![\"\"](\"https:\/\/lartorget.goteborg.se\/mikologi\/wp-content\/uploads\/sites\/39\/2024\/01\/Skarmavbild-2024-01-20-kl.-20.16.37-287x300.png\")
Februari b\u00f6rjar med Samernas nationaldag. Samiska \u00e4r dock inte \u00e9tt spr\u00e5k, utan i Sverige talas fem olika samiska spr\u00e5k som tillh\u00f6r den finno-ugriska spr\u00e5kfamiljen: nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska. Dessa spr\u00e5k, som inkluderas i kategorin nationellt minoritetsspr\u00e5k, uppm\u00e4rksammas p\u00e5 den Samiska spr\u00e5kveckan<\/a> som firas i Sverige, Norge och Finland den 21-27 september.<\/p>\nSverigefinnarnas dag infaller p\u00e5 folklivsforskaren Carl Axel Gottlunds<\/a> f\u00f6delsedag den 24 februari. \u00c4ven om inte alla de som identifierar sig som sverigefinnar kan finska \u2013 det uppskattas att 200 000-250 000 personer i Sverige kan \u2013 spelar det nationella minoritetsspr\u00e5ket finska en viktig roll f\u00f6r sverigefinnar. Detta g\u00e4ller i synnerhet i G\u00f6teborg<\/a> som \u00e4r en av de 66 kommuner som tillh\u00f6r f\u00f6rvaltningsomr\u00e5det f\u00f6r det finska spr\u00e5ket, vilket betyder att finsktalande har f\u00f6rst\u00e4rkta r\u00e4ttigheter att anv\u00e4nda sitt spr\u00e5k i till exempel myndighetskontakter.<\/p>\n Fennomanen Gottlund, som vandrade och samlade in material i V\u00e4rmlands finnbygder, \u00e4r viktig \u00e4ven f\u00f6r skogsfinnar<\/a>, som ofta betraktas under paraplybegreppet sverigefinnar i Sverige men har statusen av en nationell minoritet i Norge. Skogsfinnar kan dock s\u00e4llan finska utan \u00e4r i regel helt svenskspr\u00e5kiga.<\/p>\n Me\u00e4nkieli (”v\u00e5rt spr\u00e5k”) \u00e4r en finsk dialekt p\u00e5 den finl\u00e4ndska sidan av Torne\u00e4lven, men r\u00e4knas som ett nationellt minoritetsspr\u00e5k i Sverige. Alla tornedalingar \u00e4r inte me\u00e4nkielitalande, s\u00e5 det finns \u00e4ven en s\u00e4rskild dag f\u00f6r tornedalingarna, den 15 juli. Tornedalingar, tillsammans med kv\u00e4ner<\/a> (med anknytning till finska) och lantalaiset<\/a> (med anknytning till me\u00e4nkieli), har varit aktuella i Sverige under de senaste m\u00e5naderna p\u00e5 grund av att den s\u00e5 kallade sannings- och f\u00f6rsoningskommissionen kom ut med sin rapport<\/a> som visade att me\u00e4nkieli- och finsktalande i Sverige har blivit utsatta till tv\u00e5ngsassimilering och exkludering: de straffades f\u00f6r att tala sitt eget spr\u00e5k.<\/p>\n Det som \u00e4r viktigt att lyfta fram \u00e4r att det just nu i Sverige p\u00e5g\u00e5r en process att revitalisera<\/a> nationella minoritetsspr\u00e5k. M\u00e5nga som i sin sl\u00e4kt i princip hade haft en m\u00f6jlighet att l\u00e4ra sig spr\u00e5ket har inte gjort det, eftersom det inte alltid har k\u00e4nts som ett l\u00e4mpligt alternativ f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrarna att f\u00f6ra \u00f6ver ett minoritetsspr\u00e5k till barnen. P\u00e5 BVC:ar avr\u00e5dde man f\u00f6r\u00e4ldrarna faktiskt fr\u00e5n att g\u00f6ra det i fruktan f\u00f6r ”halvspr\u00e5kighet”. Numera visar forskning att olika spr\u00e5k inte \u00e4r uteslutande utan tv\u00e4rtom f\u00f6rst\u00e4rker varandra, och det finns d\u00e4rmed ett intresse att bevara dessa spr\u00e5k i landet som en del av v\u00e5rt kulturarv.