{"id":1048,"date":"2018-11-16T10:47:10","date_gmt":"2018-11-16T09:47:10","guid":{"rendered":"https:\/\/lartorget.goteborg.se\/spraklikt\/?p=1048"},"modified":"2024-04-16T14:08:51","modified_gmt":"2024-04-16T12:08:51","slug":"translanguaging-flersprakighet-som-resurs-i-larandet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/lartorget.goteborg.se\/spraklikt\/2018\/11\/16\/translanguaging-flersprakighet-som-resurs-i-larandet\/","title":{"rendered":"Translanguaging – flerspr\u00e5kighet som resurs i l\u00e4randet"},"content":{"rendered":"

Vill du veta mer om hur transspr\u00e5kande kan anv\u00e4ndas som en resurs f\u00f6r l\u00e4randet och samtidigt utmanas i dina tankar om vad spr\u00e5k \u00e4r och hur spr\u00e5kinl\u00e4rning g\u00e5r till enligt nyare forskning s\u00e5 har jag ett boktips f\u00f6r dig: Translanguaging – Flerspr\u00e5kighet som resurs i l\u00e4randet<\/a>\u00a0som skrivits av spr\u00e5kforskarna Ofelia Garc\u00eda och Li Wei (Natur & Kultur 2018). Boken ing\u00e5r i terminens fokus och f\u00f6rkovran inom omr\u00e5det translanguaging f\u00f6r oss SLS-utvecklare inom Cfs n\u00e4tverk f\u00f6r Spr\u00e5k-l\u00e4s- och skrivutvecklare.<\/p>\n

Translanguaging – Flerspr\u00e5kighet som resurs i l\u00e4randet<\/strong> \u00e4r en grundbok som redan omn\u00e4mns som en klassiker inom \u00e4mnet.\u00a0\u00a0Den bjuder p\u00e5 intressant l\u00e4sning f\u00f6r alla som \u00e4r intresserade av spr\u00e5k men v\u00e4nder sig kanske s\u00e4rskilt till oss l\u00e4rare f\u00f6r att ta vara p\u00e5 v\u00e5ra flerspr\u00e5kiga elevers erfarenheter och spr\u00e5kliga potential. Kortfattat g\u00e5r transspr\u00e5kande ut p\u00e5 att medvetet och strukturerat anv\u00e4nda elevernas alla spr\u00e5kliga resurser f\u00f6r att gynna deras identitets- s\u00e5v\u00e4l som kunskapsutveckling.\u00a0 Transspr\u00e5kande \u00e4r att\u00a0anv\u00e4nda ord, uttryck eller meningar p\u00e5 det spr\u00e5k som vi k\u00e4nner oss mest hemma i f\u00f6r att g\u00f6ra oss f\u00f6rst\u00e5dda; n\u00e5got som betonar funktion snarare \u00e4n form. \u00a0Ett av spr\u00e5kets fr\u00e4msta syfte \u00e4r kommunikation. Redan idag \u00e4r vi alla spr\u00e5kare som anv\u00e4nder oss av alla de spr\u00e5kliga resurser vi har tillbuds f\u00f6r att kommunicera i\u00a0en allt mer globaliserad och flerspr\u00e5kig v\u00e4rld.\u00a0 Kraven p\u00e5 spr\u00e5klig kompetens verkar snarare \u00f6ka\u00a0\u00e4n minska och v\u00e5ra elever\u00a0beh\u00f6ver\u00a0rustas spr\u00e5kligt\u00a0f\u00f6r att leva och verka i morgondagens samh\u00e4lle.<\/p>\n

Begreppet translanguaging<\/strong> \u00e4r sv\u00e5r\u00f6versatt men det verkar som transspr\u00e5kande \u00e4r den \u00f6vers\u00e4ttning som etablerats och f\u00e5tt st\u00f6rst genomslag. Ofelia Garc\u00eda och Lei Wei skriver inledningsvis i sin bok att f\u00f6rledet trans i begreppet translanguaging kan ses som gr\u00e4ns\u00f6verskridande f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l\u00a0 kommunikation som undervisning.\u00a0 Efterledet languaging, d.v.s. spr\u00e5kande, syftar p\u00e5 att det just handlar om en p\u00e5g\u00e5ende process. Spr\u00e5k \u00e4r inte n\u00e5got som fullbordas och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r spr\u00e5kande ett bra begrepp som f\u00e5ngar en p\u00e5g\u00e5ende process som st\u00e4ndigt skapas n\u00e4r vi genom spr\u00e5ket interagerar med v\u00e4rlden.\u00a0Begreppet som myntades 1994 av Cen Williams var till en b\u00f6rjan en ben\u00e4mning p\u00e5 flerspr\u00e5klig undervisning men kom sedan att vidareutvecklas av forskare som Ofelia Garc\u00eda till att \u00e4ven anv\u00e4ndas f\u00f6r enskilda individers dynamiska anv\u00e4ndning av tv\u00e5 eller flera spr\u00e5k.<\/p>\n

