{"id":107,"date":"2019-03-01T14:05:19","date_gmt":"2019-03-01T13:05:19","guid":{"rendered":"https:\/\/lartorget.goteborg.se\/sprakutvecklarna\/?p=107"},"modified":"2019-03-05T11:51:14","modified_gmt":"2019-03-05T10:51:14","slug":"lasa-skriva-och-samtala-mot-ett-skriftsprakligt-medborgarskap","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/lartorget.goteborg.se\/sprakutvecklarna\/2019\/03\/01\/lasa-skriva-och-samtala-mot-ett-skriftsprakligt-medborgarskap\/","title":{"rendered":"L\u00e4sa, skriva och samtala mot ett skriftspr\u00e5kligt medborgarskap"},"content":{"rendered":"

\u201cL\u00e4sa, skriva och samtala mot ett skriftspr\u00e5kligt medborgarskap\u201d \u00e4r titeln p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningen som <\/strong>Karin J\u00f6nsson, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Malm\u00f6 universitet, h\u00f6ll f\u00f6r oss Spr\u00e5k-l\u00e4s- och skrivutvecklare p\u00e5 Center f\u00f6r skolutveckling. \u00a0Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r f\u00f6rel\u00e4sningen var dels utifr\u00e5n Karins forskningsf\u00e4lt tidig l\u00e4s- och skrivundervisning, men \u00e4ven utifr\u00e5n ett Critical Literacy perspektiv p\u00e5 undervisningen och digitala verktyg i undervisningen. Det h\u00e4r var den tredje f\u00f6rel\u00e4sningen ut i en serie av fyra forskningsbaserade f\u00f6rel\u00e4sningar som anordnats f\u00f6r oss SLS-utvecklare under h\u00f6sten 2018.<\/p>\n

Det \u00e4r ingen konst att l\u00e4ra barn att l\u00e4sa men det \u00e4r konst att l\u00e4ra dem att bli l\u00e4sare och skrivare<\/em><\/strong><\/p>\n

Med denna kraftfulla inledning v\u00e4cker Karin v\u00e5rt intresse och s\u00e4tter tonen f\u00f6r dagens f\u00f6rel\u00e4sning. Karin lyfter att inneh\u00e5llsfr\u00e5gan borde st\u00e5 i fokus som det mest centrala vid planeringen av v\u00e5r undervisning. Formfr\u00e5gan \u00e4r betydelsefull och oerh\u00f6rd viktigt, men fr\u00e5gan \u00e4r om den b\u00f6r komma f\u00f6rst? Vi borde ist\u00e4llet alltid b\u00f6rja med vad<\/strong> vi ska skriva och l\u00e4sa om och vad<\/strong> vi ska ha l\u00e4sandet och skrivandet till<\/strong>. L\u00e4sandet och skrivandet b\u00f6r ske i ett sammanhang, i en meningsfull kontext d\u00e4r olika f\u00e4rdigheter tr\u00e4nas i funktionella sammanhang ist\u00e4llet f\u00f6r en isolerad f\u00e4rdighetstr\u00e4ning.<\/p>\n

Verkligheten som uppdragsgivare.<\/strong> Karin ser helst en undervisning som inte \u00e4r strikt uppdelad i \u00e4mnen eller inriktad p\u00e5 isolerad f\u00e4rdighetstr\u00e4ning. Hon f\u00f6respr\u00e5kar en undervisning som utg\u00e5r fr\u00e5n och knyter an till elevernas erfarenheter, knyter an till deras insikter och f\u00f6rst\u00e5else, bygger broar, \u00f6ppnar d\u00f6rrar, skapar nya intressen och erfarenheter, det vill s\u00e4ga en en funktionaliserad undervisning som utg\u00e5r fr\u00e5n v\u00e4rdegrunden.<\/p>\n

R\u00e5det vi f\u00e5r \u00e4r att utg\u00e5 fr\u00e5n kapitel 1-2 som handlar om v\u00e4rdegrunden och anpassa efter v\u00e5ra egna elever. Utg\u00e5 fr\u00e5n det \u00e4r som \u00e4r viktigt f\u00f6r just dina elever. G\u00e5 i efterhand tillbaka till det centrala inneh\u00e5llet och se vad du fick med, ist\u00e4llet f\u00f6r att b\u00f6rja med att planera efter det centrala inneh\u00e5llet f\u00f6rst. Utm\u00e4rkande f\u00f6r ett tematiskt och \u00e4mnesintegrerat arbete i skolan \u00e4r att l\u00e4raren str\u00e4var efter att skapa helheter och sammanhang. V\u00e4rlden \u00e4r inte uppdelad i \u00e4mnen och vi ska l\u00e4ra barn\/elever att l\u00e4sa v\u00e4rlden. \u00c4mnes\u00f6vergripande samarbete \u00e4r en v\u00e4g att g\u00e5 f\u00f6r att f\u00e5 ihop v\u00e4rlden utifr\u00e5n samma perspektiv. Karin f\u00e5r fr\u00e5gan om undervisningen blir b\u00e4ttre och hon svarar: Jag inbillar mig att barnen f\u00e5r ihop och f\u00f6rst\u00e5r v\u00e4rlden b\u00e4ttre; att kunna tolka och f\u00f6rst\u00e5 det som sker ute i v\u00e4rlden.<\/p>\n

