The post Resultat i fritidshem appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>Resultat i fritidshem behöver ses utifrån fritidshemmets uppdrag med tydlig koppling till det skollagen skriver om meningsfull fritid. Resultat behöver också handla om utfall av fritidshemmets arbete med målen i läroplanen. Det finns en risk att vi ser på resultat på liknande sätt som skolan. Fritidshemmets verksamhet ska skilja sig åt från skolan. Det är så de olika verksamheterna kompletterar varandra och bildar en helhet. Utgångspunkten behöver vara att undervisningen i fritidshemmet är grupporienterad, upplevelsebaserad och situationsbaserad. I kapitel 4 beskrivs följande förmågor:
- Förmågan att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,
- Förmågan att ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila,
- Förmågan att skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt,
- Förmågan att kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften,
- Förmågan att skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer,
- Förmågan att utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, samt
- Förmågan att röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. (Skolverket, 2011, red 2018)
Dessa behöver sättas i relation till fritidshemmets centrala innehåll vilket innebär att varje mål kan arbetas med utifrån många olika centrala innehåll. En fråga att också bära med sig är hur arbetet med dessa mål blir meningsfullt för eleverna.
Undervisningen i fritidshem ska ge förutsättningar att utveckla följande förmågor och det är skillnad på att faktiskt utveckla en förmåga och att ge förutsättningar att utveckla en förmåga. Pihlgren (2015) skriver följande: “ Att ha förmåga till något innebär att man kan överföra kunskaper, insikter och arbetssätt till nya områden och använda dem i nya situationer, så kallad transfer (a.a. sid 106).” Fritidshemmet har inga krav att utveckla kunskaper hos enskilda elever utan undervisningen ska bland annat vara grupporienterad. Men, hur ger man förutsättningar för eleverna att utveckla förmågorna ifall vi inte samtidigt reflekterar över hur en förmåga utvecklas?
Om vi ser till förmågorna som uttrycks i syftestexten skulle jag påstå att de utvecklas på olika sätt. Pihlgren (2015) skriver om följande sätt att utveckla kognitiva förmågor:
- Systematisk kognitiv träning
- Medvetandegöra eleverna om hur de tänker och lär sig
- Undersöka, upptäcka, revidera, reflektera
- Växla mellan praktiska, skapande och intellektuella arbetsuppgifter
- Komplexa, autentiska problem och utmaningar
- Transfer – kunna överföra kunskapen till andra område (a.a.a)
Ser vi till exempel till förmågan att röra sig allsidigt i olika miljöer så är det ju inte kognitiv träning som krävs utan snarare att erbjuda rika möjligheter att röra sig allsidigt i olika miljöer. Ser vi till förmågorna i kapitel 4 och till fritidshemmets uppdrag är det rimligt att fundera över ifall det är ett kognitivt utvecklande förhållningssätt vi bör anta eller snarare erbjuda ett rikt utbud av möjligheter som ger förutsättningar för det målet avser för att sedan utvärdera om utbudet gav något eller inte. Det behövs en diskussion i arbetslaget om vår syn på hur varje förmåga som uttrycks i läroplanens fjärde del kan utvecklas, och hur vi gör det praktiskt möjligt.
Generellt tror jag mycket på att ge eleverna kognitivt utmanande uppgifter (när det gäller mål där kognitiv träning är applicerbart). Ett exempel är målet som handlar om att lösa problem och omsätta dem i praktisk handling. Jag upplever att vi pedagoger ofta väljer att lösa problemen utifrån elevernas frågor istället för att ge dem en möjlighet att träna sin egen förmåga till att lösa det uppkomna problemet. Hur vi pedagoger förhåller oss till olika situationer har en stor påverkan på elevernas lärande.
”Hur läraren talar och låter gruppen tala har också en betydelse för elevernas lärande. Används reflekterande dialog systematiskt kommer den att utveckla eleverna såväl intellektuellt som socialt (Pihlgren 2008).Den reflekterande pedagogiska dialogen är en icke-auktoritär aktivitet som riktas in på ny upptäckt, ny förståelse och lärande och där många deltar (Burbules 1993; Dysthe 1996). Särskilt utvecklande för tänkandet är dialogen när läraren ställer öppna frågor, där svaret inte är givet” (Billings & Pihlgren 2009; Sokol 2012.)
Hur kan fritidshemmet se ett resultat av sitt arbete?