Garc\u00eda lyfter tv\u00e5 principer som \u00e4r viktiga vid transspr\u00e5kande; social r\u00e4ttvisa och social praktik:<\/p>\n

Den sociala r\u00e4ttvisan, <\/strong>som\u00a0handlar om att\u00a0inkludera alla elevers alla spr\u00e5k f\u00f6r kommunikation och f\u00f6r att till\u00e4gna sig ny kunskap. En princip d\u00e4r alla spr\u00e5k betraktas som j\u00e4mlika; d\u00e4r spr\u00e5klig oj\u00e4mlikhet ifr\u00e5gas\u00e4tts och spr\u00e5kliga hierarkier motarbetas.<\/p>\n

Den sociala praktiken; <\/strong>som innefattar hur vi till\u00e4mpar\u00a0strategier och metoder f\u00f6r l\u00e4rande; hur vi l\u00e4rare uppm\u00e4rksammar, planerar,\u00a0 utformar och underl\u00e4ttar f\u00f6r transspr\u00e5kande i undervisningen.<\/p>\n

I den f\u00f6rsta delen<\/strong> av boken f\u00f6rdjupas och f\u00f6rklaras konceptet transspr\u00e5kande och s\u00e4tts in i ett teoretiskt ramverk. Det diskuteras hur traditionella uppfattningar om spr\u00e5k och flerspr\u00e5kighet f\u00f6r\u00e4ndras utifr\u00e5n ett perspektiv av transspr\u00e5kande. Vi kan l\u00e4sa om hur begreppet och f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid och att det som koncept representerar ett paradigmskifte i synen p\u00e5 spr\u00e5k, spr\u00e5kanv\u00e4ndning, gr\u00e4ns\u00f6verskridande kommunikation och undervisning. Den traditionella synen p\u00e5 spr\u00e5k och spr\u00e5kanv\u00e4ndning som separata enheter och att spr\u00e5kinl\u00e4rning sker isolerat utmanas. Utifr\u00e5n ett transspr\u00e5kande perspektiv s\u00e4tts personerna snarare i centrum, \u00e4n de spr\u00e5k de anv\u00e4nder.\u00a0 Spr\u00e5kandet \u00e4r av en mer av en dynamisk karakt\u00e4r. Garc\u00eda menar att en individs olika spr\u00e5k inte \u00e4r isolerade fr\u00e5n varandra utan st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4nderliga, v\u00e4xlande och att de olika spr\u00e5ken dessutom s\u00e4llan fyller samma sociala funktion utan snarare anv\u00e4nds flexibelt och varierat utifr\u00e5n syfte, tillf\u00e4lle och sammanhang.<\/p>\n

Spr\u00e5k rymmer och ger uttryck f\u00f6r makt och prestige. Flerspr\u00e5kiga elever har dessutom historiskt sett inte alltid f\u00e5tt anv\u00e4nda sitt eget spr\u00e5k eftersom man trott att spr\u00e5ken skulle komma att blandas eller att eleverna kunde riskera att bli halvspr\u00e5kiga. F\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet transspr\u00e5kande\u00a0\u00e4r normbrytande, ifr\u00e5gas\u00e4tter spr\u00e5klig oj\u00e4mlikhet, utg\u00f6r en grund f\u00f6r integrerad spr\u00e5kanv\u00e4ndning med potential av att att f\u00f6r\u00e4ndra och\u00a0 bidra till social r\u00e4ttvisa genom att fler individers r\u00f6ster g\u00f6rs h\u00f6rda och upplever makt \u00f6ver sin egen situation.\u00a0 Genom att ge legitimitet \u00e5t transspr\u00e5kande s\u00e5 tillskrivs alla spr\u00e5k samma v\u00e4rde som det som anses vara standard och norm i akademiska sammanhang.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Bild:\u00a0Photo by David J. Stang<\/a><\/p>\n

Ofelia Garcia lyfter fram spr\u00e5kinl\u00e4rning och spr\u00e5kf\u00f6rm\u00e5ga som ett dynamiskt och komplext n\u00e4tverk d\u00e4r spr\u00e5k fl\u00e4tas in i varandra. Betoningen ligger p\u00e5 att det mellan spr\u00e5k finns st\u00e4ndiga f\u00f6rbindelser och \u00f6verg\u00e5ngar mellan dem. I boken liknas en dynamisk spr\u00e5kighets realitet vid banjantr\u00e4det som…<\/p>\n

