Melissa Sanderson håller upp en fänkål och frågar barnen vad det är för något. En flicka vet vad det är, hon har sett fänkål förut. Den märkligt formade grönsaken skickas runt i gruppen och barnen luktar, känner och lyssnar och på den, men en av pojkarna vill inte ens vill ta i den.

–Kan du skicka den vidare till nästa person, säger Melissa, och får på så sätt pojken att i alla fall nudda vid fänkålen. Efter att ha skickat runt fänkålens smak-kompis – ett äpple, och testat hur det funkar att rulla först äpplet och sedan fänkålen över golvet kan pojken tänka sig att smaka en tunn remsa, ihoprullad tillsammans med en äppleskiva.

Fokus på grönsaker

På Röda stråkets förskola har de åldersblandade avdelningar. Åsa Larsson, pedagog på avdelningen Ekorren, säger att de yngsta ofta äter allt medan de äldre väljer bort vissa saker, ofta grönsaker. För att göra dem spännande för barnen bestämmer pedagogerna tillsammans med förskolans kock vad som ska vara månadens grönsak. Då provar de till exempel olika sorter och färger, har smaksamlingar och får sedan grönsaken tillagad på olika sätt till lunch.

Tanken med att arbeta med måltiderna på detta sätt är att de små barnen ska fortsätta att äta varierat även när de blir äldre, men Åsa Larsson har märkt att också de äldre barnens matvanor påverkas.

–De vågar prova mer. De vågar känna och smaka. Det finns ett större intresse för maten, säger hon.

Förutom att barnen uppmuntras att prova nytt, lär de sig också att känna efter och förstå hur deras egen smak fungerar. Alla barn får berätta vad de tycker att maten smakar, även om de inte tycker om den, och ingen tvingas att äta eller smaka något.

–Vi tycker olika om mat vid olika tidpunkter i livet. Du måste smaka på något minst åtta gånger innan du vet om du gillar det eller inte, säger Melissa Sanderson.

Hennes kollega Åsa Larsson lägger till:

–Om de inte vågar smaka den här gången kanske de gör det nästa.

Odlar på gården

Ute på förskolans gård, som gränsar till den vackra Vitsippsdalen i Botaniska finns flera fruktträd. I pallkragar odlas jordgubbar, potatis, mynta och rabarber. Åsa Larsson säger att tillgång till en stor grön utemiljö inte är enda sättet att väcka intresset för vad maten kommer ifrån.

–Vi har till exempel sått krasse och odlat groddar tillsammans med barnen, som de sedan fick smaka på. De tycker att det är spännande när det växer och det väcker en känsla av ” Åh, detta har vi gjort!” När de sedan fick groddar att äta som grönsak på förskolan åt de mycket mer av dem än det gjort tidigare. Och föräldrarna berättade att barnen frågade efter groddar till middagen hemma, säger Åsa.

Dialog med köket viktigt

Röda stråkets förskola har bra förutsättningar att arbeta med måltiderna med tillagningskök och egen kock. Melissa Sanderson säger att det är en fördel, men att det går bra att arbeta pedagogiskt med sina måltider även om man får maten levererad till förskolan.

–Börja med att kontakta tillagningsköket och prata med dem. Beställ hem ett kålhuvud för att låta barnen titta, känna och smaka på det innan ni ska äta kålpudding till exempel.

Ett bra argument om man vill utveckla måltidspedagogiken är att det kan minska matsvinnet, vilket ger mer pengar att köpa andra råvaror för, menar pedagogerna. Arbetet rimmar även väl med  förskolans läroplan som från och med 1 juli 2019 kommer att fokusera ännu mer på hållbar utveckling.

–En vanlig missuppfattning är att det är en massa extrajobb att arbeta med måltiderna, men det är helt enkelt ett bra sätt att få upp ett intresse för det vi ska göra enligt läroplanen. Till exempel får vi in både matte, språk och skapande när barnen gör egna smoothies med hjälp av bilder, och när vi gör potatis- eller äppeltryck, säger hon.

Det började med jämställdhetsarbete

Bakgrunden till att Röda stråkets förskola började jobba med Lärande Hållbara Måltider är det jämställdhetsarbete som pågått sedan 2013 i området Annedal – Haga – Änggården, där det nu finns 16 jämställdhetsdiplomerade förskolor.

–Vi började uppmärksamma hur barn pratade om mat kopplat till hur de ser ut – att inte äta pasta för då blir man tjock, eller att pojkar måste äta mycket kött för att bli stora och starka, säger förskolechef Gittis Berndtsdotter.

Då väcktes tanken att koppla ett bra projekt kring mat till jämställdhet. Genom att prata om mat, smaka mat, odla mat och förstå varför man behöver mat, och för att belysa normer och kroppsideal.

–Utifrån ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt för oss att de kroppsideal som barn tidigt påverkas av kan få mindre betydelse, och vi ville försöka att skapa ett sundare förhållningssätt till mat. I det här projektet vann vi kunskap kring en hållbar miljö och har förhoppningsvis sått ett frö för ett socialt hållbart samhälle. Att sedan projektet har gett nyfikna och kunniga barn som gärna smakar och samtidigt lär sig massor är fantastiskt!

Hon berättar att allt de gör på förskolorna i området utgår från ett jämställdhetsperspektiv och med fokus på mat, men också på matsvinn och sopsortering. Detta fokus har också visat sig ha positiv inverkan på personalen.

–Många av pedagogerna ändrat sina matvanor och sitt hållbarhetstänk efterhand som arbetet pågått, så jag ser många vinster med kombinationen mat och jämställdhet för en hållbar framtid, säger Gittis Berndtsdotter.

Diplomerade måltidspedagoger

Melissa Sanderson och Åsa Larsson har genom förskolans engagemang i Lärande Hållbara Måltider gått en kurs som gjort dem till diplomerade måltidspedagoger. De använder sig av Sapere-metoden, som går ut på att använda alla sinnen, både syn, hörsel, känsel, lukt och smak, för att undersöka ett livsmedel.

För dig som vill läsa mer:

Text: Cecilia Fors Film och foto: Hanna Sandgren