Jag tänker att vi behöver flera olika metoder för att se resultat av vårt arbete med målen. Beroende på hur vi arbetar med målen kan vi också bestämma vilka metoder som är bäst lämpade för att utvärdera utfallet av vårt arbete. Dokumentation i form av en/flera pedagogisk planering hjälper oss att dokumentera fritidshemmets metoder och samla allt arbete på ett ställe.
Min upplevelse är att det blir vanligare och vanligare att pedagoger i fritidshemmet använder observation och intervju, vilka är två kvalitativa metoder som rekommenderas för att undersöka utfallet av ett målinriktat arbete. En annan metod som jag tror mycket på är loggboksskrivande. Det tänkte jag skriva lite mer om nedan.
Loggboksskrivande i fritidshemmet
Genom att skriva loggbok kan vi på ett enkelt och tillgängligt sätt snabbt beskriva till exempel när något särskilt händer i barns fria lek och i vuxeninitierade aktiviteter. Kanske hittade vi ett bevis på att eleven har kunnat överföra en kunskap från ett område till ett annat (transfer)? Till exempel om vi har värdegrundssamtal på fritidshemmet och vi ser att eleverna nyttjar de verktygen vi samtalat om tidigare? Loggboken kan sedan tas fram vid uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Om flera pedagoger skriver i loggböcker kan det vara intressant underlag att diskutera och också motivera hur våra arbetssätt utifrån målen också gett utfall.
Fråga: Hur tänker du om resultat i fritidshemmet och skulle loggboksskrivande vara en metod för er att använda för att skapa underlag inför redovisningen av resultat i fritidshemmet?
The post Resultat i fritidshem appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>The post Digitalisering i Fritidshemmet appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>Tre barn uttrycker sin vilja att leka i skolans skolträdgård. ”Vad skulle ni vilja leka?”, frågar jag och de berättar att de vill leka Daidalos, en lek inspirerad av barnprogrammet med samma namn. I programmet har det byggts upp en en värld där några barn ska utföra uppdrag utan att få slajm på sig av en karaktär som heter Taurus. Två andra elever hör de tre eleverna och frågar om de får ansluta till den tilltänkta leken. När leken i skolträdgården sätter igång är alla med på vilka karaktärer som finns, vad som förväntas av dem och barnen börjar diskutera innerligt hur leken ska utvecklas.
Den snabba teknologiska utvecklingen har kommit att påverka barns vardagsliv i allt större omfattning. Samhällsdebatten om huruvida olika media, som till exempel TV, och användande av dator, surfplattor med mera, påverkar barns vardagsliv handlar nästan uteslutande om de negativa effekterna. Inom fritidshemmets verksamhet är det viktigt att fundera över hur vi använder oss av digitala verktyg och hur de kan påverka barn utifrån olika perspektiv.
När det kommer till barns medieanvändning bör det sättas i relation till positivt och negativt socialt beteende generellt. Det finns forskare som menar att det finns risk att innehållet i datorspel, reklam som visas på olika sidor, så som spelsajter och youtube, bidrar till att reproducera stereotypa föreställningar om kön. Här behöver vi som verksamma inom fritidshem fundera över vad innehållet i de digitala verktyg vi kan erbjuda också bidrar med att utveckla, både i positiv och negativ bemärkelse.
Digitala verktyg och lek
I fritidshemmet påverkar elevers användande av olika digitala medier också deras lek, vilka de leker med och hur de leker. Jensen (2013) menar att barns rollek också syftar till att bearbeta och förstå sin omvärld. Exemplet i inledningen av denna text visar på hur olika tv-program också påverkar elevers lek. Här har fritidshemmet en möjlighet att verka kompensatoriskt gentemot hemmet och bjuda in fler elever till de lekmöjligheterna som vissa tv-program erbjuder. Självklart behöver pedagogerna göra ett ställningstagande till huruvida det som förmedlas i tv-programmet också är förenligt med de normer och värden skolan och fritidshem ska förmedla.
Även datorspel och spel i olika former är att betrakta som lek. Att hitta spel som är i linje med de normer och värden som skola och fritidshem ska förmedla är inte svårt. Däremot behöver vi om vi är de som initierar aktiviteten också fundera över syftet med barns användande av Ipad eller dator.
