![\"langsiktig_kompetensutvecklingsplan_bursjoo\"](\"https:\/\/lartorget.goteborg.se\/forskande-larare\/wp-content\/uploads\/sites\/5\/2017\/03\/l\u00e5ngsiktig_kompetensutvecklingsplan_bursj\u00f6\u00f6.jpg\")
<\/p>\nDet har tagit tre \u00e5r att f\u00e5 denna struktur att sl\u00e5 rot i v\u00e5r stadsdels alla skolor och det finns m\u00e5nga anledningar att dela v\u00e5ra erfarenheter med kollegor. S\u00e5 h\u00e4r kommer en \u00e5terblick p\u00e5 v\u00e5r resa!<\/p>\n
Starten till v\u00e5rt f\u00f6r\u00e4ndringsarbete var en vilja att strukturera v\u00e5r kompetensutveckling och vi b\u00f6rjade d\u00e4rf\u00f6r med att leta efter forskning som vi kunde luta oss emot. Och det visade sig finnas omfattande nationell och internationell forskning! Genom min forskarutbildning i CUL (Bursj\u00f6\u00f6, 2014) fanns det dessutom m\u00e5nga tillf\u00e4llen att m\u00f6ta forskarna \u00f6ga mot \u00f6ga och resonera om hur de m\u00e5nga stegen fr\u00e5n ord till handling kan g\u00e5 till. T\u00e5lamod och l\u00e5ngsiktighet \u00e4r viktigt f\u00f6r att h\u00f6ja kvaliteten i v\u00e5r undervisningspraktik.<\/p>\n
Mitt lektorsuppdrag har sedan 2013 ett huvudfokus p\u00e5 att sammanl\u00e4nka relevant forskning med undervisning och kompetensutveckling, och d\u00e4rmed bidra till en f\u00f6rh\u00f6jd kvalitet p\u00e5 v\u00e5r verksamhet. Kompetensutveckling beh\u00f6ver dessutom vara tydligt inbakad i vardagsarbetet f\u00f6r alla f\u00f6r att tillgodose kvalitetskraven som beskrivs av bland andra Hargreaves och Fullan (2012) i form av det professionella kapitalet samt av Timperley (2011). Men det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att ha en balans mellan gruppens och individens kompetensutveckling. Vi har nu landat i en rimlig f\u00f6rdelning tycker jag.<\/p>\n
Det visar sig \u00e4ven vara viktigt att l\u00e4gga m\u00f6da p\u00e5 hur dessa kollegiala grupper s\u00e4tts samman. Kollegor som arbetar tillsammans med samma elever har sina behov, kollegor inom samma \u00e4mnesomr\u00e5den och \u00e5ldrar p\u00e5 eleverna har sina behov. Dessutom finns ett behov att ur likv\u00e4rdighetsh\u00e4nseende l\u00e5ta l\u00e4rare p\u00e5 olika skolor i stadsdelen ha gemensam kompetensutveckling f\u00f6r att diskutera bland annat bed\u00f6mning och \u00f6verl\u00e4mnanden mellan skolor. Det beh\u00f6vde allts\u00e5 skapas en struktur som fyllde v\u00e5ra behov p\u00e5 b\u00e5de individ-,grupp- och systemniv\u00e5.<\/p>\n
Framf\u00f6r allt gav forskningen st\u00f6d f\u00f6r att det \u00e4r den gemensamma kompetensutvecklingen som ger m\u00e4tbara och h\u00e5llbara f\u00f6r\u00e4ndringar i undervisningspraktiken. Med detta st\u00f6d fr\u00e5n forskningen b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r en stor del av tiden anv\u00e4ndas till kvalificerad kompetensutveckling tillsammans med kollegor. Denna tid kan anv\u00e4ndas till erfarenhetsutbyte, reflektionstid, kollegabes\u00f6k, gemensam bed\u00f6mning av elevarbeten, studiebes\u00f6k, litteratursamtal etc.<\/p>\n
