{"id":53,"date":"2018-09-24T15:57:25","date_gmt":"2018-09-24T13:57:25","guid":{"rendered":"https:\/\/lartorget.goteborg.se\/gastbloggen\/?p=53"},"modified":"2018-10-21T10:59:23","modified_gmt":"2018-10-21T08:59:23","slug":"yrkeslarare-sprakutvecklar-sin-undervisning-for-okade-kunskapsresultat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/lartorget.goteborg.se\/gastbloggen\/2018\/09\/24\/yrkeslarare-sprakutvecklar-sin-undervisning-for-okade-kunskapsresultat\/","title":{"rendered":"Yrkesl\u00e4rare spr\u00e5kutvecklar sin undervisning f\u00f6r \u00f6kade kunskapsresultat"},"content":{"rendered":"

Mitt deltagande p\u00e5 konferensen<\/h2>\n

Jag medverkade p\u00e5 konferensen vid ett rundabordssamtal\u00a0med titeln \u201dMed fokus p\u00e5 \u00f6kade kunskapsresultat \u2013 Yrkesl\u00e4rare spr\u00e5kutvecklar sin undervisning\u201d. Resan finansierades av Stiftelsen Otto och Charlotte Mannheimers fond och syftet med v\u00e5rt deltagande var att visa upp en variation av praktikn\u00e4ra arbetss\u00e4tt, d\u00e4r spr\u00e5kutveckling bidragit till \u00f6kade kunskapsresultat inom yrkesprogram. Docent Ingrid Henning Loeb inledde och f\u00f6rutom mig deltog\u00a0Kennet Gonzalez fr\u00e5n S:t Eriks Gymnasium i Stockholm och Anna Petersson fr\u00e5n ABF Vux i G\u00f6teborg. Kennet ber\u00e4ttade om det som han valde att kalla f\u00f6r \u201dMitt spr\u00e5k- och kunskapsutvecklande snickeri”, och Anna ber\u00e4ttade om hur de arbetar med \u201dDubbelbemanning med spr\u00e5kutvecklande fokus\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Min undervisning innan jag undervisade med R2L<\/h2>\n

H\u00f6sten 2016 utbildades jag tillsammans med flera kollegor i Reading to Learn (R2L). Utbildningen kom att f\u00f6r\u00e4ndra mitt s\u00e4tt att arbeta i klassrummet. R2L \u00e4r ett spr\u00e5kutvecklande arbetss\u00e4tt med f\u00e4rdiga strategier som h\u00e4rstammar fr\u00e5n Australien. Som tv\u00e5\u00e4mnesl\u00e4rare i Pedagogik och Samh\u00e4llskunskap, arbetandes p\u00e5 ett yrkesprogram, saknade jag de grundl\u00e4ggande kunskaperna och f\u00e4rdigheterna f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vikten av att arbeta spr\u00e5kutvecklande. Utbildningen \u00f6ppnade d\u00e4rf\u00f6r mina \u00f6gon f\u00f6r en ny v\u00e4rld. Det tog inte l\u00e5ng tid innan jag kunde se effekt p\u00e5 elevernas bed\u00f6mningsunderlag.<\/p>\n

Elever som i undervisningen ans\u00e5gs ha en l\u00e5gspr\u00e5klig f\u00f6rm\u00e5ga (svenskf\u00f6dda, samt utlandsf\u00f6dda) skrev mer utf\u00f6rligt och med entydigare struktur. De visade en h\u00f6gre grad av f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r \u00e4mnes- och yrkesinneh\u00e5llet och begrepp. Elever som i undervisningen ans\u00e5gs redan ha en h\u00f6g spr\u00e5klig f\u00f6rm\u00e5ga (svenskf\u00f6dda, samt utlandsf\u00f6dda) skrev mer utf\u00f6rligt och nyanserat. Strategierna hj\u00e4lpte mig att lyfta fram spr\u00e5ket i undervisningen och m\u00f6jliggjorde st\u00f6ttande strukturer (scaffolding) f\u00f6r elevernas l\u00e4rande. Som f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt anv\u00e4nder jag numera R2L hela tiden i min undervisning genom att belysa, st\u00f6tta och \u201dpacka upp\u201d budskap i \u00e4mnes- och\u00a0yrkesinneh\u00e5ll. Strategierna varierar beroende p\u00e5 syfte och behov.<\/p>\n

Under det h\u00e4r l\u00e4s\u00e5ret(17\/18) har jag anv\u00e4nt flest strategier i kurserna Samh\u00e4llskunskap 1a1 och 1a2. P\u00e5 v\u00e5rt program inleds kursen Samh\u00e4llskunskap 1a2 (50p) med politiska ideologier, sammankopplat med Sveriges politiska system. Min erfarenhet \u00e4r att detta omr\u00e5de anses vara v\u00e4ldigt sv\u00e5rt f\u00f6r eleverna d\u00e5 det inneh\u00e5ller komplexa begrepp, historisk f\u00f6rst\u00e5else och partipolitisk nyansering. Dock f\u00f6rst\u00e5r m\u00e5nga elever syftet med \u00e4mnesinneh\u00e5llet \u00e4ven f\u00f6r deras yrkesroll, d\u00e5 de ut\u00f6ver medarbetare \u00e4ven \u00e4r medborgare (som snart ska r\u00f6sta) och medm\u00e4nniska.<\/p>\n

Innan R2L kunde min undervisning se ut p\u00e5 f\u00f6ljande vis: Jag delade ut en inl\u00e4mningsuppgift d\u00e4r eleverna skulle j\u00e4mf\u00f6ra ideologierna liberalism, konservatism och socialism med varandra utifr\u00e5n sex punkter och koppla detta till modern riksdagspolitik. Inl\u00e4mningen bed\u00f6mdes utifr\u00e5n tre kunskapskrav. Till sin hj\u00e4lp fick eleverna f\u00f6rel\u00e4sningar, s\u00f6ka informerande texter av olika slag (p\u00e5 Internet och i kurslitteratur) och individuell handledning under lektionstid (se figur 1.1). Resultaten h\u00f6ll till en mestadels l\u00e5g kvalitet med \u00f6versiktliga beskrivningar och f\u00f6rklaringar, samt enkla slutsatser och samband. Ett flertal elever l\u00e4mnade inte ens in,trots p\u00e5tryckningar och positiv feedback.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Min f\u00f6r\u00e4ndring i form av ett st\u00f6ttande arbetss\u00e4tt med ett best\u00e4mt syfte och tydlig struktur<\/h2>\n

Genom R2L \u00f6ppnades mina \u00f6gon f\u00f6r en stor del av orsakssambanden till de o\u00f6nskade resultaten. Eleverna l\u00e4mnades \u201densamma\u201d i att l\u00f6sa ett komplext problem, utan en st\u00f6ttande struktur. Efter R2L f\u00f6r\u00e4ndrades min undervisning till det h\u00e4r:<\/p>\n