Karin lyfter som tidigare sagt fram en funktionell syn p\u00e5 l\u00e4sandet och skrivandet; n\u00e4rmare best\u00e4mt ett meningsskapande utifr\u00e5n de texter v\u00e5ra barn och elever m\u00f6ter. \u00a0Elevernas l\u00e4sande och skrivande bygger p\u00e5 att de f\u00e5r m\u00f6jlighet att unders\u00f6ka en m\u00e5ngfald av texter utifr\u00e5n fokus p\u00e5 makt, genus, etnicitet och r\u00e4ttvisa. Meningen \u00e4r att eleverna sj\u00e4lva ska f\u00e5 syn p\u00e5 hur deras f\u00f6rst\u00e5else och erfarenheter \u00e4r grunden f\u00f6r deras egna analyser och tolkningar av vad de l\u00e4ser.<\/p>\n

Literacy \u00e4r n\u00e5got man g\u00f6r<\/strong><\/p>\n

Karin resonerar kring begreppet literacy, som \u00e4r relativt sv\u00e5rt att \u00f6vers\u00e4tta eftersom det ocks\u00e5 st\u00e5r i st\u00e4ndig f\u00f6r\u00e4ndring. \u00a0F\u00f6r egen del v\u00e4ljer hon att anv\u00e4nda det engelska ordet som hon sj\u00e4lv uttrycker det \u201ceftersom begreppet v\u00e4xer i mitt huvud\u201d. Det r\u00f6r sig om flera aspekter av l\u00e4sande och skrivande och innefattar en bredare och mer utvecklad syn p\u00e5 f\u00f6rm\u00e5gan att l\u00e4sa och skriva och om l\u00e4s- och skrivutveckling. \u00a0Definitionen p\u00e5verkar undervisningen. F\u00f6r att t\u00e4cka hela f\u00f6rm\u00e5gan som det inneb\u00e4r att kunna anv\u00e4nda, g\u00f6ra och arbeta med skrift skulle det egentligen beh\u00f6va kallas literacyliteracy.<\/strong> Karin avsl\u00f6jar att hon brukar roa sig med att leta efter bra definitioner av literacy och visar oss tv\u00e5 av sina egna favoriter:<\/p>\n

Att vara literacykunnig inneb\u00e4r att varje dag vara en deltagare i ett skriftspr\u00e5kligt samh\u00e4lle best\u00e5ende av ett stort antal platser och h\u00e4ndelser som inneh\u00e5ller skrift p\u00e5 papper, visuella, digitala och analoga medier<\/em> (Karin J\u00f6nssons \u00f6vers\u00e4ttning \/ Luke & Freebody 2003, s.53)<\/p>\n

Literacy \u00e4r framf\u00f6r allt n\u00e5got m\u00e4nniskor g\u00f6r; det \u00e4r en handling som \u00e4ger rum i en rymd mellan tanke och text. Literacy \u00e4r inte n\u00e5got som finns i m\u00e4nniskors huvuden som en upps\u00e4ttning f\u00e4rdigheter man ska l\u00e4ra sig, och inte n\u00e5got som finns p\u00e5 papper f\u00e5ngat i en text som ska analyseras. Som all annan m\u00e4nsklig aktivitet \u00e4r literacy till sitt v\u00e4sen socialt och \u00e4ger rum i samspelet m\u00e4nniskor emellan<\/em> (Barton & Hamilton 1998; citerat efter Vasquez & Vander Zanden 2006:125)<\/p>\n

Enligt det relativt nya s\u00e4ttet att se p\u00e5 Literacy s\u00e5 v\u00e4xer barnet in i skriftspr\u00e5ket genom att g\u00f6ra, till skillnad fr\u00e5n tidigare syntetisk eller analytisk modell. Forskaren Brian Street bidrar med en ideologisk literacymodell (l\u00e4s h\u00e4r sammanfattningen om Ideological model of literacy<\/a>) som beskriver hur barn v\u00e4xer in i skriftspr\u00e5ket genom att g\u00f6ra. Skriftspr\u00e5ket synligg\u00f6rs enligt denna f\u00f6rest\u00e4llning redan fr\u00e5n tidig \u00e5lder p\u00e5 olika s\u00e4tt f\u00f6r barnet och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt bygger barnet upp en v\u00e4xande kunskap om l\u00e4sande och skrivande tillsammans med andra m\u00e4nniskor, vuxna och barn. L\u00e4randet sker inte p\u00e5 en best\u00e4md plats utan kan ske hemma, i parken, p\u00e5 f\u00f6rskolan etc. \u00a0Literacy ses \u00e4ven som en social handling. Samtal och skrivande kring texter utg\u00f6r en viktig del i att bygga f\u00f6rst\u00e5else. Samtal fungerar som en brygga in de skriftspr\u00e5kliga v\u00e4rldarna och ger eleverna m\u00f6jlighet att r\u00f6ra sig mellan olika texter och p\u00e5 s\u00e5 vis vidgas och f\u00f6rdjupas deras l\u00e4sning och f\u00f6rst\u00e5else.<\/p>\n

Karin h\u00e4nvisar ocks\u00e5 till de australiensiska forskarna Allan Luke och Peter Freebodys modell (Four resources model 1999) f\u00f6r att beskriva en undervisning som utvecklar literacyf\u00f6rm\u00e5gan. F\u00f6r att f\u00e5 m\u00f6jlighet att utveckla sina literacyf\u00f6rm\u00e5gor i skolan beh\u00f6ver alla elever befinna sig i en milj\u00f6 som parallellt arbetar med f\u00f6ljande fyra olika resurser:<\/p>\n