Digitala verktyg, rekreation och vila
Efter och mellan kognitivt krävande aktiviteter behövs vila och återhämtning. Inom hjärnforskning kallas det inkubation, vila mellan lärtillfällen eller krävande tänkande och problemlösning. Inkubationen är nödvändig för att hjärnan ska hinna med att processa och lagra informationen (Björklund 2008). ”Kvaliteten i lärandet och antalet kreativa idéer ökar om man medvetet inför tid för inkubation i undervisningen.”
Den vuxnes syn på barns medieanvändning är oerhört viktigt för vilka förutsättningar som ges eleverna att utveckla digitala kompetenser. Här behöver vi föra en aktiv dialog i vårat arbetslag för att erbjuda en verksamhet som ger eleverna förutsättningarna att utveckla de förmågor som undervisningen i fritidshemmet syftar till samt att de positiva effekterna av barns medieanvändning får vara det som ger avtryck i barns vardagsliv.
Fråga: Vilka positiva/negativa effekter ser du i din verksamhet att barns medieanvändning har? Hur kan vi inom fritidshem skapa en undervisning som ger barnen förutsättningar att utveckla digitala förmågor?
The post Digitalisering i Fritidshemmet appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>The post Tillit, förtroende och trygghet – ett första möte med fritidshemmet appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>Steget mellan förskolans lilla trygga gård till skolans stora skolgård är stort för en 5-åring. Vårt professionella bemötande gentemot den förväntansfulle och den nervöse eleven kan inte nog betonas. Det händer något vackert i mötet mellan den närvarande pedagogen och eleven som blir grunden för elevens fortsatta vistelse hos oss på fritidshemmet.
Senare samma dag när vi är inne sitter mamman i soffan tillsammans med en annan förälder. Pojken har tagit fram byggmaterialet polydron och jag föreslår att vi kan bygga ett hus. ”Ett hus för djuren” utbrister han och pekar på plastdjuren som ligger i en låda bredvid. Vilken bra idé säger jag och frågar den andra pojken som sitter bredvid ifall han vill vara med. Vi sitter och bygger alla tre och pratar om sommaren som varit när mamman kommer in och frågar ifall det är okej ifall hon går en promenad. Han uttrycker bestämt att det vill han inte. Jag väntar tills mamman har gått och frågar honom om det är ok ifall mamman går iväg en stund om jag lovar att vara här ända till det att hon kommer tillbaka? Han säger då att det är ok. Långsamt försöker jag föra över tryggheten han känner för sin mamma till mig och tror mig ha byggt såpass mycket tillit att det ska räcka för att ta nästa steg.
Jag går ut till mamman och ber henne komma in till oss igen. Jag berättar att jag och pojken pratat lite mer efter att hon gått ut. Jag tittar på pojken för att få bekräftat att han fortfarande tycker att det är ok att mamman går och säger att det nu är ok ifall du vill ta en promenad. ”Jag har lovat att jag är kvar tills du kommer tillbaka”. Mamman vänder sig till sin son och frågar om det är ok och han nickar till svar. Mamma tittar på mig med ett leende säger hej då och går sedan.
Kvar sitter vi och fortsätter bygga och prata om det som ska komma att bli en hel stad där plastdjuren ska bo.
Fler elever ansluter till leken, däribland en elev som gått på fritids ett år redan. Jag introducerar honom och tar sedan en passivt observerande roll där jag låter dem interagera, vidareutveckla leken och göra den till sin.
Det första mötet med våra elever är så otroligt värdefullt. Och ögonblicket när föräldrarnas trygga närvaro ersätts av tilliten till dig, dina kollegor och miljön på fritidshemmet är viktigare än vi kan ana.
Fråga: Vilka första möten med eleverna på ditt fritidshem glömmer du aldrig?
The post Tillit, förtroende och trygghet – ett första möte med fritidshemmet appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>The post Hjuldag på fritids appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>Inomhus har eleverna börjat skapa skyltar som används i trafiken. Det är bland annat hastighetsskyltar, övergångsställesskyltar och rödljus. Ute har de målat upp vägar, övergångsställen och en parkeringsplats där deras cyklar och sparkcyklar kan stå.
”Han fick låna dem av mig för hans föräldrar hade glömt”
Ut ur byggnaden kommer en elev stapplandes på ett par inlines. Han har precis fått låna dem av en annan elev på fritidshemmet och det är första gången någonsin som han står på dem. Hans leende byts ut mot en koncentrerad min när han gör sina första försök att ta sig framåt. En flicka möter min blick och säger ”Han fick låna dem av mig för hans föräldrar hade glömt”. Han är inte den enda som fått låna av sina kompisar.
