Temaarbete i förskolan skulle kunna liknas vid solen i förskolans universum! Under de år som jag arbetat som förskollärare har verksamheten alltid kretsat runt temaarbetet. Genom åren har det blivit flera olika temaarbeten med många barn, oftast med utgångspunkt i en bilderbok. Alla temaarbeten, oavsett vad de handlat om och vilken barngrupp jag arbetat i, har alltid varit roliga och berikande.
Det är ingen överdrift att säga att mitt förskollärarhjärta värnar om förskolans tematiska arbetssätt. Därför har jag med glädje läst den nya boken Att arbeta med tema i förskolan – en metodikbok av Doverborg, Pramling och Pramling Samuelsson som lyfter fram förskolans tematiska arbetssätt i ljuset. Boken är den tredje i en serie om tre, där alla böcker bidrar med grundläggande och betydande delar till förskollärares kunskapsbas. Böckerna är: Att förstå barns tankar (2012), Att undervisa barn i förskolan (2019) och den nya Att arbeta med tema i förskolan (2020).
Tema är förskolans signum
I början av Att arbeta med tema i förskolan beskrivs kort varför just temaarbete har blivit förskolans signum, vilket är viktigt för att förstå förskolans arbetssätt i relation till skolans. Alltsedan förskolans begynnelse i Fröbels barnträdgårdar på 1800-talet har verksamheten kännetecknats av att inte vara skola, vilket präglat förskolans sätt att organisera för lärande. Eftersom förskolan till skillnad från skolan inte har ämnen (t.ex. matematik, biologi eller svenska) förankras förskolans aktiviteter i tema, istället för i lektioner. Tema har i förskolans historia ibland också kallats intressecentrum och projekt, men läroplanens benämning är tema och har varit så sedan dess ursprung.
Tema kan ses som ett sätt att organisera den pedagogiska verksamheten i förskolan. Ett tema väver samman en mångfald av annars fristående innehållsområden till en helhet. Kunskapsinnehåll blir på så sätt inte något isolerat som barn annars skulle kunna ha svårt att förstå relevansen av.
Exempel på temaarbeten
Boken inleds med ett kapitel där temaarbete definieras och relateras till just förskola. Därefter följer fem kapitel om olika temaarbeten: Tema humlor, bin och getingar (kapitel 2), Tema affär (kapitel 3), Tema båtar (kapitel 4), Tema Pippi Långstrump (kapitel 5) och Tema kartor (kapitel 6). De olika exemplen visar hur temaarbeten kan utformas. Sist i boken finns ett avslutande kapitel med reflektioner. Varje kapitel är intresseväckande och ger nya tankar om hur man kan jobba med temaarbete i förskolan. Men alla som någon gång arbetat med temaarbete i förskolan kommer ändå att känna igen sig.
Tema humlor, bin och getingar
I kapitlet om Tema humlor, bin och getingar får vi exempelvis följa hur ett samtal om att humlor, bin och getingar är onödiga och äckliga, blir till ett tema i en förskola. Förskolläraren vill att barnen ska få reflektera över hur vi människor är beroende av humlor, bin och getingar, samt att barnen ska se på skillnad och likhet mellan dessa insekter. Med detta som utgångspunkt och riktning genomförs, dokumenteras och utvärderas ett lysande temaarbete om humlor, bin och getingar. Inom temat bearbetas insekterna med en mängd infallsvinklar, vilket innefattar alltifrån att barnen uppmärksammar likheter och skillnader mellan hur humlor, bin och getingar ser ut, till ekologiska aspekter och att smaken på honung är olika beroende på vilka blommor bin hämtar nektar från och mycket mer.
Genomgående i temat om Tema humlor, bin och getingar samtalar förskolläraren med barnen om innehållet och lärprocessen. Exempelvis i början av temat ritar barnen bin vilket upprepas igen efter att de besökt en biodlare där de nära studerat hur bin verkligen ser ut. Förskolläraren uppmärksammar barnen på hur de ritade ett bi första gången, jämfört med hur de ritade sitt bi efter att de varit vid bikupan. Det här exemplet, tillsammans med många andra i boken, tilltalar mig som förskollärare. När jag läser kapitlet känner jag igen mig, men slås ändå av hur mycket ett temaarbete kan innehålla och hur mycket barn kan lära sig om ett eller flera utvalda lärandeobjekt och åtskilligt annat som kommer med ”på köpet” när barns uppmärksamhet medvetet riktas mot något. Författarna betonar dock att det inte är faktakunskaper som är det viktiga, även om dessa inte är obetydliga för vad som kan bli nästa steg i temat. Fokus ska vara på att få barn engagerade i gruppaktiviteter i vilka de kan utmanas och stöttas för att vidga sina sätt att uppfatta omvärlden på.
Fler böcker i serien
Att arbeta med tema i förskolan är alltså den tredje boken av tre korta, behändiga böcker som utgör en grund till vad förskollärare behöver kunna för att arbeta utifrån förskolans läroplan. Den första boken Att förstå barns tankar (2012) betonar vikten av strukturerade samtal som hjälper förskollärare att förstå barns erfarenhetsvärld. När förskollärare tar del av barns idéer och föreställningar kan dessa användas för att utmana barn vidare i deras förståelse av omvärlden. Den andra boken Att undervisa barn i förskolan (2019) benar ut vad undervisning i förskola kan innebära när begreppet undervisning förstås på förskolans premisser. Författarna presenterar principer för undervisning som förskollärare kan använda för att stötta barns lärande och utveckling. Att de tre böckerna Att förstå barns tankar, Att undervisa barn i förskolan och Att arbeta med tema i förskolan hänger samman syns inte minst i att fokus alltid är i riktning mot att barns kunnande ska utvecklas. Förskollärarens roll är att vara lyhörd för barns perspektiv (dvs barns uttryckta sätt att förstå, uppfatta och erfara sin omvärld) och förskolläraren ska utmana barns kunnande relaterat till läroplanens mål.
Boken Att arbeta med tema i förskolan får mig att längta efter att arbeta i barngrupp igen och inspirerar inte bara förskollärare till att fånga upp sådant som barn redan är intresserade av, utan att även göra barn intresserade av sådant de inte har kännedom om sedan tidigare.
Temaarbete en ledstjärna
När jag i inledningen av det här blogginlägget liknade temaarbete vid solen i förskolans universum, insåg jag inte hur väl det låg i linje med hur bokens författare motiverar varför tema behöver lyftas fram. Författarna skriver ”det är det tematiska arbetssättet som varit förskolans ledstjärna för att organisera för barns lärande och utveckling, och något som historiskt skiljt förskolan från skolan” (s. 8). Så temaarbete kan liknas vid solen – en stjärna, som förskolans verksamhet kretsar kring och som visat vägen genom förskolans historia och som fortsatt kan visa vägen. I en förskola som ska fortsätta vara förskola (inte skola) behöver vi värna om det tematiska arbetssätt som alltjämt varit och kan fortsätta vara kännetecknande för just förskola. Hoppas att du liksom jag, finner inspiration till att fortsätta arbeta med tema i förskolan med inspiration från boken Att arbeta med tema i förskolan – en metodikbok av Doverborg, Pramling och Pramling Samuelsson (2020).
Läs mer här om boken Att arbeta med tema i förskolan – en metodikbok av Doverborg, Pramling och Pramling Samuelsson (2020)
Anna Backman, lektor vid Center för Skolutveckling, Utbildningsförvaltningen
E-post: anna.backman@educ.goteborg.se
