Dagen innan det preliminära antagningsbeskedet till gymnasiet är klart träffar vi fyra förväntansfulla elever på Sandeklevsskolans skolgård. De har kämpat i grundskolan i snart nio år och ska snart få veta om de kommer in på det gymnasium och det program som de allra helst vill gå.
– Jag har valt Hvitfeldtska i första hand. Jag tog ekonomiprogrammet, sedan vill jag välja inriktning juridik. Jag vill gärna plugga till något inom juridik. Som advokat. Det är ett jobb för mig. Jag är bra på att argumentera. Jag pratar mycket. Så det är ett jobb för mig, säger Elma Saric.
Hennes kompisar som står bredvid säger i tur och ordning att de vill studera till arkitekt, läkare respektive marinbiolog. De har med andra ord lagt ribban högt.
– Jag är lite nervös. Men jag tror att jag kommer in. Jag har sökt till fem olika gymnasier, säger Aicha Tigay.
De fyra eleverna är tacksamma för det stöd de har fått av lärarna på Sandeklevsskolan. Aicha berättar att hon hade svårt i matte men fick avgörande hjälp av en extralärare som kom till lektionen. Omar Karjalainen säger att det varit bra att eleverna fått vara med och påverka hur undervisningen läggs upp, som vilken del av NO:n de ska börja med. Sonny Nguyen påpekar att lärarna är bra på att uppmuntra eleverna att ställa frågor och att de lyssnar på eleverna. Elma tycker att lärarna gör sitt yttersta:
– Jag har själv haft problem. Men då har jag fått en ny chans att komplettera. Det är jättebra. Lärarna har verkligen kämpat med att få alla att lyckas.
Kunskapsresultat på stadig uppgång
För fem år sedan var det mindre än hälften av avgångseleverna som lämnade Sandeklevsskolan med gymnasiebehörighet till ett praktiskt program och skolan präglades av oro och en antipluggkultur. Idag är det annorlunda. Kunskapsresultaten har gått stadigt uppåt. Höstbetygen 2018 visade att tre av fyra elever i årskurs 9 hade gymnasiebehörighet. Det är samma som genomsnittet i Göteborgs Stad och om man tittar på de modeller som beräknar förväntat elevresultat utifrån socioekonomiska faktorer såsom föräldrars utbildningsbakgrund och ifall eleverna har utländsk bakgrund eller är nyanlända ligger kunskapsresultaten högt över förväntat värde.
– Situationen var kaotisk när jag tillträdde som rektor för högstadiet. Det var mycket stök och bråk. Vi hade en hög frånvaro och resultaten var katastrofala, säger Charlotta Björk, rektor på Sandeklevsskolan.
Det var våren 2014 och eftersom alla såg att botten var nådd inleddes ett omfattande förändringsarbete. Charlotta Björk fick uppdraget att vända på resultatutvecklingen. Hon hade tidigare varit rektor för F-6 på skolan men flyttades till 7-9 istället. Det första hon gjorde var att bygga en ny arbetsorganisation. Lärare som arbetade på skolan vid den tiden beskriver det som att arbetslagen jobbade som isolerade öar.
– Jag kastade upp alla bollar i luften och slog sönder välfungerande arbetslag. Det hjälper inte om en del av skolan är välfungerande om inte resten är det. Jag lade som rektor ner mycket kraft på att skapa förståelse för det här arbetet och vad det skulle leda till, säger Charlotta.
I den här processen var det några lärare som lämnade skolan. Men resultatet blev en mer sammanhållen organisation och en personalgrupp med större samsyn. Samtidigt hade alla på skolan involverats i en djupanalys av vad som behövde förändras. Fem kritiska områden identifierades:
- Trygghet och studiero
- Utveckla undervisningen
- Ledarskap i klassrummen
- Elevnärvaro
- Elevdelaktighet
Utifrån den listan drogs flera utvecklingsinsatser igång. Dessutom kunde man dra nytta av att både Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket nyligen varit på skolan och gjort sina egna analyser, och ett par år senare, år 2016, fick man också tillgång till handledare via Skolverkets satsning ”Samverkan för bästa skola” som är ett riktat stöd till de skolor i landet som har störst behov.
Redan 2013 hade skolan inlett en satsning på den språkutvecklande metoden Reading to Learn. Den intensifierades nu och Charlotta beslutade att alla tillsvidareanställda lärare skulle gå en fortbildning via Center för Skolutveckling. Det har bidragit till att höja kvaliteten på undervisningen, att lärarna har fått ett gemensamt språk för att prata om vad de gör i klassrummen och efterhand har skolan också infört en gemensam lektionsmodell. Bland annat ska varje lektion inledas med en återblick på vad som gjordes förra lektion och målen med dagens lektion ska vara tydligt formulerade och uppskrivna på tavlan så att alla elever vet vad som förväntas av dem.
– Vi har fått ökad samsyn i kollegiet och lärarna samarbetar mer över ämnesgränserna nu. Vi har jobbat mycket med att undervisningen ska bli mer anpassad till eleverna och deras behov, och det ser vi resultatet av nu, säger Charlotta Björk.
För att utveckla lärarnas ledarskap i klassrummen tar man även hjälp av eleverna. En gång per termin ägnas klassrådet åt att eleverna får diskutera hur de vill att läraren ska agera. Det man kommer överens om sätts sedan upp på dörren till hemklassrummet.