<\/p>\n Ut\u00f6ver de nationella minoritetsspr\u00e5ken samiska, finska och me\u00e4nkieli firar man i februari den internationella modersm\u00e5lsdagen<\/a>, instiftad av Unesco 1999. Modersm\u00e5l kan betyda olika saker \u2013 det spr\u00e5k som individen l\u00e4r sig som f\u00f6rst, det som hen \u00e4r b\u00e4st p\u00e5, eller till och med hemspr\u00e5k till skillnad fr\u00e5n majoritetsspr\u00e5ket svenska \u2013 men i skolsammanhang menar man med modersm\u00e5l alla spr\u00e5k som inte \u00e4r svenska. D\u00e5 inkluderas b\u00e5de<\/em> de fem nationella minoritetsspr\u00e5ken (finska, jiddisch, me\u00e4nkieli, samiska, romani chib) och<\/em> alla \u00f6vriga minoritetsspr\u00e5k som talas i Sverige (t.ex. arabiska, somaliska, dari, persiska, tigrinja…).<\/p>\n Det som kan k\u00e4nnas konstigt \u00e4r att de nationella minoritetsspr\u00e5ken finska, me\u00e4nkieli och samiska de facto inte \u00e4r modersm\u00e5l<\/em> f\u00f6r m\u00e5nga av de elever som tar del av modersm\u00e5lsundervisning i skolan. De talar spr\u00e5ket ofta som andraspr\u00e5k eller hemspr\u00e5k som \u00e4r svagare \u00e4n svenska. F\u00f6r att f\u00e5 modersm\u00e5lsundervisning i de nationella minoritetsspr\u00e5ken beh\u00f6ver eleven inte kunna spr\u00e5ket fr\u00e5n b\u00f6rjan, utan undervisningen har en revitaliserande funktion f\u00f6r familjer som vill ta det f\u00f6rlorade spr\u00e5ket tillbaka.<\/p>\n Den viktiga fr\u00e5gan: hur ska man uppm\u00e4rksamma spr\u00e5ktemadagar i skolan? Man kan givetvis t\u00e4nka att flerspr\u00e5kighet synligg\u00f6rs hela tiden som en sj\u00e4lvklar del av skolans vardag och n\u00e4r man arbetar p\u00e5 ett spr\u00e5kutvecklande s\u00e4tt. Eftersom s\u00e4rskilt de nationella minoritetsspr\u00e5ken kan k\u00e4nnas som mer fr\u00e4mmande f\u00f6r eleverna kan man ta vara p\u00e5 temadagarna f\u00f6r att diskutera den spr\u00e5kliga och kulturella m\u00e5ngfald som finns i Sverige \u00e4ven ur detta perspektiv: att Sverige alltid har varit ett flerspr\u00e5kigt land.<\/p>\n Idag finns i alltmer st\u00f6rre utstr\u00e4ckning pedagogiska material som man kan ta till hj\u00e4lp. Till exempel Svenska Filminstitutet<\/a>, UR<\/a>, Skolverket<\/a> och Isof<\/a> har samlat videor och annat material som ger en \u00f6versikt.<\/p>\n Faktaupplysning kan dock k\u00e4nnas torrt och tr\u00e5kigt, det kan vi alla inst\u00e4mma. Det b\u00e4sta vore om man fick komma i kontakt med f\u00f6retr\u00e4dare av dessa minoriteter. Levande spr\u00e5k beh\u00f6ver levande exempel.<\/p>\n ”Det \u00e4r oerh\u00f6rt viktigt att greppa spr\u00e5ken k\u00e4nslom\u00e4ssigt och f\u00e5 en f\u00f6rsta tillg\u00e5ng.”