Samarbete genom gemensamt skapande
Borta vid andra sidan av skolgården har två elever som vanligtvis inte väljer varandra att leka med satt igång att skapa en korvkiosk. ”Här kan alla bilister stanna och köpa korv”, säger en av eleverna för att i nästa stund skriva ner priser på korv och dricka på asfalten. Samtidigt susar det elever på cyklar och sparkcyklar förbi. Som tur är står en elev med bredvid med ett rödljus så att inte cyklarna susar förbi så snabbt att det blir trafikfarligt. Trafikanterna visar hänsyn och följer trafikreglerna, som hela tiden förbättras.
Det viktiga samtalet
Allt som utspelar sig just i denna stund på skolgården är för mig barns sätt att göra sin omvärld begriplig genom lek. Jag sätter mig och samtalar med ett barn som har gjort en hastighetsskylt. Han undrar hur snabbt 100 km i timmen är. Jag förklarar det för honom och han svarar att hans lantställe ligger så långt bort så ”om vi kör så snabbt med bilen då kommer vi till vårt stuga”. Han säger sen: ”Visste du att Usain Bolt kan springa 44 km i timmen?” Diskussionerna om hastighet pågår en stund och andra barn ansluter. Detta sammanhang av situationsstyrt lärande är så viktigt och det blir åter en bekräftelse på hur viktigt det är att ta sig tid för elevernas lek och deras tankar i den.
Mål och centralt innehåll vi utgått ifrån i aktiviteten:
Mål:
”Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna (…) ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt”
Centralt innehåll:
- Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
- Orientera sig i närmiljön och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
The post Hjuldag på fritids appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>The post Att utveckla en förmåga, del ett: metakognition och transfer appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>Resultat ofta upplevelsebaserat
Det är inte ovanligt att resultatet som redovisas från fritidshemmet utgår ifrån pedagogernas upplevelse snarare än kvalitativa bedömningsmetoder så som observationer och intervjuer. Att se att eleverna utvecklar en förmåga utifrån ett givet mål behöver inte vara svårt så länge vi utgår ifrån ett mål som gör det möjligt att se att det sker en progression.
Exempel:
Ett mål som fritidshemmet skulle kunna utgå ifrån är följande:
”Eleverna i fritidshemmet ska (…) ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften”
Först behöver vi fundera över vad språkliga uttrycksformer är. Utifrån min förståelse tolkar jag det som att det är att utveckla sin begreppsliga förmåga i både tal och skrift. Kommunicera är nästa ord som vi behöver fundera över. Eleverna ska alltså utveckla sin förmåga att kommunicera utifrån språkliga uttrycksformer.
Metakognition och transfer
För att se att eleverna utvecklar förmågorna behöver vi se att eleverna:
- Får utrymme själva att reflektera och fundera över vad de har lärt sig och uttrycka det. (Metakognition)
- Kan överföra kunskapen till andra områden, så kallad transfer. Detta område hör starkt ihop med punkten ovan. När man förstår och kan reflektera över sitt lärande kan man också föra över det till andra områden.
Detta genom att :
- eleverna utmanas i komplexa och autentiska problem och utmaningar
- eleverna möts av en variation av arbetssätt tex: praktiska, skapande och intellektuella arbetsuppgifter
- medvetandegöra eleverna vad de har lärt sig.
(A. Pihlgren, “Fritidshemmets mål och resultat”, 2017)
Exempel på transfer
Under ett tillfälle fick elever i förskoleklass titta på en film där skådespelarna skulle bestämma vad de skulle laga för mat. Problemet var att alla skådespelare hade olika favoriträtter, men de hade i uppdrag att bara göra en. Hur skulle de komma fram till vilken rätt de skulle tillaga? Deras lösning var att kompromissa. Det gjorde de genom att laga en pizza där alla kunde lägga på precis vad de ville på sin pizzadel. Då fick alla något de tyckte om. Detta ledde till intressanta samtal även på fritids där vi kunde använda samma begrepp (kompromissa) fast i ett annat sammanhang. I olika situationer där elever hamnade i konflikt för att de ville olika kunde begreppet användas. Eleverna började reflektera själva och hitta strategier för detta, tex genom att låta läraren ställa ett tidtagarur och att de först gjorde det den ena ville, för att sedan låta tidtagaruret bestämma när det var nästa elevs tur att bestämma.
