• Hur bygger du undervisning som utmanar och motverkar normativa och begränsande könsmönster? Vilka är de stora vinsterna, och vilka är utmaningarna?

– Att säga att jag bygger undervisning för att motverka normativa och begränsande könsmönster är kanske inte helt rätt. Det är nog snarare så att jag alltid har genusglasögonen på när jag planerar och genomför min undervisning. Jag försöker till exempel att alltid tänka på att lyfta kvinnliga kompositörer och musiker i musikundervisningen, vilket inte alltid är så lätt då den traditionella musikhistorien i regel, precis som ”vanlig” historia, mest är skriven av, om och för män. I engelskan är det enklare då jag helt enkelt väljer att inte jobba med typiskt normativa texter utan kan arbeta mer ”könlöst” och välja texter som belyser det jag vill ha fram. I den faktiska klassrumssituationen väljer jag att lyfta frågan när den kommer upp, tar ett par minuter till att förklara hur strukturer ser ut och varför det till exempel är mest män som syns när eleverna letar fakta, berättar om hur tiden de jobbar med och situationen då ser/såg ut. I musikhistoria är det viktigt att lyfta just olika tidsperioders olika diskriminering; det är likadant med rasism – mycket musik har kommit till under väldigt rasistiska perioder och omständigheter och då måste vi prata om det. Jag tror att jag ser allt jag gör som en del av en större undervisning; Klassrummet är ett forum för att belysa och rätta till orättvisor oavsett vilket ämne vi jobbar med.

  • Har du tips på konkreta metoder för att främja jämställdhet och utmana normer, som fungerat i dina elevgrupper? Till exempel romaner, noveller, musik eller filmer som utmanat elevernas egna beteende- och tankemönster?

– Hugg alltid på en sexistisk kommentar! Till exempel om en elev säger ”så gör killar” eller ”tjejer kan inte…”, använder “bög” eller “fitta” som skällsord – passa på att fråga hela klassen om det stämmer, varför de tycker att det gör det eller inte, hur det egentligen skulle kunna vara. Fråga om det egentligen handlar om kön i den användning de tar upp – och i så fall varför och på vilket sätt. Vi blir ofta serverade massor med möjligheter att diskutera jämställdhet om vi bara är lite lyhörda! Jag hade en grupp i SVA förra året där vi jobbade mycket kring normer, hur vi definierar oss själva. Då använde vi oss av Linnéa Henrikssons sommarprat och tv-serien ”Glappet”. Katarina Wennstams sommarprat från i somras skulle ju också passa perfekt. Jag har i engelskan på högstadiet till exempel använt filmen “Suffragette”. Det finns massor! Jag försöker alltid att tänka på att det ska bli “nära”eleverna själva, så att de lätt kan relatera. Det måste vara något som berör och är lätt att ta till sig.

  • Ibland riskerar genusperspektivet bli ett sidospår i undervisningen, något”extra” som “ska tas upp”, lite som ett bonus track till det ordinarie stoffet. Så är det ju inte tänkt. Har du några råd till lärare som finner det svårt att få med genusperspektiv naturligt i sin undervisning?

– För det första: Bli medveten om din egen roll. Det är svårt nog att få till jämställdhet bara i vårt eget klassrum, forskningen visar att vi som lärare haren tendens att ge mer tid och uppmärksamhet åt killar i klassrummet. Var noga med att alla får komma till tals lika mycket – det finns massor med knep för det, BFL har till exempel en hel hög. Använd en klasslista, glasspinnar, vad som passar dig bäst – själv har jag helt slutat med handuppräckning. Själv ritar jag mönster i klassrummet i mitt huvud för att försäkra mig om att jag frågar alla elever under en lektion, men det kräver att en har bra koll.

– För det andra: Bli medveten om din egen ståndpunkt. Nu är det mer än någonsin vårt uppdrag att se till att faktiskt vara genusmedvetna och använda genuspedagogik praktiskt, men håller du med om att det behövs? Om inte, se till att läs på mer! Jag är helt övertygad om att vi har långt kvar innan vi når ett jämställt klassrum och ännu mer samhälle, och tror att vi måste arbeta med det som utgångsläge.

– När du kommit så långt: börja tänk ”tvärtom”. Börja med att tänka på hur du ska få din undervisning medveten ur ett genusperspektiv nästan innan du börjar fundera på innehållet. Kan du få innehållet genusanpassat? Om inte, försök att anpassa ditt material eller välj något annat. Jag tror att när vi lyckas låta tanken genomsyra oss och all vår undervisning kommer vi att lyckas. Jag är inte själv helt där än, men jag är på god väg!

  • Vem är du nyfiken på?

– Jag är nyfiken på Louise Israelsson, som arbetar på Guldhedsskolan i Göteborg. Mina frågor till henne handlar om språkutvecklande arbetssätt med fokus på R2L och är:

  • Hur får du in språkutvecklande arbetssätt i ditt estetiska ämne (Bild)?
  • Jag har själv arbetat med R2L, men kom aldrig in i ett naturligt sätt att förhålla mig- alla mina R2L-lektioner var väldigt väl förberedda i minsta detalj vilket fick mig att inte känna mig helt bekväm med arbetssättet. Har du några tips på att få det integrerat på ett naturligt sätt?
  • Vad är de tre största vinsterna med språkutvecklande arbetssätt tycker du?