Träning i muntlig språkfärdighet är ofta en utmaning i både undervisningen och lärandet i moderna språk. Elever kan känna sig obekväma med att prata inför klassen, särskilt om språket är nytt. Och för lärare är det svårt att få tiden att räcka till samt att kunna ge individuell feedback på uttal och konversationsflyt när gruppen består av 25-30 elever.
Enligt internationell forskning och tidigare studier utförda av projektledaren Elin Ericsson är den muntliga förmågan den färdighet som övas minst i klassrummet. Hennes avhandlingsarbete om konversations-AI för muntlig språkträning ligger till grund för pilotprojektet. I pilotprojektet, som genomfördes under våren 2024, deltog fem högstadielärare och 96 elever i årskurs 7 och 8. Eleverna använde det digitala lärverktyget Immerseme för att interagera muntligt med virtuella karaktärer i vardagliga situationer, såsom att beställa på café eller fråga om vägen. Efter varje övningstillfälle dokumenterade elever och lärare sina upplevelser i loggböcker.
Mer fokuserade och aktiva elever
Elin Ericsson, lektor vid utbildningsförvaltningen och en av projektledarna, ser flera möjligheter med teknologin:
– Eleverna får mycket stöttning i lärverktyget för att få till en dialog. Det gör att fler kommer igång och vågar prata. Sedan finns hela tiden fler övningar att fortsätta med. Under en kvart har alla elever faktiskt pratat målspråket, vilket annars är svårt att uppnå under en lektion.
Lärarna var också positiva och beskrev att tekniken gav elever som annars är tysta i klassrummet större självförtroende och att eleverna generellt visade mer fokus och engagemang att öva. En lärare kommenterade:
”Två killar som vanligtvis behöver tät återkoppling slappnade av allt mer och blev mer nöjda än vanligt. En tjej som är tyst annars uttryckte att hon gjort allt och ville göra mer. ”
Utmaningar med tekniken
Trots de positiva resultaten fanns också svårigheter, särskilt tekniska. Pia Börjesson, projektledare för grundskolans deltagande i piloten, poängterar vikten av rätt stöd och utbildning för lärarna:
– Det fungerar inte att bara rulla ut tekniken. Lärarna behöver tid att sätta sig in i övningarna och förstå hur de kan integreras i den ordinarie undervisningen. Ibland skapade också teknikproblem frustration hos både elever och lärare.
Ett praktiskt dilemma när många elever har muntlig träning i samma klassrum är att de kan störa varandra, och att hitta avskilda rum var inte alltid möjligt. Ytterligare en utmaning för lärare är att kunna använda lärverktygets dashboard för att analysera de data som skapas kring elevernas aktivitet och prestationer. För att läraren ska kunna dra nytta av statistiken för att planera undervisningen, krävs tid och kunskap.
En slutsats från projektet är övningarna i programmet behöver knytas mer direkt till lektionsinnehållet för att bli effektiva. Annars kan lärandet upplevas som lösryckt och utan relevant sammanhang. Är lektionstemat exempelvis mat, så kan läraren plocka in muntliga dialoger om detta.
– Det är viktigt att träningen ingår i ordinarie undervisning och att lärare sprider ut den muntliga träningen över tid och väver in den i de teman som är aktuella i undervisningen. Lärarna behöver också kunna lägga tid på att sätta sig in i övningarna i systemet.
– Lärarna är så otroligt viktiga. Eleverna uttryckte att de vill ha feedback på sin språkutveckling både virtuellt i systemet men också direkt av undervisande lärare, säger Pia Börjesson.
Eleverna talar mer
Eleverna uppskattade att teknologin gjorde det möjligt att prata målspråket mer än de vanligtvis gör under lektionstid. En elev uttryckte det så här:
”Vi pratar inte så mycket annars på lektionerna, vi skriver och läser mest. Nu kunde vi prata språket mer.”
Flera elever nämnde också att deras uttal tydligt hade förbättrats. En elev skrev:
”Jag har lärt mig att säga olika meningar på rätt sätt och kan uttala spanska mycket bättre.”
Nästa steg: Praktiknära forskning
Pilotprojektet avslutades under sommaren, men de medverkande skolorna har haft möjlighet att använda lärverktyget året ut. Elin Ericsson hoppas nu på finansiering för en större forskningsstudie med planerad start hösten 2025. Syftet är att undersöka vilka strategier som är framgångsrika när lärare ska integrera AI-baserade lärverktyg för muntlig språkfärdighetsträning i moderna språk.
En ansökan om forskningsmedel är inskickad och besked väntas våren 2025.
– Vi har kontakt med lärare och rektorer som är intresserade av att samverka i en större praktiknära forskningsstudie, säger Elin Ericsson.
Läs rapporten från pilotprojektet WeSpeak
Läs artikel om Elin Ericssons forskning: Konversations-AI stöttar elevers muntliga språkinlärning – Lärtorget