Progression i elevernas utveckling och lärande
Låt oss ta ett annat exempel inspirerat av föregående blogginlägg om språkutveckling:
Eleverna möts på sin tisdagssamling av Naturhistoriska riksmuséets julkalender. Om du önskar att se kalendern hittar du bilden nedan.
Eleverna får i uppgift att beskriva för pedagogen var en bestämd lucka är. Första gången de gör detta så har de svårt för uppgiften och vill gärna peka, gå fram till tavlan eller på annat sätt styra pedagogen till där luckan är. Allt eftersom eleverna utmanas på liknande sätt och får öva sig på att förklara var luckan är blir de duktigare och duktigare på att förklara genom att använda sig av lägesord. De har också lärt sig nya begrepp och hur de ska kommunicera detta med pedagogen som leder samlingen.
För att vi ska kunna se ett resultat av detta arbete behöver eleverna möta andra arbetssätt också. Genom dem och andra sammanhang kan vi se ifall eleverna kan överföra sin kunskap till andra områden (transfer), samt att de ges utrymme att reflektera över sitt lärande och då slå fast att de har utvecklat förmågan att kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och syften.
Att ge eleverna möjlighet att utveckla olika förmågor är något som ständigt är under utveckling. Genom att synliggöra det lärandet kan vi också effektivt utmana eleverna till att utveckla dem ännu mer. Det hjälper oss att lyckas med vårt uppdrag och tydliggöra vad fritidshemmet bidrar med till elevernas måluppfyllelse vilket ju är en förutsättning för en fruktbar samverkan med förskoleklass, skola och hem.
I nästa blogginlägg kommer systematisk kognitiv träning samt generativa frågor belysas som ett steg i att utveckla en förmåga.
The post Att utveckla en förmåga, del ett: metakognition och transfer appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>The post Språkutvecklande arbetssätt på Herrgårdsskolans fritidshem appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>I den fritidspedagogiska planering som fritidshemmet Gladan skrivit är det följande mål som är utgångspunkten för innehållet i samlingen. I läroplanen står det att:
”Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften.” (LGR11 sid.24)
Målet för julkalendern på samlingen är att i ett sammanhang samtala med ett rikt och nyanserat språk. Eleverna ges tillfälle att (utan att peka) med ord beskriva och på ett flertal sätt instruera vägen till luckan så att andra förstår och därefter tillsammans fundera över ords betydelse och texters innehåll. Tanken är att också bidra till att utveckla intresse för och kunskaper om natur. Under lucköppningen finns rika möjligheter att inför grupp samtala, lyssna, ställa frågor, framföra egna åsikter, kunskaper och argument om olika företeelser om djurliv och natur.
Samlingen börjar och eleverna får instruktionen att hitta lucka nummer 11. Utan att peka får eleverna i uppgift att beskriva var luckan är.
Lena fördelar ordet:
Elev 1: ”Det finns två fåglar och den som sitter ner och precis framför näbben, då kommer man till elvan”
Lena: ”Aha så framför näbben?” svarar Lena och låter ordet gå vidare. ”Kalle, har du tänkt på något annat sätt?”
Elev 2: ”Du vet där tvåan och fyran är?”
Lena: ”Nä, det vet jag inte, då får du förklarar var de är först.”
Elev 2: ”Dörren framför byggnaden och så tar man ett stort skutt.”
Lena: Åt vilket håll?
Elev 2: ”Åt höger”
Lena: ”Aha då kommer vi till elva ”
Efter att några andra elever har fått beskriva var lucka nummer elva är trycker Lena på luckan och en gåta kommer upp. Eleverna ges några minuter för att försöka läsa vad som står och räcker sedan stolta upp händerna. En elev tilldelas ordet och börjar läsa:
”Mindre än björnen och i tjock päls klädd
Av namnet att döma är den nog sällan rädd”
Lena uppmärksammar tj-ljudet i tjock och ordet “sällan”. Vad betyder sällan? Hon låter eleverna svara och läser sedan upp gåtan igen. Eleverna börjar gissa men idag var gåtan svår.
En elev räcker upp handen: ”Varg”
Lena: “Är den mindre än björnen?”
Elev: “Ja”
Lena: “Är den sällan rädd?”
