Alla barn f\u00f6rtj\u00e4nar att k\u00e4nna sig representerade i litteratur och i kultur. Det \u00e4r viktigt att alla f\u00e5r se andra som liknar dem i den litteratur som vi h\u00f6gl\u00e4ser, eventuellt k\u00f6per in som l\u00e4romedel, st\u00e4ller i hyllorna i skolans bibliotek och s\u00e5 vidare. F\u00f6r oss som jobbar i stadens segregerade omr\u00e5den \u00e4r den uppgiften inte lika l\u00e4tt som i \u00f6vriga skolor. Det finns helt enkelt f\u00f6r f\u00e5 b\u00f6cker d\u00e4r barn med olika hudf\u00e4rg, namn och spr\u00e5k finns representerade. Det \u00e4r i alla fall min personliga uppfattning. Men det \u00e4r ju egentligen precis lika viktigt att barn i skolor d\u00e4r de flesta har ”typiska svenska namn” och \u00e4r f\u00f6dda h\u00e4r f\u00e5r ta del av den litteratur jag pratar om.<\/p>\n
Jag har inspirerats mycket av det h\u00e4r videoklippet d\u00e4r Rudine Sims Bishop (professor vid Ohio State University) f\u00f6rklarar det s\u00e5 h\u00e4r :<\/p>\n