b\u00f6rjar v\u00e4xa fr\u00e5n fr\u00f6n som f\u00e5glar l\u00e4mnar uppe i sprickor och h\u00e5ligheter i andra tr\u00e4d. D\u00e4rifr\u00e5n utvecklar de luftr\u00f6tter som h\u00e4nger ner, slingrar sig runt v\u00e4rdtr\u00e4dets stam och till sist sl\u00e5r rot i marken nedanf\u00f6r. R\u00f6tterna som \u00e4ven v\u00e4xer horisontellt, utvecklas till en egen stam runt v\u00e4rdtr\u00e4det vilket sakta ”stryps”. Dynamisk spr\u00e5kighet utvecklas p\u00e5 samma s\u00e4tt, i sprickor och h\u00e5ligheter i kommunikationen med andra som spr\u00e5kar p\u00e5 annorlunda s\u00e4tt, och blir till sist genom komplexa kommunikativa interaktioner ett eget s\u00e4tt att spr\u00e5ka. Dynamisk tv\u00e5spr\u00e5kighet \u00e4r s\u00e5ledes b\u00e5de en grundval f\u00f6r spr\u00e5kande och ett m\u00e5l f\u00f6r kommunikationen i en allt mer flerspr\u00e5kig v\u00e4rld. (s.37)<\/p><\/blockquote>\n

Den andra delen<\/strong> av boken \u00e4r betydligt mer praktisk med betoning p\u00e5 hur:et och handlar om transspr\u00e5kande utifr\u00e5n ett undervisningsperspektiv. I boken ges praktiska exempel p\u00e5 till\u00e4mpning fr\u00e5n olika undervisningssituationer i USA, Storbritannien, men \u00e4ven utifr\u00e5n svenska f\u00f6rh\u00e5llanden.\u00a0 Exempel ges p\u00e5 hur transspr\u00e5kande kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att etablera begrepp och f\u00f6rmedla ny kunskap s\u00e5 att eleverna f\u00e5r till\u00e4gna sig spr\u00e5k- och \u00e4mneskunskaper samtidigt; hur man kan fylla gapet mellan vardagsspr\u00e5ket som huvudsakligen \u00e4r modersm\u00e5let och \u00e4mnesspr\u00e5ket som ofta inneh\u00e5ller skolspr\u00e5k med abstrakta och termer. Det utforskas vidare hur ett transspr\u00e5kande-perspektiv f\u00f6r\u00e4ndrar traditionella uppfattningar och undervisningen. En undervisning som utg\u00e5r fr\u00e5n spr\u00e5klig flexibilitet kan bidra till en mer likv\u00e4rdig skola; en skola d\u00e4r v\u00e5ra elever inte fr\u00e4mst bed\u00f6ms utifr\u00e5n de spr\u00e5kresurser som de saknar utan snarare ses som personer med tillg\u00e5ng till v\u00e4rdefulla kunskaper i och p\u00e5 andra spr\u00e5k. En utmaning som Garcia sj\u00e4lv tar upp och som kvarst\u00e5r \u00e4r hur vi kan g\u00f6ra f\u00f6r att bed\u00f6ma transspr\u00e5kande texter.<\/p>\n

Utifr\u00e5n ett transspr\u00e5kande perspektiv t\u00e4nker jag att vi kan g\u00f6ra stor skillnad redan genom v\u00e5r inst\u00e4llning att till\u00e5ta v\u00e5ra elever anv\u00e4nda sina spr\u00e5kliga resurser f\u00f6r att bearbeta, l\u00e4ra och kommunicera. Det \u00e4r inte s\u00e5 att vi beh\u00f6ver vara experter p\u00e5 en rad olika spr\u00e5k men i samarbete med studiehandledare, modersm\u00e5lsl\u00e4rare och v\u00e5rdnadshavare s\u00e5 kan vi f\u00f6rbereda, visa p\u00e5 strategier och resurser f\u00f6r hur eleverna kan anv\u00e4nda sitt starkaste spr\u00e5k som st\u00f6d f\u00f6r l\u00e4randet. Elever som talar samma spr\u00e5k kan f\u00e5 m\u00f6jlighet att tillsammans bearbeta, t\u00e4nka, skriva och prata om det aktuella \u00e4mnet p\u00e5 det eller de spr\u00e5k de beh\u00e4rskar b\u00e4st f\u00f6r att sedan uppmanas till att anv\u00e4nda m\u00e5lspr\u00e5ket.<\/p>\n

Det finns en hel del att fundera \u00f6ver och samtala kring efter l\u00e4sningen:<\/strong><\/p>\n

I skolans uppdrag\u00a0 betonas att spr\u00e5k, l\u00e4rande och identitetsutveckling \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6rknippade, vilket ligger i linje med forskning:<\/p>\n

Undervisningen ska anpassas till varje elevs f\u00f6ruts\u00e4ttningar och behov. Den ska fr\u00e4mja elevernas fortsatta l\u00e4rande och kunskapsutveckling med utg\u00e5ngspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, spr\u00e5k och kunskaper. (Lgr11, s.8)<\/p><\/blockquote>\n