På småbarnsavdelningen på Skutehagens förskola i Torslanda är Babblarna populära. Den här förmiddagen har förskolläraren Gitten Frankenberg strategiskt tagit fram andra leksaker i samma färger som Babblarna, såsom bilar och dockmöbler, och lagt dem tillsammans med Babblarna vid en lekmatta.
– Ska vi samla ihop Bibbis gula saker, frågor hon.
– Ja, svarar förskolebarnen samfällt och hittar genast bland annat ett gult flygplan, en gul stege och en slags rektangulär byggsats som den gula Bibbi får som halsduk.
Några av barnen övergår snart till att spontant samla ihop Doddos blå saker och stuvar in dem i en farkost som åker iväg, och så är leken i full gång.
Utbilda “skickliga lekare”
På ytan kan det framstå som en ordinär leksituation i en helt vanlig förskola. Men Gitten Frankenberg är sedan tre år tillbaka Skutehagens förskolas processledare i nätverket Lekresponsiv utvecklingspedagogik. Det handlar om att utbilda ”skickliga lekare” och att använda leken som grund för barnens lärande i förskolan. Det har gjort att hon numera på ett mer medvetet planerar när och hur vuxna ska delta i barnens lekar. I grunden finns det tre förhållningssätt som en vuxen kan inta:
- Övervakare. Den vuxne är i bakgrunden, noterar vad som händer och ingriper vid behov.
- Inspiratör. Den vuxne går in i leken för att inspirera och driva den framåt.
- Aktör. Den vuxne deltar fullt ut i leken.
– Jag tror att vuxna behöver vara mer delaktiga i barns lek. Det betyder inte att vi ska vara med hela tiden. Men vi ska kunna gå in i barns lekar, utmana dem, stötta dem, bekräfta dem, och även försöka få in någon undervisningsstund, säger Gitten Frankenberg.
Vuxna utmanar mot läroplanens mål
Förskolorna i Team Väster (Amhult, Brännekulla, Hästevik, Kålhagen, Låkeberget och Skutehagen) har sedan många år tillbaka till ett utbyggt samarbete. I och med att förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig har de valt utvecklingspedagogik som teoretisk grund. Det är en pedagogik där man ser på barnet som en lekande lärande individ, och den vuxne uppmanas att delta aktivt i barnens lek och utmana dem i riktning mot läroplanens mål.
För drygt tre år sedan vände förskolorna de sig till Göteborgs universitet, där de ledande forskarna inom utvecklingspedagogik är verksamma, med en förfrågan om ett samarbete.
– Förskolan ska ju vila på vetenskaplig grund, och vi har valt att ansluta oss till utvecklingspedagogik. Men kände oss ganska ensamma om det i staden och ville gärna få igång ett samarbete med universitet för att komma i kontakt med fler förskolor för ett utbyte, säger Kerstin Carlsson, förskolechef på Brännekulla och Hästeviks förskolor.
Leken videofilmas
Det var startskottet på nätverket Lekbaserad utvecklingspedagogik. Det har fyllt flera funktioner. Personal från förskolorna har träffats och lärt av varandra samtidigt som de fått tillgång till aktuell forskning och handledning från universitet. Dessutom har forskare från Göteborgs universitet, samt Linnéuniversitetet i Kalmar och Högskolan Kristianstad, fått tillgång till empiri till ytterligare forskning.
I praktiken har en processledare från varje förskola deltagit. Hen har videodokumenterat leksituationer där lärande kommer till uttryck. Videorna har sedan diskuterats och analyserats vid nätverksträffar. Samarbetet har varit fruktbart.
– Forskarna har velat få material av oss från leksituationer och vi har velat få kunskap om hur vi kan förhålla oss till lek, säger Sofia Häggström förskollärare på Hästevik och en av de som deltagit i projektet.
Varit utmanande
Flera av dem som har filmat sig själva säger att det har varit både utmanande och nyttigt.
– Det blev tydligt hur vi som vuxna ofta klampar in som en stor elefant. Vi fick ställa oss frågan om det är lek vi håller på med eller om det egentligen är jag som vuxen som styr och tror att det är lek, säger Cecilia Lundberg, tidigare förskollärare och nu förskolechef på Låkeberg förskola.
Hon får medhåll av Sofia Häggström.
– Vi har fått se hur mångfacetterad en lek är. Hur man pratar i lek, hur man hela tiden går ut och in i leken, hur man jämkar ihop sig, hur lite det egentligen behövs för att man ska mötas i en lek och att man sedan kan göra olika saker i leken, säger hon.
I den reviderade läroplanen för förskolan som införs i sommar finns för första gången ett eget kapital om lekens betydelse. Det lyfter fram att barnen ska ges förutsättningar både för lek som de själva tar initiativ till och lek som de vuxna på förskolan introducerar.
Lekresponsiv utvecklingspedagogik
– När vi gick med i det här projektet fick vi den sista pusselbiten. Tidigare pratade vi på förskolan mycket om de styrda aktiviteterna men inte om barnens lek. Men nu får vi också med leken. Det är lärande via lek, säger Sofia Häggström.
För att det ska fungera är barnens delaktighet och inflytande viktigt. Om inte barnen är med och tycker att det är roligt och utmanande sker det inget lärande. Därför har man inom nätverket nu börjat prata om lekresponsiv utvecklingspedagogik. Leken och lärandet förs framåt genom att förskollärarna svarar och ger respons på barnens tankar och idéer.
Arbetssättet har blivit en utgångspunkt i det systematiska kvalitetsarbetet på förskolorna.
– Läroplanen kan upplevas om oändlig. Det är lätt att bli stressad av det. Man vet inte vilken ände man ska börja och man är osäker på om man har gjort allting. Men i och med utvecklingspedagogik har vi fått modet att fokusera på färre saker och på djupet och analysera verksamheten utifrån dem. Då vänder man på alla stenar och kan få med alla delar av läroplanen, och nu också med fokus på lek i det här projektet, säger Kerstin Carlsson, förskolechef på Brännekulla och Hästeviks förskolor.
Forskarnas slutsatser
De forskare som deltagit i projektet har börjat publicera sina resultat. Några av de slutsatser som man har dragit är:
- Det är inte självklart eller naturligt för alla förskollärare att vara del av barns lek.
- Man måste planera för lek om man ska vara fullvärdiga lekare i barns lek, eftersom man inte då samtidigt kan svara i telefon, ta emot andra barn, etc.
- Det finns en oanad potential för barns lärande om förskolläraren deltar i barns lek, som ”kompetenta lekare”.
- Olika innehåll från läroplanen kan göras synliga i leken.
De processledare som varit delaktiga i projektet har nu börjat att implementera lärdomarna bredare i sina respektive förskolor. Samtidigt har nätverket öppnat för fler förskolor och kommer att utvecklas utifrån deltagarnas behov och önskemål. Kontaktperson är Ingrid Pramling Samulesson på Göteborgs Universitet.
Vill du veta mer om nätverket och projektet?
Anmäl dig till en informationsträff 13 maj.
Konferens om barns plats i staden
På konferensen Förskolesummit 2019 lyfter staden fram goda exempel och skapar idéer kring hur vi arbetar med det kompensatoriska uppdraget i förskolan. Konferensen går av stapeln på Lindholmen den 5-6 december 2019.
Temat är Barns plats i staden, med inriktning på förskolans utveckling kring social hållbarhet. Syftet är att lyfta förskolans goda arbete samt öka kunskap, skapa inspiration och kreativa utvecklingsidéer. För mer information kontakta: forskolesummit@forskola.goteborg.se
