– Börja inte än!, ropar Linus Lindqvist, som i våras gick ut andra året på Riksgymnasiet.
– Nej då, jag börjar inte, jag ska bara matcha orgeln mot pianot, svarar musiklärare Daniel Viklund och spelar några toner av introt till Coldplays ”Fix you”.
Elevassistent Lisa Haag och musiklärare Conny Skoog fixar så att mikrofonljudet hörs bra. Linus Lindqvist sitter klar framför orgelpedalerna och ett ljudtest senare är alla i musiksalen på Riksgymnasiet i Angered redo att ta sig an ”Fix you”.
Linus Lindqvist läser estetiska programmet med inriktning media på Riksgymnasiet i Angered, som är ett av fyra gymnasier i landet för ungdomar med rörelsehinder. Verksamheten bedrivs på uppdrag av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.
– Man tänker kanske att det inte är givet att rörelsehindrade på ett gymnasieprogram ska kunna syssla med musik, men allting handlar om anpassning. Man hittar vägar fram till att kunna musicera med olika sätt, säger Daniel Viklund, lärare i musik, media och IKT på Riksgymnasiet.
– I Linus fall så fungerar han bra med fötterna. När han jobbar med händerna blir det mer efterarbete, men om inte intentioner och fraser hörs direkt så mejslar vi fram det efteråt.
Linus har en cp-skada, som uppstod när han drabbades av syrebrist som liten.
– Jag har aldrig gett upp. Mamma och pappa har kämpat i många år och jag har kämpat jag med, och tränat. Det är därför jag är där jag är där idag – för att jag aldrig har gett upp.
“Jag gillar utmaningar”
Linus har media som inriktning på sitt gymnasieprogram, men har också mycket musik på schemat.
Musikintresset har hängt med länge.
– Jag kommer ihåg en gång när jag åkte bil med mamma och hörde en låt jag gillade på radion. Då började jag fundera på hur det skulle vara att jobba med musik.
Linus laddade ner ett musikprogram för att kunna börja skapa egen musik. När han några år senare kom in på Riksgymnasiet i Angered tog musikintresset ännu mer fart när han i början hade en assistent som också skapade musik i samma program. Nu producerar Linus musik både i skolan och hemma, och sommarens projekt var att bygga en hemmastudio där han och en kompis kan producera musik tillsammans.
– Det är lite blandat. Det blir mest R n’ B, house och oldies style. Oldies style går lite fortare och är svårare, men är också roligare och man får utmana sig. Jag gillar utmaningar och att lösa dem på ett bra sätt, berättar Linus.
I skolan producerar Linus musik i program på datorn, och då är arbetsredskapen anpassade för att det ska gå att jobba med lite grövre rörelser och kommandon. Musen styrs med en typ av joystick, och Linus kan ”musklicka” med hjälp av knäna och knappar som sitter under skrivbordet.
Linus har också skapat en låt där han står bakom både musik och text.
– Det är en låt jag skrev till min nuvarande flickvän. Den handlar om vad jag tycker om henne och att jag älskar henne för den hon är.
Låten skrev han först på svenska och översatte den sedan till engelska på engelsklektionerna, vilket gjorde att han kunde arbeta ämnesövergripande med låten.
Anpassningar när det behövs
– Kurser i musikproduktion som Linus har, där handlar det verkligen om precis det han är så duktig på och även jobbar med hemma: att skapa en låt från idé till färdig produkt. När du arrangerar, producerar, mixar och skriver texten till låten – där krävs inga anpassningar. Det är improvisationen som är svårare, och ensemblespelet som kräver att man spelar med pedal, säger Daniel.
Linus har flyttat sig bort till trumsetet, där hans assistent Lisa hjälper honom att få foten på plats vid bastrumman. Hon hjälper Linus att förflytta sig mellan olika arbetsredskap, som stolar till exempel, men hon är även ofta med och sjunger.
När Linus spelar basslagen på trumman till låten ”Here she comes again” av den norska gruppen Röyksopp är en stor del av låten dock instrumental.
– Här handlar det om att trampa bastrumma och vara tight med musiken, berättar Daniel.
– Vi lade tidigt märke till att Linus var tight med högerfoten och klarade att spela raka rytmer upp i höga tempon. När vi såg hur bra det fungerade tänkte vi ”Varför inte spela mer än bara rytm? Varför inte spela bastoner också?”
Sättet att spela med foten fördes över till en orgelpedal, där Linus kunde spela bastonerna och ackompanjera ett annat instrument som spelar melodin. I ”Fix you” passar det att spela just orgel, men i andra, souligare låtar, passar andra instrument bättre, och då kan Linus spela även dem med orgelpedalerna.
Viktigt att inte hjälpa till för mycket
Att behålla autonomin hos eleven tycker Daniel är det viktigaste att tänka på som lärare, när det kommer till att jobba med anpassningar.
– Går man för långt snitslar man en bana. En aspekt är att man måste vara lyhörd för de val som Linus gör. Jag kan vara frestad att göra en ändring, man han är snabb att säga till i så fall, så han är en god producent – han vet vad han vill ha. Som lärare ska man inte gå in och ”rätta”, för då får man inte samma konstnärliga resultat. Ibland har jag och Conny skakat på huvudet först, men sedan har det landat väldigt bra. Då får man bromsa sig och låta Linus tankar gå hela vägen ut. Då blir det oftast väldigt bra.
