Grönsakerna tvättas.
Förberedelserna inför årets skördefest på Nya Varvets skola är i full gång. Eleverna i ”lilla miljögruppen”, som består av en elevrepresentant från varje klass, hämtar trädgårdsredskap i förrådet och sätter igång med att skörda potatis, rödbetor, grönkål, morötter och andra grönsaker.
— Där är en potatis. Där är en till. Det kanske finns fler, säger Vilgot Lundgren och gräver runt potatislandet.
— Ta det lite lugnt. För att veta var man redan har grävt måste man vara mer metodisk och ta lite i taget. Och så måste man gräva djupare, säger fritidspedagogen Katarina Karlsson.
Vilgot och de andra eleverna fattar snabbt hur grönsakerna ska skördas och tas om hand. De beskär och tvättar grönsakerna, och slänger blast och annat avfall i komposten. En pojke upptäcker att det finns flera gröna tomater kvar på en kvist. Ska vi ta hand om dem? Undrar han.
— Det är klart. Plocka dem. Vi kan lägga dem på ett fat inomhus så kanske de mognar, säger Yvonne Theander som också är fritidspedagog.
Undervisning i flera ämnen
Yvonne Theander, Fritidspedagog på Nya Varvets skola.
Yvonne Theander och Katarina Karlsson har en respektive två timmar per vecka i sin tjänst för att planera aktiviteter och ta med barnen ut till skolträdgården. Det är inte mycket. Men i praktiken försöker de se till att det blir mycket mer. Yvonne tar ut eleverna när hon har halvklass och genom åren har trädgården använts som ett utomhusklassrum i bland annat svenska, matte, NO, bild, engelska, teknik och slöjd.
— Man kan egentligen få med alla ämnen. I NO har vi arbetat med naturen och årstidsväxlingar. Det är lätt att se hur hösten kommer, att löven faller ner, och så vidare. I svenska har barnen tagit bilder och skrivit poesi. I matte har de mätt och räknat. Vi har också jobbat mycket med bilden som du ser här, säger Yvonne och pekar på keramiktavlor som eleverna har gjort.
Satsningen på en pedagogisk odlingsträdgård inleddes för fyra år sedan. Flera lärare hade pratat om att de ville börja med någon slags odling och när förskolan, som varit inhyst i skolan, flyttade ut till egna lokaler uppstod en möjlighet. Nya Varvets skola gick med i Miljöförvaltningens projekt pedagogiska odlingsträdgårdar och byggde om den tidigare förskolegården till en odlingsträdgård.
Pedagogiska odlingsträdgårdar
Via Miljöförvaltningen fick skolan tillgång till experter som kunde anlägga trädgården på ett ändamålsenligt och säkert sätt, samt ge råd om hur, när och vad som kunde odlas. Miljöförvaltningen har stöttat pedagogiska odlingsträdgårdar sedan 2012. Syftet är att ”gröngöra” skolgårdar och därigenom skapa en lustfylld och pedagogisk miljö.
— Skolträdgården är ett verktyg för att i enlighet med läroplanen undervisa i hållbar utveckling. Den gör det möjligt att undervisa på ett väldigt konkret sätt, säger Ingrid Bohlin på Miljöförvaltningen.
— Med skolträdgårdar vill vi ge eleverna en grundförståelse för hur kretsloppet fungerar och att vi behöver ett cirkulärt samhälle där vi tar hand om de naturresurser som finns. I skolträdgården lär sig eleverna detta genom egen erfarenhet. De sår fröna, vattnar, tar hand om växterna och skördar. De får en förståelse för vilket arbete det krävs för att producera mat och vilket värde det finns i maten. De slänger inte bort mat som de själva har odlat.
Hittills har 26 skolor fått stöd i att anlägga pedagogiska skolträdgårdar. Förutom att skolorna får hjälp att anlägga själva trädgården får de också tillgång till utbildningar på Gunnebo och två seminarier per läsår.
— Det svåra för skolorna är långsiktigheten. Det bygger på att skolans ledning tycker att det är viktigt och avsätter tid till de pedagoger som ska sköta skolträdgården. Men vi märker att skolorna är pressade från många håll och har svårt att få tiden att räcka till. Den höga omsättningen på personal och skolledare gör också att man tappar kompetens och erfarenhet, säger Ingrid Bohlin.
Kretslopp på Nya Varvets skola
Meny för skördefesten.
På Nya Varvets skola är det Katarina Karlsson och Yvonne Theander som har stått för kontinuiteten. Idag har de en röd tråd med odling, samarbete med skolmåltidspersonalen och kompostering. De har också återanvänt kvarglömda stövlar som krukor, slöjden har byggt insektshotell för pollinerande insekter, gjort utsmyckningar och mycket annat.
Under åren har de haft lite olika modeller för hur skolträdgården ska skötas. Men numera är det Katarina och Yvonne som planerar vad som ska odlas utifrån elevernas önskemål. Det krävs att man hittar man en bra struktur så att det till exempel inte blir dags att skörda under sommarlovet.
Ansvaret för skötseln av skolträdgården har Yvonne och Katarina samt lilla miljögruppen. Gruppen består av representanter från varje klass. Det varierar vilka elever som deltar. Utöver det använder sedan enskilda klasser och fritidshemmen skolträdgården till egna aktiviteter.
— Det är som klippt och skuret för fritidshemmet. Det är bara att läsa igenom läroplanen för fritidshemmen så förstår man hur vilken roll en skolträdgård kan spela. Eleverna kan utveckla sin förmåga i att komma på idéer och lösa problem, de utvecklar relationer och samarbete, de utforskar och beskriver företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, de lär sig att förstå vad som påverkar hälsa och välbefinnande, och så vidare, säger Katarina.
Många möjligheter
Katarina och Yvonne säger att möjligheterna med en skolträdgård är oändliga.
— Barn är naturligt fascinerade av naturen. De kan sitta i timmar och leta efter mask i komposten, studera pollinerande insekter eller göra liknande saker. De älskar att upptäcka. Det behöver inte vara de här stora djuren som finns i djurparker. Det finns mycket att upptäcka här i närmiljön, säger Yvonne och fortsätter:
— Det är ju en pytteliten del vi gör egentligen. Men jag tror att det är jätteviktigt att barnen blir uppmärksamma på naturen och upptäcker den med alla sina sinnen. Här kan de känna, röra, lukta, se vad som händer. Det är något helt annat än att sitta inne i ett klassrum. En skolträdgård är en tillgång och kan på ett enkelt och lekfullt sätt lära dem vikten av att leva i samklang med naturen. Idag är det många som inte har något naturligt förhållningssätt till naturen.