Elev: “Ja”
Lena: “Vi provar.“
Lena skriver in ordet och bokstaverar medan hon skriver. Eleverna gissar på några olika djur, som skunk, räv och igelkott men inget av alternativen visar sig vara rätt. De får några ledtrådar men till slut får en kollega svara på gåtan. Rätt svar är järv. Återigen bokstaverar Lena ordet och den här gången blir det rätt svar. Upp kommer en text och Lena förklarar att detta är en faktatext.
Har ni sett ett sådant här djur innan? frågar Lena och berättar att den är släkt med mården. Finns det några fler djur som gömmer sin mat? En elev räcker upp sin hand och svarar: “Ja, ekorren!”
Lena: “Ja, absolut. “
Hon avslutar samlingen med att låta eleverna sträcka på sig innan de sätter sig i en ring.
Lena: ”Vet ni, idag tänkte jag på en sak när ni visade vägen till luckan. Det är faktiskt flera barn som använder höger och vänster. Tänk när ni ska hitta lucka nummer 24 och ni har blivit vana att hitta beskrivningarna!
Samlingen som beskrivs här ovan är ett gott exempel på hur fritidshemmen kan arbeta med de förmågor som Svanelid benämner som the big 5. I det här fallet framförallt den kommunikativa förmågan, men även den begreppsliga och den metakognitiva förmågan. Genom att låta eleverna beskriva var luckorna är och samtala och förklara för de övriga eleverna i gruppen får eleverna öva på sin kommunikativa förmåga.
Vygotskij ansåg att det fanns ett samband mellan det talade ordet och hur vi tänker. Tänkandet blir tydligt i elevernas samtal. Svanelid skriver att vårt tänkande egentligen inte har någon övre gräns utan kan begränsas eller utvecklas och att elever som möter lärandemiljöer där de fått möjlighet att utvecklas genom samtal, läsa texter och prata om gemensamma läsupplevelser har ett försprång gentemot de som inte fått det. (De fem förmågorna i teori och praktik, B.Svanelid, sid 45)
Jag funderar över samlingen jag fått vara med på och tänker hur viktigt det är att utgå ifrån förmågorna i läroplanen i undervisningen i fritidshemmen. Lena berättar också om hur arbetet kommer att fortgå under vårterminen. Hit vill jag komma tillbaka för att se hur utvecklingen har gått utifrån det mål som beskrivs i deras fritidspedagogiska planering. Under våren blir det alltså ett nytt besök. Återkommer med rapport.
The post Språkutvecklande arbetssätt på Herrgårdsskolans fritidshem appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>The post Det finns alltid en anledning till barns beteende – om relationsskapande i fritidshem appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>Som lärare i fritidshem sitter vi på en maktposition gentemot eleverna. Det finns alltid fler än ett perspektiv på ett upplevt problem. Utifrån pedagogen i exemplet ovan är problemet att eleven inte tar på sig mössan alternativt inte tar på sig mössan för att hen säger åt eleven. Pedagogens lösning är hot för att råda bot på det som hen upplever som problem. En lösning som med all sannolikhet inte kommer fungera, och dessutom försämrar relationen mellan läraren och eleven ytterligare.
Det finns alltid en anledning till barns beteende. En utgångspunkt i den fritidspedagogiska verksamheten är relationen till varje enskild elev. Vår förmåga att se till barnets perspektiv är viktigare än alla metoder vi har i vår bok när en elev motsätter sig det vi önskar. Elevperspektivet ger oss en möjlighet att stärka relationen till eleven och samtidigt finna anledningen till ett visst beteende i en viss situation. Med den vetskapen kan vi handla därefter.
Om vi visste att eleven i exemplet nyss fått höra av någon annan elev att hens mössa är ful skulle vi kunna handla efter den förståelsen. Förmodligen når vi framgång i vår relation med eleven när vi tar elevperspektiv.
Hur kan man belysa detta då? Oavsett vilken strategi ni eller era kollegor har i sammanhang likt det som illustreras i exemplet ovan behöver vi i vårt arbetslag ha ett så öppet klimat att vi kan diskutera förhållningssätt gentemot eleverna. Hur vi är mot varje enskild elev är minst lika viktigt i vårt arbete mot de mål som verksamheten har att utgå ifrån. I ett arbetslag som jag var en del av gjorde vi så att jag och min kollega observerade varandra i samlingar och i möte med eleverna till exempel när vi var ute på gården eller i konfliktsituationer mellan olika barn. Varje vecka vigde vi en stund där vi på diskuterade detta för att utveckla våra egna metoder i mötet med eleverna.
