– Jag kan redan se resultat. Eleverna förstår att en bra frågeställning är avgörande för en bra slutprodukt. Och att nyckelbegrepp och ord är superviktiga, säger Karin Wickelgren, lärare i svenska och sva.
Vi drunknar i information. Genom internet har vi tillgång till miljontals källor med fakta inom i stort sett varenda ämne vi kan tänkas vara intresserade av. Men för att våra elever själva ska kunna navigera i informationshavet när de söker kunskap, behöver skolan ge dem rätt verktyg. Det är viktigt att kunna sovra, liksom att kunna hitta tillförlitliga källor med ett innehåll som du själv kan förstå. Men allra först måste du veta vad du letar efter, och kunna formulera frågeställningar som gör sökningen effektiv.
På Frejaskolan i Västra Göteborg får eleverna undervisning om alla delar av den här komplexa processen, utifrån en modell som kallas infosöktrappan*.
”Alla kan googla”
– Alla kan googla idag, och jag ser att många tror att de är jättebra på att hitta information. När man söker blir man också ganska nöjd med det man får fram, och man litar väldigt mycket på det sökmotorerna ger en. Men om vi lär eleverna att söka på ett smartare sätt så kan de hitta till information som är mer relevant. Så att informationen kan omvandlas till kunskap, säger Hanna Thölin, som är skolbibliotekarie på Frejaskolan.
De första stegen i infosöktrappan handlar om att ringa in sitt ämne. Eleverna startar i sin egen förförståelse och baskunskap inom området. Vad känner jag till och vad är jag nyfiken på att få veta?, är viktiga frågor. I nästa steg får de utforska ämnet lite mer genom att söka information i olika källor, till exempel i läroboken och i andra analoga och digitala källor, för att få en orientering kring ämnet. Då ska de också skriva ner viktiga begrepp och nyckelord. Nästa steg är att formulera en fråga – en större, övergripande, och underfrågor som utvecklar den ytterligare. Dessa frågeställningar blir sedan skelettet för texten eller presentationen eleverna ska skapa.
Ger tips på säkra källor
– Vi kan också ge förslag på frågeställningar och tipsa om säkra källor som utgångspunkt för att eleverna ska kunna förstå de centrala begreppen. De här stegen är jätteviktiga innan man börjar med själva informationssökningsbiten, säger Karin Wickelgren.
Klass 8 A på Frejaskolan ska skriva en utredande text kring kropp och hälsa. Det är ett ämnesöverskridande temaarbete där lärarna i svenska och biologi samarbetar med skolbibliotekarien. Totalt ägnas åtta lektionstillfällen åt sökprocessen och källkritik innan det är dags för eleverna att bearbeta sitt råmaterial och skriva klart den utredande texten.
Hanna och Karin har modellerat för klassen hur de kan gå tillväga för att välja ett ämne, och använder frågeställningen ”Är mjölk skadligt för hälsan”, som exempel för att konkretisera alla steg i processen. Klassen har också tillsammans tittat på olika texter om mjölkens hälsoeffekter, för att förstå vad nyckelord och begrepp är. Alla elever har nu valt ett eget ämne och skrivit ner sina förkunskaper och frågor i ett dokument i Drive.
Lär sig kombinera sökord
Under dagens lektionspass ligger fokus på strategier för att söka information via digitala källor på internet. Målet är att hitta de mest relevanta källorna men samtidigt minimera antalet sökträffar, för att inte slösa tid på att gå igenom alltför många källor. Återigen modellerar Hanna utifrån exemplet om mjölk. Hon testar att bryta ner sin långa sökfras ”Är kolhydraten laktos skadlig och ger sjukdomar?” till färre sökord, eftersom den ger alltför många träffar och kvaliteten i de översta källträffarna i listan inte så hög. Därefter prövar hon att variera sina sökord, tex ”laktos sjukdomar”, ”laktos ohälsa” eller ”mjölksocker ohälsa” och kan visa att valet av sökord påverkar både antalet sökträffar och vilka källor som hamnar överst i träfflistan. Genom att lägga in söktermen Initle: eller Allintitle: före sökorden begränsas träffarna till källor som har ett eller samtliga sökord i sin titel. Sökningen kan också begränsas till källor som publicerats under de senaste månaderna eller veckan.
Därefter får eleverna en gemensam sökuppgift att göra på sina egna datorer, och efteråt jämför de och diskuterar resultatet tillsammans i helgrupp. Trots att alla gjort samma uppgifter skiljer sig träffarna åt. Orsakerna kan vara flera, förklarar Hanna och Karin, det kan bland annat bero på elevens tidigare sökhistorik (cookies), på vilken webbläsare du använder, var du befinner dig geografiskt med mera.
Samarbete med skolbibliotekarien är en stor tillgång
Innan passet är över har eleverna lärt sig att sökmotorerna inte är neutrala eller allvetande, att träfflistan styrs av algoritmer och att företag kan köpa sig en ”topplacering” i träfflistor fastän deras webbsidor inte har ett jota med ditt sökämne att göra.
Att som lärare få samarbeta med en driven skolbibliotekarie är en stor tillgång i undervisningen, tycker Karin Wickelgren.
– Hanna har specialkompetens som inte jag har, i medie- och informationskunnighet, men också när det gäller litteratur och olika sorters källor. Så vi kompletterar varann väldigt bra. Att ha detta nära till hands är ju en oerhörd vinst som pedagog – och att vi kan vara två. Hon är ju en till pedagog i klassrummet, säger hon.
Hanna håller med om att de olika professionerna befruktar varandra.
– Vi har olika ingångar i arbetet men vi har elevernas måluppfyllelse som mål. Det är det vi jobbar med. Jag har ju läst mer om infosökning och källkritik, medan läraren har mer ämneskunskaper, så då kompletterar man varandra, säger hon.
Eleverna utvecklar sina kunskaper
Båda kan också se effekter av undervisningen hos eleverna. Inte minst gäller det elevernas förståelse för det viktiga förarbetet med frågeformulering och identifiering av nyckelbegrepp, innan de ger sig ut i informationshavet. Men även synen på vilka källor man kan lita på har förändrats.
– Jag ser att vi sår ett frö till att var lite skeptisk mot det vi läser. Eleverna börjar välja säkrare källor, de vill lära sig vad en bra källa är och hur de kan hitta information som är pålitlig, säger Hanna Thölin.
– Får du lära dig det i skolan blir du också mer kritisk på din fritid till det du ser på nätet. Du förstår att det finns en avsändare, det finns en algoritm som påverkar sökresultat, det är inte bara en slump. Det är också viktigt att veta att vi lämnar ifrån oss mycket information om oss själva till en sökmotor, bara genom att vara inloggad till exempel på googles alla tjänster, säger hon.
Lär sig hitta pålitliga fakta
Än är det lite för tidigt att säga om kvaliteten på åttondeklassens utredande texter kommer att bli högre, eftersom eleverna ännu inte kommit fram till sållnings- och textbearbetningsfasen. Men Hannas erfarenhet från Vättleskolan där hon jobbat på samma sätt ihop med ämneslärare är att det ger positivt genomslag.
En av eleverna i klass 8A är Alexandra Dimitrosopoulou. Hon tycker att temaarbetet lärt henne hur hon kan hitta fakta som går att lita på. Dessutom har det hjälpt henne att skriva bättre faktatexter.
– Jag har lärt mig att det är bra att ta allt steg för steg, för då är det enklare att skriva texten. Och den blir bättre till slut. Då lär du dig alla stegen och så kan du använda det senare också.
– Till exempel när vi skrev begreppen och nyckelorden, och sen när vi skulle skriva frågorna. För sedan när vi ska skriva texten då vet vi vad vi kan utgå ifrån. Av de svaren jag har ska jag försöka göra en text.
*Trappan är en modell som tagits fram av skolbibliotekarierna i Kristianstads kommun.
Lästips
Sök direkt av Maria Heimer, Sanoma utbildning
Det är bara att googla av Filippa Mannerheim och Katarina Fast Ehrlén, Sanoma utbildning
Se föreläsning om Infosöktrappan från Torghandel