<\/p><\/blockquote>\n Jag hoppas att de nationella spr\u00e5kcentren<\/a> hos myndigheten Institutet f\u00f6r spr\u00e5k och folkminnen (Isof) kan passa p\u00e5 att organisera en kanal f\u00f6r skolorna att p\u00e5 spr\u00e5ktemadagar f\u00e5 in en person online. (F\u00f6rutsatt s\u00e5klart att finansieringen av spr\u00e5kcentren forts\u00e4tter efter 2024, vilket kulturministern h\u00e4romdagen \u00e4nnu inte kunde lova<\/a>.) Formatet \u00e4r enkelt: skolklassen bjuder in en talare som kopplas in p\u00e5 lektionen via Teams eller Zoom, och eleverna f\u00e5r st\u00e4lla fr\u00e5gor och h\u00f6ra hur spr\u00e5ket l\u00e5ter.<\/p>\n Detta var ett koncept som jag var med att planera redan f\u00f6re Teams- och Zoom\u00e5ldern, projektet Asiantuntijaverkosto \u2013 Expertn\u00e4tverk i Finland, som fick European Schoolnets pris eLearning Award 2009. Samma modell har senare anv\u00e4nts i Sverige i ett MUCF-finansierat projekt<\/a> d\u00e4r man kunde kalla in en judisk person i klassrummet, och i tj\u00e4nster d\u00e4r eleverna f\u00e5r forskare p\u00e5 virtuella skolbes\u00f6k, inspirerade av det internationella Skype a Scientist<\/a>-initiativet.<\/p>\n Det \u00e4r oerh\u00f6rt viktigt att greppa spr\u00e5ken k\u00e4nslom\u00e4ssigt och f\u00e5 en f\u00f6rsta tillg\u00e5ng. Sj\u00e4lv kommer jag aldrig att gl\u00f6mma heureka-upplevelsen n\u00e4r jag, en gammal germanist, pl\u00f6tsligt ins\u00e5g att det g\u00e5r att lyssna p\u00e5 videor p\u00e5 det nationella minoritetsspr\u00e5ket jiddisch och f\u00f6rst\u00e5 en hel del.<\/p>\n F\u00f6rfattaren \u00e4r, f\u00f6rutom medieforskare, en legitimerad l\u00e4rare i tyska som modernt spr\u00e5k, modersm\u00e5l finska som nationellt minoritetsspr\u00e5k och svenska som andraspr\u00e5k.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I februari m\u00e5nad b\u00f6rjar spr\u00e5kfesten, kan man s\u00e4ga \u2013 s\u00e5 m\u00e5nga olika temadagar infaller i just den m\u00e5naden. Spr\u00e5k-\u00e5ret inleds med uppm\u00e4rksammandet av tre nationella minoriteter och minoritetsspr\u00e5k som tillh\u00f6r den finno-ugriska spr\u00e5kfamiljen: samiska, finska och me\u00e4nkieli. Men l\u00e4rarna f\u00e5r se till att det inte bara handlar om att fira, utan faktiskt \u00e4ven anv\u00e4nda och utforska dessa spr\u00e5k.<\/p>\n","protected":false},"author":699,"featured_media":249,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[3,12,44,23,38,43,46,65,66,84,94,97,98,113],"coauthors":[115],"class_list":["post-210","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-amnesovergripande-undervisning","category-demokrati","category-interkulturellt-forhallningssatt","category-forskning","category-gymnasium","category-inkludering","category-jamstalldhet","category-moderna-sprak","category-modersmal","category-samhallskunskap","category-sprakutveckling","category-svenska","category-svenska-som-andrasprak","category-vuxenutbildning"],"acf":[],"yoast_head":"\nFr\u00e5n nationella minoritetsspr\u00e5k till modersm\u00e5l<\/h3>\n
N\u00e5got mer \u00e4n fira?<\/h3>\n