Hammarkullsskolan har anställt en skolpsykolog på heltid. Det har ökat hans tillgänglighet för pedagoger, elever och vårdnadshavare. Efter ett drygt år har också trygghet och studiero förbättrats.
Strax efter klockan åtta på måndag morgon öppnas dörrarna till Hammarkullsskolan av personal från elevhälsoteamet. Vid den ena av två stora ingångar står skolpsykologen Frej Liw Hellström och hälsar välkommen.
— Hej Frej, säger en elev.
— God morgon! Har du haft en bra helg?
— Ja!
En grupp med pojkar som lyssnar på musik via mobilens högtalare får en mild påminnelse av Frej: ”Stäng av den när ni kommer in”. En annan pojke blir påmind om att inte springa när han kommer in i korridoren och de som kommer i sista stund får uppmaningar: ”Hej! Nu börjar du om en minut. Du får skynda dig!”.
Skolpsykologen ett välkänt ansikte
De flesta av F-3-skolans 220 elever, och antagligen en stor del av deras vårdnadshavare, vet vem skolpsykologen Frej Liw Hellström är och att de kan komma till honom med oro och funderingar. Skillnaden är enorm från Frejs förra jobb. Då var han anställd i Västerås och var ensam skolpsykolog i ett skolområde med tio gånger så många elever, det vill säga 2 200.
— Skolpsykologen i en sådan roll är ofta den mystiska personen som dyker upp vid särskilda tillfällen. Men här känner jag alla elever och kan möta dem i vardagen som en trygg vuxen. Det är tydligt för eleverna vem jag är och vad jag gör. De vet att jag är här för att se till att alla har det bra och är trygga i skolan. Jag kan också dyka upp i ett klassrum för att observera utan att eleverna tycker det är konstigt, säger Frej.
Frej anställdes på heltid på Hammarkullsskolan inför höstterminen 2018. Det möjliggjordes genom att rektorn tog av skolans egen budget för att öka skolpsykologens tjänstgöringsgrad från de cirka 30 procent som Göteborgs Stad stod för, till 100 procent.
— Vi har väldigt många elever på skolan med stora skolsvårigheter som behöver mycket stöd. Då vill jag kunna ge lärarna och övrig personal regelbunden handledning och metodstöd att arbeta med dessa elever. Det är en stor tillgång för elevhälsoteamet att ha en psykolog med i hela elevhälsans uppdrag, säger rektor Linnéa Lindquist.
Och efter ett år kan hon se resultat av satsningen.
— Vi har börjat jobbat mer systematiskt med trygghet och studiero. Vi arbetar också mer systematiskt med handledning till personalen och i viss mån även föräldrastöd. Det har gjort att fler elever idag har det stöd de behöver, säger Linnéa Lindquist.
Deltar i det förebyggande och främjande arbetet
Det är skolans elevhälsoteam som tillsammans har bestämt hur den heltidstjänsten ska användas på bästa sätt. Arbetsuppgifterna kan delas upp i tre delar: att vara med i elevhälsoteamets arbete, att handleda pedagoger och att vara tillgänglig för vårdnadshavare och elever.
— Den främsta skillnaden jämfört med tidigare anställningar är att jag kan vara med i det främjande och förebyggande arbetet istället för att endast kallas in vid akuta tillfällen. Jag är med i elevhälsoteamets strategiarbete för att analysera och diskutera vad vi gör på skolövergripande nivå vad gäller studiero och trygghet, säger Frej.
Frej är också med i trygghetsteamet, på klasskonferenser och andra sammanhang där psykologkompetensen kan tillföra något.
— Skolpsykologen kan vara med och analysera vad som händer i situationer där barnen antingen undviker att göra saker som vi vill att de ska göra eller gör för mycket av sådant vi önskar att de skulle göra mindre av. Men jag tycker också att det är viktigt att elevhälsans alla kompetenser finns med i det som är skolans grunduppdrag, som ju är lärande. Det är elevernas lärande som vi är här för att stötta. Då får det inte bli så att specialpedagogen gör sin sak, och de andra en annan sak. Det måste vara en samlad och bred ansats när hinder uppstår i lärandet, oavsett om det är på individ-, klass- eller skolnivå.
