Psykisk hälsa och psykisk ohälsa
Folkhälsomyndigheten har valt följande definitioner för psykisk hälsa och psykisk ohälsa: Psykisk hälsa är ett tillstånd av mentalt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle individen lever i. Psykisk hälsa innefattar således mer än frånvaro av psykisk sjukdom. Psykisk ohälsa är en samlande beteckning för både mindre allvarliga psykiska problem såsom oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter, irritation eller huvudvärk och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för psykiatrisk diagnos (1). Ca 60 procent av flickor som är 15 år och ca 30 procent av pojkar 15 år rapporterar att de känner av minst två typer av psykosomatiska symtom minst en gång per vecka (2). Det är alltså väldigt många barn och unga som är i behov av att förbättra sin psykiska hälsa.
Det finns de som menar att rapporteringen om psykisk ohälsa hos barn och unga är onyanserad och att det inte innebär så stora försämringar i psykisk hälsa som folkhälsomyndigheten och socialstyrelsen ger en bild av (https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6968486). Andra forskare menar att de enkäter som besvaras av unga måste analyseras mer nyanserat och kartläggas på ett mer grundläggande sätt (https://liu.se/nyhet/ungas-vardagsproblem-ar-inte-alltid-ohalsa). Vad som stämmer kan vi inte säga idag, men klart är att det finns ett fortsatt behov av forskning kring barn och unga och deras psykiska hälsa/ohälsa.
Rekommendationer fysisk aktivitet unga 6-17 år (FYSS)
När vi pratar om psykisk hälsa är det också av stor vikt att prata om fysisk hälsa då kropp och psyke inte går att skilja från varandra som separata delar utan ständigt påverkar varandra. Enligt hälsorekommendationen för barn och unga mellan 6-17 år gäller följande:
Alla barn och ungdomar skall uppmuntras till daglig fysisk aktivitet. Hälsovinster uppnås vid sammanlagt minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag.
- Bör vara av främst aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög
- Aktiviteter som innebär en markant ökning av puls och andning (hög intensitet) bör ingå minst 3 ggr/vecka
- Större hälsovinster om dosen ökas (3)
Rekommendationer depression unga (FYSS)
Det finns behov av mer forskning för att tydligt kunna påvisa samband och effekter av fysisk aktivitet vid depression hos unga, MEN det finns ett svagt positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och frånvaro av depressionssymtom hos barn och unga (evidensgrad ++).
I nuläget går det inte säga vilken typ av träning eller vilken duration och intensitet som ger effekt. För de barn och unga som faktiskt diagnostiserad med depression ska behandlingen alltid inledas med en noggrann kartläggning av livsstil där dygnsrytm, regelbunden fysisk aktivitet, hälsosam kost och drogfrihet rekommenderas (3). Detta är viktig kunskap att känna till för oss som arbetar och möter barn och unga med psykosomatiska symtom eller faktisk depression.
Kan det underlätta för skolan och dess elever att fokusera mer på psykisk hälsa?
Som tidigare nämnts beskrivs begreppet psykisk hälsa som ett tillstånd av mentalt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle individen lever i (1). Detta kan låta både högtravande och svårt att uppnå men framförallt vill vi betona vikten av att förverkliga egna möjligheter och att själv kunna påverka sin situation. Barn och unga behöver få stöd från skolan i vad de kan göra och hur de kan göra för att förbättra sina möjligheter till en god psykisk och fysisk hälsa.
Den 23 maj arrangerade Centrum för fysisk aktivitet en utbildningseftermiddag på temat ”Utseendekultur, psykisk hälsa och fysisk aktivitet hos ungdomar”. Syftet med dagen var att erbjuda deltagarna kunskap om hur vi kan samtala om kropp och rörelse samt konkreta åtgärder som kan användas i mötet med unga med psykisk ohälsa. Exempel på åtgärder kan t.ex. vara hänvisning till ”bara dansa-grupp”, hänvisning till fysioterapeut på rehab eller att skriva Fysisk aktivitet på recept (FaR). Det var flera skolsköterskor som deltog på utbildningsdagen och bidrog till en aktiv och givande diskussion.
Elevhälsan, pedagoger inom skolan och skolledning har många uppdrag att hantera, i detta fall finns ”skola i rörelse” som ett komplement och en konkret stödinsats. Vi har kunskap och kompetens om fysisk aktivitet och hur detta kan förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga. Hör gärna av er till oss om ni vill diskutera hur just ni på er skola kan arbeta med den här frågan!
Referenser:
- Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?
- Folkhälsomyndigheten, 2018
- Utv. av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Folkhälsomyndigheten, 2018.
- FYSS hemsida: www.fyss.se
Skola i rörelses hemsida: www.vgregion.se/skola-i-rorelse