M\u00e4rk v\u00e4l att det med kvalificerad kompetensutveckling i forskningen avses planerade insatser som inte \u00e4r av karakt\u00e4ren h\u00e5lla ordning p\u00e5 pedagogiskt material och st\u00e4da, enskilt bed\u00f6ma elevarbeten, klasskonferenser, elevv\u00e5rdskonferenser eller annat administrativt arbete. Kvalificerad kompetensutveckling \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en aktivitet som beh\u00f6ver v\u00e4rnas s\u00e5 den inte ers\u00e4tts av andra former av arbete. Inf\u00f6r alla planerade insatser st\u00e4ller vi d\u00e4rf\u00f6r fr\u00e5gan om det verkligen \u00e4r kvalificerad kompetensutveckling, eller om det \u00e4r n\u00e5gon annan form av arbete.<\/p>\n
N\u00e4r vi var \u00f6verens om detta grundantagande om vad kompetensutveckling kan vara g\u00e4llde det att hitta formerna. Inneh\u00e5llet fyllde vi i b\u00f6rjan med bed\u00f6mning f\u00f6r l\u00e4rande, spr\u00e5kutvecklande arbetss\u00e4tt (tex Reading to Learn), utveckla \u00e4mnesundervisningen, nyanl\u00e4ndas l\u00e4rande och mattelyft. Detta inneh\u00e5ll revideras varje nytt l\u00e4s\u00e5r eftersom omv\u00e4rlden och v\u00e5ra behov f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n
Vi har \u00e4ven anv\u00e4nt tiden till l\u00e4slyft, specialpedagogik, digitala verktyg i undervisningen, neuropsykiatriska funktionshinder och MIK. Huvudsaken \u00e4r att denna tid varje vecka anv\u00e4nds till den kompetensutveckling vi identifierat att vi beh\u00f6ver. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r angel\u00e4get att alla har en individuell utvecklingsplan som \u00e4r framtagen tillsammans med rektor.<\/p>\n
Fig 1. Centrums l\u00e5ngsiktiga kompetensutvecklingsplan<\/p>\n
<\/p>\n
Efter analyser av forsknings\u00f6versikter, enk\u00e4ter till l\u00e4rare, nationella prov, betyg, samt rapporter fr\u00e5n Skolverket(2013) och Skolinspektionen s\u00e5g jag hur fyra h\u00f6rnpelare kunde b\u00e4ra upp v\u00e5r l\u00e5ngsiktiga kompetensutvecklingsplan: spr\u00e5kutvecklande arbetss\u00e4tt, v\u00e4rdegrundsarbete, digital kompetens samt m\u00e5luppfyllelsefokus (Figur 1). Dessa fyra omr\u00e5den \u00e4r dessutom integrerade i varandra. Med dessa fyra omr\u00e5den som grund kan vi skapa en tydligare struktur och f\u00e5 en grund f\u00f6r att revidera v\u00e5ra kompetensutvecklingsinsatser.<\/p>\n
\u00c4ven om forskningen ger v\u00e4rdefullt st\u00f6d \u00e4r det inte entydigt hur kompetensutvecklingens form ska vara f\u00f6r b\u00e4sta resultat. De senaste \u00e5ren framh\u00e5lls dock allt oftare en form av kompetensutveckling som pekar p\u00e5 kraften i kollegialt l\u00e4rande och att l\u00e4rare delar erfarenheter med varandra. Det skiljer sig fr\u00e5n en tidigare bild av att det framf\u00f6r allt var l\u00e4rares individuella skicklighet som gav undervisningen h\u00f6g kvalitet. Det inneb\u00e4r att arbetslag, skolor och hela stadsdelen beh\u00f6ver s\u00e4tta kollegialt l\u00e4rande i f\u00f6rgrunden. Det \u00e4r dessutom som Clarke och Hollingsworth (2012) visar oerh\u00f6rt viktigt att kompetensutvecklingsinsatser p\u00e5g\u00e5r \u00f6ver l\u00e5ng tid f\u00f6r att vi ska kunna se effekter.<\/p>\n
