Boken “Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus” av Ilse Hakvoort och Agneta Lundström tar upp olika teoretiska begrepp så som klassrumsledarskap, sociala relationer, mobbning, värdegrund, juridik och demokrati. Dessa illustreras genom fiktiva situationer från skolvardagen.
Det förs en intressant diskussion i kapitlet ”Konflikter och mobbning -konflikthantering och åtgärder mot mobbning”. Utgångspunkten är en beskriven fiktiv situation om två flickor i årskurs 6 som tidigare ofta tyckt samma sak men nu utmanas deras gemensamma bild när en ny flicka börjar i klassen. Är det en växande konflikt som beskrivs eller är det en mobbningssituation? Genom att se situationen antingen som en konflikt eller som en mobbningssituation beskriver författarna de olika perspektiven. Till vilken grad är en konflikt egentligen mobbning, eller till vilken grad är mobbning en konflikt? Eller är det två helt skilda fenomen? Det är inte lätt att besvara den frågan, men som lärare ställs man ofta i att fastställa hur det ligger till. Rådgör man med ”trygghetsteamet” så kanske de menar att det är en konflikt eller pratar man med ”mobbbingsteamet” kanske de menar att det är mobbning. Nu finns ju oftast inte båda teamen på en skola utan man kanske rådgör med ”elevhälsan” där båda perspektiven bör finnas.
I boken beskriver forskning från konflikthanteringsfältet, som menar att konflikter är en del av lärande- och förändringsprocesser för barn och unga. Därför är det bekymmersamt med vår skollags nolltolerans mot kränkningar då vissa kränkningar kan ses som en naturlig del av dessa processer. Nolltolerans blir ett problematiskt begrepp då det kan leda tankarna till att det går att få bort alla handlingar som inte är önskvärda men som kan vara en del av en lärandeprocess för en elev. Upptrappade konflikter kallas av vissa forskare för destruktiva konflikter till skillnad från konstruktiva konflikter. I spannet mellan dessa olika typer av konflikter hittar boken en likhet mellan eskalerade, destruktiva konflikter och mobbning. Att utföra mobbning kräver en viss social förmåga i att avläsa maktspel och att själv bedriva maktspel.
Mobbning skulle enligt vissa mobbningsforskare inte kunna ske inom ett jämlikt förhållande medan konflikter kan uppstå inom ett sådant förhållande. Därför betonar många mobbningsforskare att det på grund av obalansen i makt som existerar i en mobbningssituation de samtal som skolan initierar bör struktureras på ett annat sätt beroende på om det är en konflikt eller om det är mobbning. Är det mobbning ska skolan inte ha med två ojämlika parter, det blir ofta den med mest makt som bestämmer hur samtalet utvecklas.
Boken ger ett teoretiskt underlag till att förstå både konfliktforskningen och mobbningsforskningen som funnits i årtionden. Samtidigt ska skolan också förstå hur skollagen genom åren ändrat sin syn på skolsituationer där ett numera ett juridiskt språkbruk har blivit dominerande och betydligt mer framträdande än tidigare.