Fråga:
Hur gör ni på era fritidshem för att stärka mötet mellan pedagog och elev?
The post Det finns alltid en anledning till barns beteende – om relationsskapande i fritidshem appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>The post Bloggserie Skytteskolans SKA: Nulägesbeskrivning appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>I början av terminen började vi fundera över hur vi skulle kunna utgå ifrån en inventering av elevgruppens behov och intressen så som det står i allmänna råd för fritidshem, när de är så många elever där samtidigt. På Dinosauria finns omkring 70 stycken sexåringar. Vi började med att dela in dem i två grupper med 35 i varje. På varje avdelning arbetar 2 pedagoger och en pedagog som går emellan de båda avdelningarna beroende på innehåll och behov. Det gör det möjligt för oss att vara tre pedagoger under de tillfällena som inventeringen görs.
Inventeringen ska bli utgångspunkten för de mål som vårt fritidshem särskilt behöver prioritera just nu. Vi bestämde oss för att använda oss av datainsamlingsmetoderna observation och intervju. Svaren som vi får i intervjuerna kommer också användas för att göra ett sociogram.
Det som vi i arbetslaget upplever att vi behöver observera är:
- Barns lek
De områden som vi i arbetslaget upplever att vi vill få svar på i intervjuerna är:
- Barns lek
- Grad av medbestämmande
- Trygghet och trivsel
Utifrån dessa områden är vi nu i skedet att formulera frågor som ramar in det vi önskar undersöka. Inom varje område finns det många olika inriktningar som man kan välja att undersöka ytterligare. Vi har valt följande:
Observation:
- Vilka ingångsstrategier ser vi att eleverna har i sin lek?
- Vilka lekar väljer eleverna att leka när de får fritt val?
- Var väljer eleverna att vara när de får möjlighet att leka fritt? Finns det platser som inte används och varför?
Intervju:
Barns lek: Inom barns lek vill vi kunna undersöka om alla elever har någon eller några elever som de helst väljer att leka med under fritidshemstid. Detta för att skapa ett sociogram som vi kan föra vidare diskussioner kring i vårat arbetslag. Dessutom vill vi undersöka huruvida eleverna känner att de är delaktiga i verksamhetens utformande, om de trivs och känner sig trygga.
Undersökande fråga 1: Vilka elever väljer du helst att leka med under fritidshemstid?
Undersökande fråga 2: Vad leker du helst med på fritids? Ute/inne
Undersökande fråga 3: Känner du dig trygg när du är på fritids? Finns det någonstans du inte känner dig trygg? Varför?
Undersökande fråga 4: Upplever du att du får vara med och bestämma över innehållet på fritids?
Nästa steg för oss är att skapa mallar som gör det möjligt att snabbt och smidigt genomföra våra datainsamlingsmetoder.
Fråga: Var befinner ni er i ert systematiska kvalitetsarbete? Hur tänker ni genomföra en nulägesbeskrivning av fritidshemmet? Om ni redan har gjort det, hur gjorde ni?
The post Bloggserie Skytteskolans SKA: Nulägesbeskrivning appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>The post ”Alla får vara med” – om lek och regler appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>På fritidshemmet arbetar Max tillsammans med sin kollega Malin. Idag när Max tar emot ettorna i deras klassrum märker han att Leija är lite låg och tänker att det förmodligen beror på att hennes bästa kompis inte är här idag. Ibland brukar ju faktiskt Leija leka med Sara och Klara. De är här idag. Det kommer bli bra tror Max.
När de kommer till fritidshemmet sätter sig Leija vid bordet. Därifrån har hon utsikt till nästa rum, där Leija och hennes kompis brukar leka rollekar. Därinne har Klara och Sara nu påbörjat en lek. De skrattar och verkar ha väldigt roligt. Kanske jag skulle fråga om jag får vara med, tänker Leija. Hon väntar lite och tänker att hon bara ska lägga alla de röda pärlorna klart först. När det är klart tar Leija mod till sig och går in i rummet där Sara och Klara leker.