Vi har f\u00f6r att n\u00e5 v\u00e5ra m\u00e5l skapat ett f\u00f6rstel\u00e4rarn\u00e4tverk i stadsdelen som tillsammans med rektorsgruppen g\u00f6r f\u00f6rslag att utg\u00e5 fr\u00e5n. De gemensamma dagarna anlitar vi externa s\u00e5v\u00e4l som interna presentat\u00f6rer, med avsatt tid f\u00f6r att arbeta f\u00f6r skapa en r\u00f6d tr\u00e5d genom hela grundskolan, \u00e4mne f\u00f6r \u00e4mne lika v\u00e4l som \u00e4mnes\u00f6vergripande samarbeten.<\/p>\n
Det jag gl\u00e4ds mest \u00e5t \u00e4r att vi de senaste tre \u00e5ren lyckats \u00e4ndra synen p\u00e5 hur kompetensutveckling kan v\u00e4vas in i vardagsarbetet. Denna synv\u00e4nda har lett till att vi nu avs\u00e4tter en och en halv timme varje vecka i l\u00e4rgrupper samt fyra heldagar per \u00e5r som vi gemensamt fyller med kompetensutveckling. Vi kan allts\u00e5 s\u00e4ga att vi skapat en forskningsbaserad l\u00e5ngsiktig kompetensutvecklingsplan. Styrkan i den har pr\u00f6vats genom att inneh\u00e5llet har bytts ut efter v\u00e5ra behov samtidigt som infrastrukturen h\u00e5ller.<\/p>\n
Vi har varje \u00e5r utv\u00e4rderat v\u00e5ra kompetensutvecklingsinsatser och \u00e4ven sett tecken p\u00e5 hur v\u00e5ra l\u00e4rare \u00e4ndrar sin undervisning p\u00e5 flera s\u00e4tt. N\u00e4sta steg \u00e4r att belysa hur elevernas l\u00e4rande p\u00e5verkas. Mina egna reflektioner \u00e4r att det \u00e4r en mycket h\u00f6gre niv\u00e5 p\u00e5 diskussionerna oss l\u00e4rare emellan efter att vi lagt in kompetensutveckling varje vecka, och d\u00e4rmed ocks\u00e5 en vassare f\u00f6rm\u00e5ga att se och analysera den egna undervisningspraktiken i ljuset av forskning och erfarenheter som bearbetats.<\/p>\n
Och visst borde v\u00e4l detta vara sj\u00e4lvklart i en skola som ska vila p\u00e5 vetenskap och bepr\u00f6vad erfarenhet!?<\/p>\n
<\/p>\n
Referenser<\/strong> \u00c4ntligen sitter v\u00e5r infrastruktur med kompetensutveckling f\u00f6r varje l\u00e4rare, varje vecka hela arbets\u00e5ret! Tillsammans med de gemensamma kompetensutvecklingsdagarna \u00e4r de grunden f\u00f6r att skapa en l\u00e5ngsiktig kompetensutvecklingsplan i stadsdelen Centrum. <\/p>\n","protected":false},"author":27,"featured_media":17,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[75,279,38,39,14,90,85],"coauthors":[106],"class_list":["post-5","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-centrum","category-grundskola","category-grundskola-1-3","category-grundskola-4-6","category-grundskola-7-9","category-kollegialt-larande","category-ledare"],"acf":[],"yoast_head":"\n
\nBursj\u00f6\u00f6, I. (2014). Utbildning f\u00f6r h\u00e5llbar utveckling fr\u00e5n en l\u00e4rarhorisont- Sammanhang, kompetenser och samarbete. G\u00f6teborgs universitet. https:\/\/gupea.ub.gu.se\/bitstream\/2077\/36061\/1\/gupea_2077_36061_1.pdf<\/a>
\nClarke, D., & Hollingsworth, H. (2002). Elaborating a model of teacher professional growth. Teaching and Teacher Education,18, 947 \u2013 96.
\nHargreaves, A. & Fullan, M. (2012). Professional capital. Routledge.
\nSkolverket (2014). TALIS 2013. https:\/\/www.skolverket.se\/publikationer?id=3293<\/a>
\nTimperley, H. (2011). Realizing the power of professional learning. London: Open University Press.
\nWiliam, D. (2013). Att f\u00f6lja l\u00e4rande. Lund: Studentlitteratur<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"