När det dyker upp situationer som behöver hanteras eller elever som behöver särskilt stöd har Frej stor hjälp av att i förväg ha koll på eleven, klassen och hela skolmiljön.
— När jag behöver hjälpa till i en klass eller med en elev så har jag bakgrundskunskap och är redan en trygg person för eleverna. Jag kan också finnas med på ett helt annat sätt. Jag arbetar både med att kartlägga och att följa upp det vi har bestämt för att se att det funkar. Det är ofta svårt för skolor att få till en bra process där. Som psykolog kommer man ofta in sent. Då är det svårt att göra något eftersom det redan finns mycket frustration hos föräldrar, elever och pedagoger.
Viktigt med positiv interaktion
Den första tiden på skolan använde Frej till att analysera igenom skolans nuvarande situation och vad det finns för metoder med vetenskaplig grund att arbeta med just de problem som fanns här.
— Det var tydligt att språk, trygghet och studiero, trauma och områdets socioekonomiska struktur var riskfaktorer som vi behövde vara uppmärksamma på. Jag förstod att vi behövde öka graden av positiv interaktion mellan vuxna och barn, och förstås även mellan barn. Bestraffande och tillrättavisande interaktioner är generellt sett inte speciellt bra för att reglera ett dåligt beteende. Det riskerar att förvärra problemen. Särskilt i ett sådant här område.
I den offentliga debatten finns det en del som hävdar tvärtom, att skolan behöver vara hårdare mot elever som stör och att uppmaningar till lågaffektivt bemötande leder till att lärare inte vågar säga ifrån på skarpen. Vad säger du om det?
— Det handlar inte om att lärare inte ska våga. Det måste dock finnas en tydlighet i på vilket sätt och i vilka situationer lärare väljer att faktiskt korrigera ett beteende och att alla på skolan gör likadant. Om det inte finns tydlighet i reglerna för eleverna riskerar problemen att förvärras. Jag tycker att den debatt som förs nu är infantil. Det är väldigt tydligt i forskningen att vi behöver fokusera på att stötta de beteenden som vi vill se mer av, att det måste finnas en tydlighet, och att bestraffningar och överdrivet fokus på tillrättavisande leder till mer problem på sikt.
En metod för studiero
För att öka tryggheten och studieron har Frej erbjudit skolans lärare utbildning och handledning i metoden PAX. Den kommer ursprungligen från USA där den har funnits sedan 1960-talet och sedan ett par år tillbaka används den även med goda resultat på skolor i Sverige. I grunden handlar det om att läraren och klassen bestämmer sig för ett antal gemensamma förhållningsregler, ungefär som ordningsregler, och att eleverna kontinuerligt får träna sig i självreglering och det förväntade skolbeteendet.
I metoden finns tio verktyg som används för att stötta beteendeförändringar. Till exempel använder läraren ett munspel när hen vill att eleverna ska vara tysta och uppmärksamma, man övar på att använda lämpligt röstläge i rätt situation, och man övar i att skifta fokus mellan lek och koncentration.
”Det har blivit lugnt i klassrummet”
Det är flera lärare som har implementerat PAX i sina klassrum. En av dem är Matilda Persson.
— Jag var skeptisk först. Det kändes väldigt amerikanskt och uppfostrande. Men jag gav det en chans. Det som underlättar mest är flytet i klassrummet och övergångar från klassrum till korridoren, in från rast, in och ut från bamba, säger Matilda.
— Jag tror att eleverna tycker om det. Det har blivit väldigt lugnt i klassrummet. I och med att man pratar om hur ett moment ska gå till gör man det förutsägbart för dem. Det är tydligt vad jag förväntar mig av dem.
Ett inslag är överraskningar. De ges som en belöning när till exempel ett arbetspass har fungerat bra. I en tygpåse drar Matilda då en lapp med en hemlig överraskning som till exempel att de ska sjunga en sång eller smyga runt som ninjor.
— Jag kan passa på att ge dem en överraskning precis innan de blir ofokuserade. Då blir det som en paus.
Arbetet med PAX har också fått Matilda att bli bättre på att se och uppmuntra det som fungerar bra.
— Det gör att man belönar bra beteende istället för att hela tiden ge tillsägelser. Det blir mindre nej och mindre tråkiga situationer. Det märker jag är positivt för eleverna.
