöra processerna från till exempel plan, ritning, materialval, konstruktion och slutlig produkt. Hur detta sker över tid, på olika sätt och på olika platser.

• Har era elever lättare att tillgodogöra sig undervisningen praktiskt?

– Generellt är detta svårt att svara på då de personliga förutsättningarna är lika många som individerna. Jag tror att alla elever, oavsett ålder eller skolform skulle nå längre kunskapsmässigt och förstå sammanhang lättare om vi inom skolan skulle arbeta mer temaövergripande inom de olika ämnena och kunde erbjuda fler inlärningsalternativ.

• Hur anpassar ni undervisningen utifrån att eleverna kan ha väldigt olika förutsättningar?

– Det handlar framför allt om att som pedagog ha ett öppet sinnelag, med stor fantasi, empati och närvaro.

• Vilka egenskaper ska man ha som lärare och pedagog som undervisar inom träningsskolan?

– Generellt måste man vara väldigt lyhörd och kunna se hur de sätt man försöker förmedla kunskap och känslor på fungerar för eleverna. Det är grundläggande. Du får ha på dig andra glasögon där du ser de små utvecklingsstegen hos eleverna, hur de till exempel blir mer delaktiga och intresserade. Ofta handlar det om framsteg som ses som “enkla” för andra, men som har en stor betydelse för eleverna och gör en stor skillnad för dem. Det kan till exempel handla om att kunna uttrycka ja och nej, och på så sätt kunna förmedla sin vilja, vilket är otroligt viktigt.

– Vi gör väldigt mycket saker med våra elever. Många gånger är vi den yttre motorn, där vi skapar situationer och väljer material, och sedan får vi se och känna av vad som funkar för varje elev – var den eleven är bekväm, vilka vägar som är mest framkomliga utifrån ett lärandeperspektiv och så vidare.

• Vilken roll spelar assistenterna i undervisningen?

– De spelar en central roll. De är elevernas trygghet – en motiverande, stimulerande och stödjande person som finns där för att eleverna ska kunna göra och vara med om så mycket saker som möjligt.

• Hur kan man bättre interagera mellan särskolan och grundskolan?

– På Kvibergs/Kvibergsnässkolan samarbetar vi i nya fantastiska lokaler och med engagerad personal inom slöjd, musik och idrott. Där har vi till exempel slöjdlärare som går emellan och undervisar på båda skolorna. Vi äter också fantastiskt goda luncher tillsammans.

– Gemensam skolledningstid varje måndag är också en förutsättning för god samarbetsutveckling. Jag vet av tidigare integrerings- och inkluderingsarbeten att detta är viktigt och bra ur flera perspektiv. Ju tidigare det sker desto bättre respekt, förståelse och kunskap får vi om varandra och vad vi kan bidra med. Jag tror att det behövs tydliga budskap på organisationsnivå för att det ska ske förändringar stadsövergripande och inte bara goda enskilda initiativ.

• Hur mycket slöjd och andra praktisk-estetiska ämnen har träningsskolans elever i sin timplan jämfört med grundskolans timplaner? Använder man sig mer av skapande och praktisk-estetiska ämnen i träningsskolan som en väg till teoretiska kunskaper än i grundskolan?

– Ja, vi använder oss absolut av det skapande som en väg till teoretiska kunskaper. Mellan tummen och pekfingret så rör det sig om dubbelt så mycket tid på särskolan jämfört med grundskolan när det kommer till praktisk-estetiska ämnen, men det står inte preciserat som exempelvis slöjd, eftersom vi läser ämnesområden.

– Vi har fantastiska förutsättningar och möjligheter på grundsärskolan och det är så roligt att arbeta och göra skillnad tillsammans med eleverna, vårdnadshavarna och med personalen.