Man hör talas om läsfrämjande arbete, MIK-främjande arbete, främjande av nationella minoritetsspråk i form av språkrevitalisering och hälsofrämjande arbete. Ett gammalt ord har återupplivats.

Främjare vill bidra till demokratisk utveckling, inkludering eller människornas välbefinnande och känner sig hängivna till att omsätta olika övergripande regelverk i praktiken. Inom den engelskspråkiga sfären kallar de sig för promoters eller advocates av något slag. De rör sig inom policyområdet och har eventuellt en akademisk bakgrund. Till skillnad från aktivister i civilsamhället utgår de från en yrkesroll.

Främjare är någon typ av influencers, men till skillnad från sociala influencers arbetar de icke-kommersiellt, för demokratiska syften. Det handlar oftast om arbete med värderingar och attityder för att uppmuntra individer till beteende som kan betraktas som fördelaktigt både på samhälls- och individnivå. Dessa influencers har inga omedelbara egenintressen, utom det som definierar förutsättningar för demokratiskt samhällsliv – demokratiskt medborgarskap.

Pedagogisk roll utöver läraryrket

Gemensamt för allt främjande arbete är att “främjande” framstår som ett paraplybegrepp för ett antal olika aktiviteter som ofta genomförs i olika samhällssektorer.

Att agera “främjare” innebär att man åtar sig en lärarroll, eller en pedagogisk uppgift – så i grund och botten är alla främjare även lärare, men bibliotekarier, tjänstepersoner eller journalister kallar sig motvilligt för “lärare”. Främjare känns som ett mer lämpligt begrepp för att beskriva en pedagogisk dimension i någons yrkesverksamhet.

Till exempel läsfrämjande arbete innebär enligt bibliotekslagen att “främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt”, och att läsfrämjande verksamhet “ska finnas tillgänglig för alla” (SFS 2013:801). För att det ska finnas främjare behövs kontinuerlig omvärldsbevakning, reflektion och kompetensutveckling.

Främjande av x, om x står för ett valfritt kunskapsområde, är att:

  • ta bort hinder för x och öppna vägar för x
  • ge fler möjlighet till x
  • bidra till att människor kan utveckla färdigheter att tillgodogöra sig x
  • stärka medborgarnas självtillit och identitet i utövandet av x
  • öka tillgången till en mångfald av x

X kan stå för yttrandefrihet, jämställdhet, konst och kultur, digitalisering, rättvisa, mångfald, mänskliga rättigheter, miljö. Att framträda som yttrandefrihetsfrämjare, konst- och kulturfrämjare eller kanske MR-främjare förutsätter ingen specifik ämnespedagogisk kompetens och beprövad erfarenhet, som “digitaliseringscoach”, “museipedagog” eller “mediepedagog” gör.

Akta er för rollförvirring

I takt med att främjare blir ett etablerat begrepp kan det dock bli problematiskt om lobbyarbete och marknadsföring förväxlas med främjande.

Om man till exempel utvidgar det x-främjande arbetet till privata sektorn så att även kommersiella aktörer börjar “främja” något kan det bli otydligt utifrån vilka intressen detta händer. Influencers i sociala medier som främjar människornas välbefinnande och allas lika värde, och säger att de rekommenderar en produkt eller kommer att rösta på ett visst parti, simmar i farliga vatten.

Vi bör vara uppmärksamma på de olika rollerna och förhålla oss kritiskt till olika typer av främjare. Vad är det exakt som de vill främja? Utanför skolan gäller inte någon läroplan så det förutsätter att alla främjare tar sitt ansvar och är transparenta med sin agenda.

Läs mer:

Kulturrådets handlingsprogram för läsfrämjande (2019)

Uppdrag till Statens medieråd att utveckla former för en förstärkt samverkan av insatser för medie- och informationskunnighet (MIK) (2018)

Regeringens handlingsprogram för bevarande och främjande av de nationella minoritetsspråken (2022)

Skolverkets resurser till hälsofrämjande skolutveckling