Intensiv VFU ger lärarstudenter större förståelse för läraryrket

Afroditi Mitsiou plockar i ordning i klassrummet inför lektionen. Klass 8B på Hovåsskolan ska ha biologi. Temat för lektionen är ögat, dess olika delar och funktion. På frågan hur det känns när hon går omkring i klassrummet och förbereder svarar hon att det är lite nervöst.

– Det är ungefär som att förbereda sig inför en föreställning – man vill inte att något ska gå fel under lektionen.

Från biolog till högstadielärare

Afroditi Mitsiou är inne på sista månaderna av sin ettåriga lärarutbildning. Hon går kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, med förhöjd studietakt vid Göteborgs universitet. Det innebär att hon på förmiddagarna har verksamhetsförlagd utbildning, VFU, och på eftermiddagarna har föreläsningar och seminarier på Pedagogen inne i centrala Göteborg. KPU med förhöjd studietakt är en ettårig utbildning med 125 procents studietakt, för den som vill bli behörig lärare och redan har minst en kandidatexamen och 90 högskolepoäng i ett skolämne.

– Jag läste biokemi i Grekland och läste sedan till en mastersexamen i molekylärbiologi här i Sverige. Det var när jag var klar med den som jag fick ett kort från lärarutbildningen om att det fanns en möjlighet att läsa KPU. Jag tycker om relationen till eleverna och att prata om biologi, så jag bestämde mig för att satsa på att bli lärare.

När eleverna i klass 8B kommer in i klassrummet står ögats olika delar uppskrivna på tavlan. Alla elever börjar med att skriva av dem. Det är ett sätt att få eleverna att komma igång med att göra något, en tydlig start på lektionen. Sedan får de se en kort film om hur ögat fungerar och vilka delar det har. Hornhinna, näthinna, glaskropp. Vid genomgången efteråt har Afroditi en modell av ögat som hon kan plocka isär för att visa alla delar. Sedan är det dags för eleverna att själva testa sina ögons funktion. De försöker hitta den blinda fläcken genom att hålla ett papper på olika avstånd från ansiktet. De testar också sitt stereoseende genom att blunda med ena ögat och försöka sätta sina pekfingrar emot varandra.

Läste svenska i tre år

För att komma in på lärarutbildningen läste Afroditi Mitsiou svenska i tre år, samtidigt som hon jobbade som studiehandledare och modersmålslärare i grekiska på Språkcentrum.

– Det är en jätteskillnad att jobba som högstadielärare jämfört med att vara modersmålslärare! Då kunde jag prata mitt modersmål, jag visste vilka normer som gällde inom kulturen och allt sådant. I en vanlig svensk klass så vet jag inte alltid det. Men jag tror att det kan vara en fördel både för mig och för eleverna, för de får en möjlighet att lära känna någon som inte är likadan som dem.

Universitetet och verksamhet på samma dag

KPU med förhöjd studietakt skiljer sig från andra lärarutbildningar genom att studenterna hela tiden har VFU parallellt med undervisningen på universitetet, och att de därför också är på en och samma skola i stort sett varje dag i ett helt läsår.

– Jag tycker upplägget med att varva teori och praktik är bra, för vi studenter kan stötta varandra på ett bra sätt. Vi blir synliga på skolan och kan bli som en del av arbetslaget eftersom vi är med på studiedagar och arbetsplatsträffar. Det hade vi inte fått om vi till exempel hade följt en lärare någon dag i veckan, säger Afroditi Mitsiou.

För att få ihop logistiken får alla som går KPU med förhöjd studietakt sin VFU förlagd på skolor som ligger på max en timmas avstånd från Pedagogen. Helst ska det också finnas mer än en student från samma klass på en skola. På Hovåsskolan finns även KPU-studenten Stefan Östling. Han är civilingenjör, och jobbade tidigare inom bilindustrin i Tyskland, innan han sökte sig tillbaka till Sverige och till lärarstudierna. Han håller med om att upplägget på VFU:n gör att de som lärarstudenter känner sig som en del av arbetslaget.

– Det är väldigt stimulerande att varje dag vara på skolan och delta i undervisningen. Att få uppleva det höga tempot. Någon beskrev det som att bli lärare handlar om att undervisningen ska sitta i ryggmärgen, att bli omedvetet kompetent så att man kan vara uppmärksam på allt som händer i klassrummet. Då gäller det att få upp rutinerna via erfarna kollegor.

Tidigare yrkesliv ger nya infallsvinklar på ämnen

Med många års erfarenhet av en annan bransch än skolan finns det många exempel från arbetslivet som han kan använda i sin undervisning.

– Detta märker jag särskilt med saker som annars kan verka abstrakta. