Vid bordet på förskoleavdelningen Trädet sitter några barn och färglägger bilder. Figurerna är klassiska serie- och Disneyfigurer, men motiven är långt ifrån de traditionella sagornas. Batman står i köket och bakar bullar. Törnrosa har vaknat ur sin sömn – men hon vill inte bli räddad av prinsen. När han försöker kyssa henne föser hon bestämt undan honom.
Att erbjuda barnen alternativa bilder till de normer som dominerar i samhället, är en del i jämställdhetsarbetet i Majorna-Linné. Ingenstans på avdelningen Trädet på Albotorgets förskola ser vi heller några normstereotypa bilder. Under åren som jämställdhetsarbetet pågått har de plockats bort. Däremot finns både på väggarna och i bokhyllorna många normkreativa bilder, som ska utmana de invanda föreställningarna och få att barnen att tänka till. En svartlockig pojke som är lucia, bilder på både kvinnliga och manliga poliser i uniform.
– Idag reagerar barnen inte så mycket längre, till exempel när vi läser normkritiska böcker. Det har blivit något naturligt, för att vi har jobbat mycket med förståelsen för att människor är olika, säger Evelina Gunnarsson, som är förskollärare på avdelningen.
Barnens lekande har förändrats
Målet med jämställdhetsarbetet är att alla barn ska få utvecklas till de unika individer de är. Oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund eller funktionsförmåga. Ett av de tydligaste tecknen på att arbetet gett positiva effekter, är att barnens lekande har förändrats, berättar Evelina.
Evelina Gunnarsson, förskollärare, Albotorgets förskola.
– Vi ser att de är mer fria i sina val av aktiviteter. De leker mer blandat över köns- och åldersgränser. Och själva lekarna har blivit mer uppblandade och varierade. Det är inte så begränsat längre, att i den här delen leker vi doktor eller här leker vi med bilar.
Jämställdhetsarbetet startade för fyra år sedan, 2013. Sammanlagt deltar 16 av stadsdelens förskolor, och fler än 120 pedagoger och 700 barn berörs. Även tidigare har jämställdhetsprojekt genomförts i förskolorna, men den här gången ville förskolecheferna bygga något som skulle leva vidare och hålla över längre tid.
Att starta hos pedagogerna och förskolecheferna, blev en viktig strategi. Personalens förhållningssätt, hur de uttrycker sig och vilka förväntningar de signalerar till barnen, skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande.
Gemensam teoretisk grund
Alla pedagoger och förskolechefer har därför fått en gemensam teoretisk grundutbildning. Genom litteraturstudier och föreläsningar har de fördjupat sig i frågan om vad kön och genus egentligen är, utifrån ett vetenskapligt perspektiv. De har lärt sig om genusordningens tre principer – isärhållande av könen, mannen som norm och heteronormen – och reflekterat kring hur mönstren påverkar oss i vardagen.
Efter hand har fokus breddats från jämställdhet mellan könen till alla diskrimineringsgrunder och ett normmedvetet förhållningssätt.
Med avstamp i de teoretiska kunskaperna har pedagoger och chefer tillsammans utvecklat konkreta arbetsmetoder. Ett viktigt verktyg har varit observationslistor för att kartlägga jämställdheten på den egna förskolan. I kartläggningen tittar man till exempel på vilket talutrymme barnen får, vilket material de väljer att leka med och gör genusanalyser på böcker och sånger som finns i verksamheten.
Under hela utvecklingsprocessen har pedagogerna träffats och haft kollegialt lärande, både i det egna arbetslaget och med kollegor på andra förskolor i närområdet.
– Det viktigaste är vi pedagoger och vårt förhållningssätt.Vi jobbar mycket med att reflektera över var vi själva står och hur vi kan uttrycka oss, så vi inte förstärker normer, säger Evelina Gunnarsson.
Hon tycker att det kollegiala utbytet har varit mycket värdefullt. För henne själv har jämställdhetssatsningen blivit en personlig utveckling.
– Jag ser de här strukturerna mycket mer idag, och hur de påverkar våra tankar och det vi gör.
Det professionella arbetet som förskollärare har blivit roligare, tycker hon. Arbetslaget har fått större kunskap om hur de kan skapa lekmiljöer och sätta samman grupper som stödjer alla barns utveckling.
Påverka grupperingar
Till exempel har pedagogerna på Trädet tagit bort alla fasta gruppkonstellationer, som Grön och Röd grupp, liksom de bestämda platserna vid samlingar och måltider. Att para ihop barnen utifrån ålder eller kön har de helt slutat med.
– Istället bygger vi nu grupper utifrån barnens intresse, humör och dagsform. Då kan barnen leka mer med alla.
– Vi har också koll på vilka lekkonstellationer som fungerar bra, och vilka vi vill utmana.
Hon ger exempel på ett enkelt sätt att utmana barnens grupperingar: Vid samlingarna ber pedagogerna alla barn vars namn börjar på en viss bokstav, säg A, att byta plats med varandra. Förändringarna ger många positiva effekter.
– När gruppkonstellationerna ändras kan barnet lättare ta en ny roll. Det behöver inte alltid vara den tysta, eller den blyga, utan kan få uttrycka fler sidor hos sig själv.
Nytänk om lekmiljöer
Pedagogerna har också förändrat lekmiljöerna för att ge alla barn förutsättningar att vara aktiva och kreativa. Olika lekmaterial blandas idag mer i miljöerna, till exempel i ”lägenheten” som är ett stort rum med köksutrustning, matbord och en våningssäng som även kan funka som soffa – men där finns också en djungelvärld med leksaksdjur och plats att leka med bilar.
Resultatet av nytänkandet kring lekmiljöerna har blivit att både flickor och pojkar breddat sitt lekande. Men fortfarande finns det lekar som inte lockar båda könen lika mycket.
– Vi märker att det är lättare att bjuda in killarna till att leka i lägenhetsmiljön, eller till att pyssla och göra halsband, än att locka flickorna att leka med bilar.
– Det är en utmaning – att utmana flickorna att välja bredare.
Christina Rekstad, förskolechef, Albotorgets förskola.
Jämställdhet är inte något som kan uppnås genom någon quick fix, betonar förskolechefen Christina Rekstad. Om det ska vara hållbart måste det vara ett ständigt pågående arbete. All nyanställd personal får gå igenom den grundläggande teoretiska utbildningen och processen hålls levande genom kollegiala lärsamtal på APT:er och nätverksträffar.
I början kändes det inte naturligt för Evelina att ständigt ha på sig ”jämställdhetsglasögonen”. Det var också ganska krävande att kritiskt betrakta sitt eget beteende och utmana sina tankar.
– Det tar tid. Men idag händer det av sig själv. Nu tar vi nästan inga beslut utan att tänka: Hur blir detta jämställdhetsmässigt?
Läs mer om förskolechefernas roll och hur förändringsarbetet organiserats
Tips på fortsatt läsning
Lilla genushäftet av Maria Hedin, 2010
Normkritisk pedagogik av Janne Bromseth och Frida Darj, 2010
Bryt!, RFSL, 2011
Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 av Kristina Henkel och Marie Tomicic, 2009
En jämställd förskola och skola av Kristina Henkel, 2011
Bångstyriga barn av Klara Dolk, 2013
Normkreativitet i förskolan av Johanna Ivarsson och Karin Salmson, 2015
Barn som väcker funderingar av Ulrika Aspeflo och Gunilla Gerland, 2015
