Den nya fortbildningsinsatsen är en del av en nationell kompetensutveckling som Skolverket initierade under 2017. Bakgrunden var att språklärare är en stor grupp lärare som inte tidigare varit målgrupp för någon ”egen” skolutvecklingsinsats på nationell nivå.
Insatsen består av tre olika delar: den årliga Språklärargalan, stödmaterial för språklärare (det kan till exempel handla om kommentarmaterial till de lärare i åk 6 som ska sätta betyg för första gången eller forskarpoddar) och så Språksprånget.
Ansvariga på Skolverket är undervisningsråden Lisa Källermark Haya, Daniel Rosén och Eva Engdell på Avdelningen för skolutveckling, Enheten för ämnesdidaktik.
Lärare utvecklar ämnesdidaktiskt språk
Att Språksprånget utgör en del av satsningen beror på flera faktorer. Mycket av den skolutvecklingsforskning som finns visar att konferenser, resor till målspråkslandet etcetera, är kompetensutveckling som främst ger individuell inspiration.
– Detta utvecklar den individuelle läraren och förhoppningsvis dennes undervisning, men effekterna tenderar att bli ytterst lokala och ganska kortsiktiga. En hel del lärare i moderna språk känner sig ensamma (de är kanske enda tyskläraren på skolan) och behöver få möjlighet att diskutera didaktiska frågor med andra lärare i moderna språk, säger Lisa Källermark Haya.
Hon fortsätter:
– Många lärare behöver fler verktyg för att anpassa och variera undervisningen efter elevens behov, och med hjälp av materialet i Språksprånget ska lärarna inspireras att utveckla detta genom individuell reflektion och kollegiala samtal, något som i förlängningen kan leda till att de utvecklar ett gemensamt yrkesspråk. Detta kan i sin tur leda till att moderna språk som ämne får ökad status, vilket många lärare uttrycker ett behov av.
Forskningen når fram till eleverna
Stora utvärderingar som genomförts på Läslyftet och Matematiklyftet visar att kollegiala samtal baserade på material framtaget av forskare kan leda till att lärare utvecklar ett ämnesdidaktiskt språk sinsemellan.
– Lärare har varit med i framtagandet av materialet genom att de granskat det. De har arbetat igenom det och gett feedback på bland annat tidsåtgång, relevans och språkbruk.
När de sedan planerar och genomför klassrumsaktiviteter tillsammans så förs forskningen rent praktiskt ut i klassrummen till eleverna.
Kollegialt lärande inom ramen för ordinarie kompetensutvecklingstid
Materialet ska vara strukturerat på ett sätt som gör det möjligt för lärare att bearbeta det inom sin ordinarie kompetensutvecklingstid.
– Det är viktigt att omfattningen på innehållet ger skolorna möjlighet att följa Skolverkets modell för kollegialt lärande (se nedan), säger Lisa Källermark Haya.
Så här jobbar man med språken på Hvitfeldtska gymnasiet.
Fakta Språksprånget, fyra moduler
Språksprånget planeras till en början att innehålla fyra moduler: muntlig interaktion, skriftlig produktion och interaktion, receptiva färdigheter och interkulturell kompetens. Åtta delar ryms inom varje modul, liksom är fallet i Läslyftet, Matematiklyftet och NT-satsningen. De åtta delarna planeras i sin tur så att modulen som helhet innefattar olika perspektiv, såsom digitalisering, ordinlärning, grammatik, bedömning, tillgänglighet, strategier, individens språkinlärning och motivation. Delarna är fristående från varandra och behöver inte studeras i någon speciell ordning. Modulernas innehåll struktureras så att språklärare lätt kan orientera sig i förhållande till sina styrdokument.
De första delarna av modulen om muntlig interaktion kommer att finnas öppet tillgängligt på Skolverkets Lärportal, från och med augusti 2018, och resterande delar publiceras i november. Övriga moduler kommer att publiceras löpande från och med augusti 2019.
Modulerna kommer att utarbetas av universitet i samarbete med språklärare som granskar och prövar materialet och deltagarna kommer själva att kunna välja studietakt.
Exempel på innehållet i de delar som planeras inom den första modulen: muntlig interaktion
Hur kan muntlig interaktion fungera i klassrummet?
Kommunikativ språkundervisning – ett handlingsinriktat perspektiv
Affektiva, språkliga och sociala faktorer av betydelse för lärande och undervisning
Flerspråkighet, motivation och inklusion – muntlig interaktion i praktiken
Fakta Kompetensutvecklingsmodellen:
Moment A — individuell förberedelse (45 – 60 min. arbetstid) innehåller en artikel och ofta en film. Moment A kan också innehålla ljudfiler eller annat multimodalt material.
Moment B — kollegialt arbete (90 – 120 min. arbetstid) innehåller diskussionsfrågor till artikeln i moment A och ett exempel på undervisningsaktivitet som utgår från artikelns innehåll.
Moment C — undervisningsaktivitet (lektionstid) innebär att lärarna genomför en undervisningsaktivitet de planerat i moment B.
Moment D — gemensam uppföljning (45 – 60 min. arbetstid) innehåller diskussionsfrågor som gör det möjligt för lärarna att följa upp undervisningsaktiviteten i moment C
Fakta Handledarkursen (sök redan nu)
Stockholms universitet, institutionen för språkdidaktik, erbjuder en handledarutbildning under läsåret 2018/2019. Sista ansökningsdag 25 maj 2018.
Läs mer här
