– Att arbeta med framtidsfrågor gör skolan relevant. Det är speciellt viktigt när eleverna börjar komma upp i åldern då man själv funderar på vad man ska jobba med. Det handlar om autentiska frågor, en diskussion som pågår i samhället och som påverkar deras framtid, säger Ingela Bursjöö, lektor och lärare i naturvetenskap och teknik på Montessoriskolan Elyseum.
Det är tredje gången skolans högstadieklasser deltar i Nobel Prize Museums skolprogram Forskarhjälpen, som anordnas varje år. I Forskarhjälpen hjälper högstadieelever till med datainsamling i olika forskningsprojekt kring ekologi och hållbar utveckling. Samtidigt får de möjlighet att fördjupa sina ämneskunskaper, en inblick i vad forskare gör och vilka metoder som krävs för resultatet ska hålla vetenskaplig kvalitet.
Analyserar pollen från biodlingar
Foto: Pixabay
I år är Forskarhjälpens tema biologisk mångfald. Projektet, Pollenjakten, undersöker vilka växter som honungsbin hämtar näring från i olika delar av Sverige. Syftet är att förstå mer om hur vi kan förbättra levnadsvillkoren för pollinerande insekter. Insektsarter som pollinerar växter har minskat kraftigt under de senaste årtiondena som en följd av människans påverkan på naturen och ekosystemet. Att förhindra att fler arter dör ut är en kritisk fråga eftersom pollinatörer är helt avgörande för mänsklighetens fortlevnad. Utan dem kan vi inte odla några grödor.
Den här fredagsförmiddagen ska eleverna i klass 9 C analysera färg och form på pollen som samlats in från biodlingar i Dalarna. De jobbar i smågrupper och har var sitt mikroskop. Alla har fått en pollenklump som innehåller mängder med enskilda korn. Först måste de dela sönder klumpen, skilja ut de små pollenkornen och tillsätta ett flytande kontrastpreparat, för att lättare kunna studera dem i mikroskop. Uppgiften är att undersöka ungefär hundra pollenkorn, och dokumentera resultatet noga.
– Vi ska ta reda på exakt vart bina har flugit och vilka växter de har besökt. Det är inte undersökt sedan tidigare, så därför är det per definition forskning, säger Ingela Bursjöö till klassen när hon inleder dagens lektion.
Pollen berättar om ekosystemet
Bin kan flyga flera kilometer. Och i en enda pollenklump kan det finnas pollen från flera tusen olika växter. Med hjälp av en färgkodningskarta antecknar eleverna färgkod för varje korn och ritar även av kornens form. Därefter ska de leta upp färgkoden och formen i en forskningsdatabas, för att se vilken växttyp kornet tillhör. De noterar hur stor andel av kornen som är taggiga, helt runda, cylinderformade etcetera, och får då använda procenträkning.
När klassen skickar in sina rapporter till forskarteamet i Umeå kommer dessa kunna dra slutsatser om vilka växter bina från de bigårdarna i Dalarna besökte under juli 2021. Utifrån den kunskapen kan de ringa in vilka naturområden som är viktiga för pollinerande insekter, och om det råder konkurrens mellan honungsbin och ”vilda” insekter. Forskargruppen ska även analysera om det finns pesticider, växtgifter, i pollen och i honung som har producerats i de olika bisamhällena. Så småningom får eleverna ta del av till forskarnas resultat och kan då sätta in sina data i ett större sammanhang och förstå mer om människans samspel med ekosystemet.
– Förhoppningen är såklart att våra elever ska kunna se att de varit en del i forskningsresultatet, säger Ingela Bursjöö.
Kräver ämneskunskap
Lilly Young Snow, Oskar Smith och Dennis Göc jobbar tillsammans. De turas om att sköta mikroskopet och leta efter rätt växtgrupp i databasen. De tror att de har hittat pollen från backtimjan och humlesuga. Men de vet att noggrannhet är extremt viktigt för att datan ska bli korrekt och pålitlig. De resonerar därför kring om den röda färgen på kontrastpreparatet kan påverka hur man uppfattar färgen på pollenkornet. Kanske kan även ljuset i klassrummet påverka?
– Ja, så kan det vara, bekräftar Ingela och ber dem anteckna detta som en tänkbar felkälla.
Ingela Bursjöö tycker att arbetet med i Pollenjakten tillför mycket i undervisningen, på flera nivåer.
– Eftersom forskning är ganska svårt så kräver det att eleverna bygger upp en bra ämneskunskap innan. Det går inte att ge sig in i det här utan att veta väldigt många grundläggande saker. Så det här driver behovet av att göra riktigt bra teoretisk undervisning också.
Pilligt men intressant
Oskar, Lilly och Dennis tycker att det är intressant att få lära mer om biologisk mångfald och vad vi kan göra för att få ekosystemet i balans. På frågan om vad pollenanalysen kan användas till, svarar Oskar så här:
– Jag tror man kan leta efter mönster, och se ifall vissa växter är mer populära än andra. Så då kan man odla dem mer. Pollinering är ju växternas förökning, om växten inte förökar sig så finns den ju inte längre. Så det är essentiellt att pollineringen funkar.
Att undersöka pollen är dock väldigt ”pilligt”, enas de. Ingen av dem har blivit riktigt taggad på ett framtida yrkesliv som forskarassistent. Men de tycker ändå det är bra att lära sig om hur forskning går till.
Ingela Bursjöö håller med om att det är ganska svårt att jobba med mikroskop och få till kontrastpreparatet på ett bra sätt. Men sådana detaljkunskaper kan eleverna ha nytta av senare i livet, inte bara i skolan, menar hon.
Positivt för lärandet att arbeta med händerna
När de använder händerna och tränar sin finmotorik påverkas dessutom lärandet positivt, berättar hon.
– En stor del av vår hjärna upptas av sensorer från händerna. Så när vi bearbetar något med händerna aktiveras en stor del av hjärnan.
Hennes egen erfarenhet är att elever ofta minns just de lektioner då de fått göra något annorlunda och använda många olika sinnen.
Hon kan varmt rekommenderar andra skolor att söka till Forskarhjälpen och liknande skolprogram.
– Vi har väldigt goda erfarenheter av jobba med Nobelmuseet sedan tidigare. Vi vet att de gör ett skolmaterial som har hög kvalitet. Det tar visserligen jättemycket tid att delta i forskningsprojekt men jag ser att det är väl investerad tid.
Tävlar med poster
Skolorna som medverkar i Pollenjakten har i uppgift är göra en vetenskaplig poster om undersökningsprocessen och sina lärdomar. Bidragen kommer sedan att bedömas i en tävling. Eleverna på Montessoriskolan Elyseum bestämde sig för att gå vidare och testa hur olika ljuskällor påverkar hur ögat uppfattar färger. Resultatet av deras studie hittar du i den bifogade postern här nedan. Där kan du också läsa om vilka metoder de använt.
