![\"\"](\"https:\/\/lartorget.goteborg.se\/gastbloggen\/wp-content\/uploads\/sites\/18\/2019\/09\/martin-T_liten-200x300.jpg\")
<\/h2>\nNja, visserligen kan AI ers\u00e4tta m\u00e4nniskor vid rutinarbeten eller vid analyser av m\u00f6nster i extremt stora datam\u00e4ngder, men vi b\u00f6r nog ta det lite lugnt och ha is i magen. Som vanligt vid stora teknikskiften g\u00e4ller det att se bortom hypen och kritiskt granska den m\u00e4ngd av sj\u00e4lvs\u00e4kra profetior som sprids.<\/p>\n
F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r rapporterna om AI som samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndrare inte ett nytt fenomen. Redan p\u00e5 1950-talet kom de f\u00f6rsta rapporterna om t\u00e4nkande maskiner och artificiella varelser och sedan dess har vi med oj\u00e4mna mellanrum upplevt liknande scenarier. Dessutom \u00e4r AI inte ett enhetligt begrepp. Mest korrekt \u00e4r kanske att se AI som ett paraplybegrepp d\u00e4r datavetenskap, neurologi, filosofi och humaniora har sina egna tolkningar av vad begreppet b\u00f6r omfatta.<\/p>\n
S\u00e5 kallad \u201dsvag AI\u201d \u2013 d\u00e4r datorer kan utf\u00f6ra en begr\u00e4nsad uppgift inom en dom\u00e4n har vi redan. Vi k\u00e4nner ju till att det sedan l\u00e4nge finns datorer som kan besegra m\u00e4nniskor i schack och som kan k\u00f6ra bil, och vi p\u00e5minns dagligen om hur Facebook och Google anv\u00e4nder sig av maskininl\u00e4rning i stor skala. Men steget \u00e4r l\u00e4ngre till en \u201dstark AI\u201d med generell intelligens, med m\u00f6jlighet till det som AI-forskare kallar \u201dsingularitet\u201d, det vill s\u00e4ga det tillf\u00e4lle d\u00e5 AI blir intelligentare \u00e4n m\u00e4nniskor. Utvecklingen g\u00e5r i en rasande fart och vi g\u00f6r nog b\u00e4st i att mentalt f\u00f6rbereda oss p\u00e5 en v\u00e4rld d\u00e4r vi l\u00e4r oss att samarbeta och samverka med AI f\u00f6r att fatta v\u00e4l underbyggda beslut.<\/p>\n
<\/h2>\nEtt exempel fr\u00e5n min egen forskning \u00e4r n\u00e4r AI anv\u00e4nds i skolan p\u00e5 ett s\u00e4tt som kan avlasta l\u00e4rarna och ge redskap f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra undervisningen. I ett nyligen beviljat praktikn\u00e4ra forskningsprojekt ska vi (jag och Marie Utterberg, doktorand i till\u00e4mpad IT) unders\u00f6ka hur l\u00e4rare kan utveckla sin undervisning n\u00e4r de anv\u00e4nder ett digitalt l\u00e4romedel i matematik. Den inbyggda artificiella intelligensen i l\u00e4romedlet g\u00f6r det m\u00f6jligt att automatiskt individanpassa sv\u00e5righetsgraden p\u00e5 de uppgifter som l\u00e4romedlet tilldelar eleverna. Denna typ av l\u00e4romedel kallas adaptiva och \u00e4r t\u00e4nkta att ge l\u00e4rarna ett f\u00f6rb\u00e4ttrat st\u00f6d. Systemet l\u00e4r sig att k\u00e4nna igen vilka typer av uppgifter som eleven klarar och anpassar sv\u00e5righetsgraden d\u00e4refter. Ju fler uppgifter eleven r\u00e4knar desto tr\u00e4ffs\u00e4krare blir den adaptiva funktionen. Det \u00e4r detta som kallas maskininl\u00e4rning.<\/p>\n
I v\u00e5r pilotstudie visar vi att det inte \u00e4r s\u00e5 enkelt som det kan f\u00f6refalla. Visserligen kan det adaptiva systemet f\u00f6rse l\u00e4raren med en m\u00e4ngd information. L\u00e4raren kan till exempel i realtid f\u00f6lja elevens arbete och f\u00e5 information om hur m\u00e5nga uppgifter eleven lyckats l\u00f6sa, hur m\u00e5nga f\u00f6rs\u00f6k eleven gjort, hur l\u00e4nge hen tittade p\u00e5 instruktionsfilmerna etc. L\u00e4raren kan ocks\u00e5 f\u00e5 statistik p\u00e5 klassniv\u00e5 och d\u00e4rigenom uppt\u00e4cka om det finns avsnitt som kr\u00e4ver ytterligare en gemensam instruktion. Det finns allts\u00e5 en otrolig m\u00e4ngd snyggt f\u00f6rpackad statistik som l\u00e4raren har tillg\u00e5ng till genom l\u00e4romedlets artificiella intelligens, men v\u00e5ra forskningsresultat visar att det inte alltid anv\u00e4nds av l\u00e4rarna i den utstr\u00e4ckning vi f\u00f6rv\u00e4ntat oss.<\/p>\n
L\u00e4rarna vill og\u00e4rna \u00f6verl\u00e4mna kontrollen till en algoritm och f\u00f6redrar att sj\u00e4lva f\u00f6lja elevernas utveckling. S\u00e4rskilt tydligt var det med de elever som kr\u00e4ver lite extra hj\u00e4lp. I dessa fall vill l\u00e4rarna ha full kontroll och inte \u00f6verl\u00e4mna lektionsplaneringen till en anonym programmerare.D\u00e4remot kunde vi se att l\u00e4rarna g\u00e4rna sl\u00e4ppte iv\u00e4g de elever som ville r\u00e4kna p\u00e5 i h\u00f6gre tempo och som beh\u00f6vde nya utmaningar. H\u00e4r kunde den adaptiva funktionen f\u00f6rse eleverna med en aldrig sinande str\u00f6m av uppgifter p\u00e5 en lagom utmanade niv\u00e5. Men var lugn, vi har fortfarande l\u00e5ngt kvar till att AI helt och fullt tar \u00f6ver v\u00e5ra uppgifter som l\u00e4rare. Den personliga kontakten mellan l\u00e4rare och elev \u00e4r sv\u00e5r att ers\u00e4tta med en algoritm.<\/p>\n
Bild: Marit Lissdaniels<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Artificiell intelligens. Smaka p\u00e5 begreppet \u2013 visst ger det omedelbart associationer till science fiction och hotfulla robotar som \u00e4r sj\u00e4lvl\u00e4rande och utmanar m\u00e4nniskans roll? Kanske kommer AI och maskininl\u00e4rning ta \u00f6ver v\u00e5ra jobb och g\u00f6ra att l\u00e4rare blir \u00f6verfl\u00f6diga n\u00e4r programvaran i elevdatorerna kan individanpassas och ge eleverna en skr\u00e4ddarsydd utbildning? Martin Tallvid, lektor vid Center f\u00f6r Skolutveckling, skriver om AI i skolan. Texten \u00e4r tidigare publicerad i Educ Alla, nr 2 2019. <\/p>\n","protected":false},"author":88,"featured_media":305,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[95,37,276,40,85,145],"coauthors":[226],"class_list":["post-283","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-forskning","category-forskoleklass","category-grundskola","category-gymnasium","category-ledare","category-programmering"],"acf":[],"yoast_head":"\n