UT!!!!!, ropar Sara innan Leija hunnit fråga dem om hon får vara med. Hon blir först lite chockad av reaktionen för att sedan säga ”Får jag vara med er och leka”? ”Nej, för vi har redan börjat leka”, svarar Klara. ”Kan du gå ut nu, vi vill vara ifred” säger Sara.
Max som hört deras konversation går nu in i rolleksrummet. Han har hört vad de har sagt till varandra och förstod att Leija ville var med och leka. ”Hörrni, alla måste ju få vara med och leka. Hur hade ni känt ifall ni varit i Leijas situation och inte fått vara med och leka?” förklarar Max. ”Men vi leker en lek där man bara kan vara två och vi vill faktiskt leka själva” svarar Klara.
”Jo, jag förstår det men på det här fritidshemmet så ska alla få vara med och leka. Det gäller nu också. Vi har det som en regel här.” Max lämnar rummet och tänker att det här fixar dom. De har ju lekt mycket förut.
I rummet är det nu en spänd stämning. Sara och Klara är inte alls glada längre. Var det bara för att jag frågade dem om jag fick vara med, tänker Leija. ”Kom Klara. Vi går ut och leker något annat.” säger Sara. Kvar blir Leija i rummet. Hon blir ledsen men försöker dölja det. Istället går hon tillbaka till bordet där hon lämnat sin pärlplatta.
Diskussionsfråga: Var det rätt av Max att hänvisa till regeln som de har om att alla ska få vara med och leka? Hur hade du gjort om du var i Max situation och hört konversationen mellan Sara, Klara och Leija? Motivera ditt svar och hänvisa gärna till litteratur eller forskning som styrker ditt svar.
Tips: Välkommen att delta i facebook-gruppen Fritidspedagoger i Göteborg där vi fortsätter samtala om denna och andra frågor som rör fritidshemmet.
The post ”Alla får vara med” – om lek och regler appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>The post Sommarfritids – tillfälle att sätta rutiner inför HT17 appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>I det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmet är rutiner en, i många fall, avgörande faktor för att upprätthålla en kontinuitet i det systematiska kvalitetsarbetets olika moment. Att planera in, så tidigt som möjligt, när de olika momenten ska genomföras ger oss möjlighet att skapa förutsättningar för att de olika momenten ska bli så kvalitativa som möjligt. Under sommarfritids har vi en unik möjlighet att sätta dessa rutiner för nästa termin och också minska den typen av organisatoriskt och tidskrävande arbete under början av höstterminen, då det ofta redan är mycket att göra.
Det systematiska kvalitetsarbetet är ramverket som hjälper oss att ta tillvara på fritidshemmets innehåll. Det systematiska kvalitetsarbetet skulle kunna sammanfattas på följande sätt:
Ovanstående moment skulle kunna byggas rutiner kring, samtidigt som man gör en uppskattning av vad man behöver lägga mer tid på. På det sättet finns en rimlig chans att med god framförhållning uppmärksamma rektorn på att det under den tiden behöver skapas utrymme för extra tid till planering. Det ligger i hela skolans intresse att det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmet är kvalitativt. Vissa moment behöver ta mer tid än andra, till exempel:
- Inventeringen av barngruppens behov, intressen och erfarenheter: Att göra observationsmallar, enkäter, intervjumallar, sociogram med mera behöver ta sin tid, både att utforma och att genomföra. Detta arbete är enormt värdefullt för fritidshemmets verksamhet och för att upprätta en lokal målsättning för sin avdelning.
- Skapande av lokala mål: Att formulera mål på ett sätt som gör att målen blir utvärderingsbara och skrivna utifrån verksamheten gör att det går att utvärdera målen på ett kvalitativt sätt.
- Utvärdering och Analys: Att ta sig tid att analysera olika moment i det systematiska kvalitetsarbetet som till exempel inventeringen eller resultaten hjälper oss att utveckla verksamheten vidare.
Vissa skolor lägger in det systematiska kvalitetsarbetet i ett årshjul. För varje månad beskrivs vad som ska göras och en ungefärlig uppskattning av hur lång tid det behöver ta. På det sättet görs all personal medveten om att detta är i görningen under en viss period.
Snart stundar en efterlängtad semester, men visst hade det varit skönt att gå in i semestern med vetskapen att ha den här biten klar?
Fråga:
Hur har ni skapat rutiner för genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet för fritidshemmet?
The post Sommarfritids – tillfälle att sätta rutiner inför HT17 appeared first on Fritidshemsbloggen.
]]>