Polisen gick den 9 april ut med ett viktigt meddelande på sociala medier om den stora “Tafsardagen” som handlade om att det figurerade en uppmaning bland barn på Tiktok att tafsa på varandra och filma det.  Polisen har i efterhand varit självkritiska efter den mediestorm som uppstod. Det verkade nämligen inte finnas något som tydde på att det egentligen fanns någon sådan primärkälla om den så kallade tafsardagen. Att primärkällor lyser med sin frånvaro är en värdefull sak att ta upp i undervisningen. I klasserna läste vi debattartikeln av Jack Werners på Källkritikbyrån:  Ryktet om “tafsardagen” dumförklarar både dig och ditt barn.  I artikeln skriver Jack Werner:

alla föräldrar och lärare gör sitt bästa för att bygga respekt- och omsorgsfulla människor av våra barn. Men jag hoppas att de gör det långsiktigt, varje dag, och inte med en punktmarkering som dumförklarar både barnet och sig själv. För den utbredda oron just nu verkar utgå från att barn är tanklösa slavar under trender.

Självständighet i tanke och handling

I skolan har vi ett viktigt uppdrag och det är att stärka våra elever till att tänka självständigt, ta ordet, markera och säga ifrån vare sig de stöter på kränkande behandling på nätet eller i skolan. Det handlar inte om att lägga skulden på någon. Det handlar om att bryta mönster. Som en av mina elever sa så gäller det inte alla killar, men det gäller alla tjejer.  Normaliseringen av språkbruk och kränkningar mot tjejer behöver brytas. Pojkar som går i skolan behöver stärkas och utvecklas till de positiva manliga förebilder som hela världen behöver. Vi behöver utbilda våra elever till individer som tänker efter, tänker själva och som kan ställa nödvändiga kritiska frågor och avgöra vilket perspektiv som hörs.

Hur gör vi då? Jag tror på rikt med samtal genom det urval av undervisningsmaterial vi använder.  När eleverna får möjlighet att öva och pröva sin självständighet i tanke och handling genom de textmöten och samtal vi främjar och det innehåll eleverna producerar så sätter det sin prägel på klassrumsklimatet. Förhoppningen är att de bär med sig sina erfarenheter från klassrummet som människor som reagerar och agerar mot nedsättande och begränsande attityder.

Samtalsmodell

En samtalsmodell som jag ofta använder mig av är “EPA – modellen” (Enskilt – Par – Alla) som går ut på att först ge en liten stunds enskild betänketid för att samla, formulera och skriva ner några egna tankar. Därefter får eleverna prata i par eller i smågrupp. Slutligen delger en från början utsedd person det mest väsentliga från sitt gruppsamtal i helgrupp. På så sätt får alla möjlighet att vara deltagande, aktiva och göra sin röst hörd i någon form. Under våren med fjärrundervisning har det fungerat väldigt bra att ordna med och genomföra samtalsgrupper i Google Meet.

Se och skapa din egen version av “Ordet är mitt!”

Ordet är mitt är ett format som tillhör den övergripande programserien vid namn Tänk till från UR Play.  Ordet är mitt är en serie där olika unga personer framför texter de själva har skrivit. Mina elever har utöver bland annan input som t.ex. kortfilmen Sluta Tafsa, och Kära Pappa och några artiklar som jag lyfter längre ner i blogginlägget fått se några av ungdomarnas framförda texter för att sedan göra sina egna versioner av #ordet är mitt för att ta ställning och göra sina röster hörda.

Så här formulerade jag skriv- eller skaparuppmaningen:

Efter filmer, artiklar och samtal. Nu är ordet ditt! 

Börja med att flödesskriva dina tankar. Skriv eller skapa därefter ditt eget valfria bidrag på “ordet är mitt”. (Det kan vara en krönika, en insändare, en novell, en dikt, poddsamtal, text till min son/dotter, eller spela in dina ord som en spoken word – dikt.)

Mina elever i åk 7 svenska skrev in sina “ordet är mitt” på en gemensam digital yta, Padlet för att ta del av/möta varandras tankar och åsikter.

Eleverna i åk 9 svenska fick längre tid på sig och utöver att formulera sina egna yttranden fick de även välja vilken uttrycksform eller format som bäst lämpade sig för att skapa den egna versionen av “ordet är mitt”. De presenterade sina versioner av “ordet är mitt” för varandra i smågrupper i Google Meet. Fantastiska statements!

Innehållet delar eleverna bara inom klassen och även om det är en publicering inom en liten skara så får de ändå formulera sitt ställningstagande och möta varandras tankar och åsikter. Det ökar förståelse och förhoppningen är att det stärker så att de i förlängningen har kraft och mod att reagera och agera.

Sluta Tafsa

Filmen “Sluta Tafsa” som skapades 2016 är fortfarande lika aktuell nu som då.  Jag visade nyligen filmen i bägge mina klasser som jag har i svenska. Det finns en lärarhandledning till filmen och vi använde den för efterarbete och utgångspunkt för samtal. Jag delade in mina elever i Google Meet-grupper och så fick de diskutera och skriva ner svaren innan vi samlades och diskuterade i helklass.

Kära pappa

En kortfilm med ett viktigt budskap och som griper tag, berör och manar till eftertanke är filmen Kära pappa av Jakob Ström. Den är framtagen för den norska organisationen Care, som arbetar för kvinnors rättigheter. Berättarrösten i filmen är flickan som berättar och vänder sig i sitt tilltal till sin blivande pappa. Flickan berättar om hur hon kommer att födas som flicka. Hon säger att pappan måste lyssna på henne och höra vad hon har att säga. Rösten förklarar hur pappans sätt och beteende (skratt åt sexistiska skämt, tafsande för skojs skull osv.) när han växte upp dels kommer att skada henne och andra tjejer.

Frågor efter filmen:

• Vad är dina tankar och vad känner du efter att du sett filmen?
• Vad sticker ut och berör starkast?
• Är det så här att växa upp som flicka, tycker/tror du?
• Vilket budskap förmedlar filmen och vad är syftet med filmen?

Reagera och diskutera!

Fler texter och inslag som lämpar sig för att lyfta i undervisningen och att se/läsa och diskutera:

Bianca Kronlög riktar kritik mot komikerbranschen

Alla män har ansvar för det sexuella våldet

Alla killar som ringer sina mammor på helgen det här är till er av Sandra Beijer

Dagen “Inte alla män” –  debatten dog för alltid

Alla män är inte våldtäktsmän men alla våldtäktsmän är män.

Normaliseringsprocessen

Normaliseringsprocessen är en film från polisen om Eva och Johan och den så kallade normaliseringsprocessen.

Frågor att diskutera:

• Vad betyder ordet normaliseringsprocess?
• ”Varför lämnar hon inte bara honom?!”
• Hur suddas gränserna ut för vad som är ok inom relationen?
• Vad tar du/ni med dig för tankar efter filmen?

Är det delbart?

Polisen har tagit fram ett nytt utbildningsmaterial där eleverna får möjlighet att reflektera och resonera kring hur man agerar ansvarsfullt på nätet och utveckla sina kunskaper om svensk lag och brott i samband med att man tar, har och delar nakenbilder. Syftet med materialet är att bidra till att öka medvetenheten om var gränsen går för vad som är brottsligt och vad lagen säger om att ta, ha och dela nakenbilder på nätet.

Vill du ha mer inspiration? Annika Sjödahl har bloggat en hel del om ämnet normer, machokultur och identitet bland annat i inläggen Undervisning kring könsnormer – metoo och Stora grabbar gråter inte och nu senast i Duger jag?.