Skolsocionom följer upp frånvaron
En annan viktig del i förändringsarbetet har varit att anställa en skolsocionom. Hon har två huvudsakliga arbetsuppgifter. Dels att vara en närvarande vuxen som rör sig ute bland eleverna, dels att systematiskt följa upp all frånvaro. Idag är frånvaro nere på en nivå som motsvarar andra skolors.
– Man skolkar inte längre. Det har istället blivit en norm att man ska vara på lektionerna. Om någon inte är det reagerar eleverna och frågar sin klasskompis varför hon inte är på lektionen, säger Fatlume Selmani.
Fatlume Selmani är utbildad socionom och beräknar att hon tillsammans med en fritidsledare på skolan använder 60 procent av sin arbetstid åt att vara i korridorerna eller på skolgården för att bygga positiva relationer.
– Jag minglar med eleverna och pratar om vardagliga saker. Det är för att vi ska få en gemensam nämnare. När något händer kan jag falla tillbaka på det. Då är jag inte bara en socionom som ska “straffa” dem, utan en person de har en relation med.
Tillsammans med en fritidsledare har Fatlume också initierat planerade rastaktiviteter. Det har drastiskt minskat antalet incidenter.
– Det var en liten insats som gjorde jättestor skillnad. Men det viktiga är att eleverna hos oss känner sig sedda. Det är ingen som bara går förbi en elev som sitter och skolkar. Alla kollar vad som hänt, säger hon.
“Jag är ute efter synergieffekter”
Sammantaget är det flera samtidiga utvecklingsinsatser som har bidragit till skolans lyft de senaste åren.
– Det är svårt att säga exakt vad som är vad. Vi har många utvecklingsinsatser på gång samtidigt. Jag är ute efter synergieffekter. Om vi kommer åt att eleverna haft mycket ogiltig frånvaro blir de utsatta för vår undervisning på lektionerna, och om vi kan organisera undervisningen så att den träffar rätt i varje elevs proximala utvecklingszon så har de en större benägenhet att gå på lektionerna, säger Charlotta Björk.
På väggen i Charlottas arbetsrum hänger en utskrift från Skolinspektionens senaste elevenkät. På samtliga områden har eleverna på Sandeklevsskolan svarat mer positivt än såväl genomsnittet i Göteborg som nationellt. Särskilt stor skillnad är det på områdena ”grundläggande värden”, ”ordningsregler”, ”studiero” och ”förhindra kränkningar”.
– Det är oerhört viktigt att skolan arbetar för att skapa en ansvarskultur. Med det menar jag att vi ska försöka hitta elevernas inre motivation och få dem att förstå att de är i skolan för att lära sig för sin egen skull. Jag är jätterädd för att skapa en lydnadskultur som består av regler och bestraffningar. Det betyder inte att man får härja runt som man vill på Sandeklevsskolan. Vi har gemensamma ordningsregler och de ska följas. Men det är en helt annan sak att bygga skolans organisation utifrån lydnad. Jag är jätterädd för vilka barn och ungdomar det är vi formar med en sådan ingång. Det är en viktig demokratisk fråga.
“Alla vuxna tar ansvar för att eleverna ska lyckas”
De lärare som varit på hela resan upplever ett helt annat arbetsklimat idag jämfört med för fem år sedan.
– Vi är ett kollegium som är stöttande på ett sätt som vi inte var tidigare. Det är allas elever på skolan. Det är inte dina och mina elever. Nu anpassar vi undervisningen efter eleverna, och alla vuxna tar ansvar för att alla elever ska lyckas, säger Terese Johansson som har jobbat på Sandeklevsskolan sedan 2008 och nu är biträdande rektor.
Läraren Malin Segerdahl, som undervisar i slöjd och svenska, anställdes precis när förändringsprocessen satte igång. Hon tror att språkutvecklande arbetssätt är en nyckel till framgång.
– Det är viktigt för alla elever. Inte bara för dem som har ett annat modersmål. Skolspråket är annorlunda än vardagsspråket. Vi kan inte bara undervisa och förvänta oss att eleverna har med sig alla ord från början, säger Malin Segerdahl.
I modellen Reading to Learn som används på Sandeklevsskolan försäkrar man sig hela tiden om att alla elever hänger med i undervisningen. Att tro på elevernas förmåga och att anpassa undervisningen är jätteviktigt säger Malin.
– Det handlar om att lyssna på eleverna och förstår hur de lär sig bäst. Annars kan jag stå där framme och ha en hel lektion för mig själv utan att eleverna lär sig någonting. Vi är här för eleverna för att hjälpa dem att utvecklas så långt som möjligt. Då måste jag anpassa undervisningen till dem.
Gläds åt framgångarna, men är inte nöjda
Att alla siffror och undersökningar pekar åt rätt är en bekräftelse för skolledningen att det har tagit rätt beslut.
– Vi har haft en resultatutveckling som har gått uppåt för varje termin. Alla våra insatser bygger på noggranna analyser av resultat och behov, och vi försöker hålla ihop skolan och aldrig släppa fokus på våra identifierade kritiska områden. Det verkar som att det bär frukt, säger Charlotta Björk och fortsätter:
– Det är en oerhörd tillfredsställelse. Varenda unge som får gymnasiebehörighet och kommer in på sitt förstaval…det är en sådan vinst! Individuellt, för samhället och för alla. Men även om vi är stolta över vår skola får vi inte glömma att vi inte är helt framme. Vi behöver glädjas åt framgångarna men vi kan inte luta oss tillbaka och vara nöjda.
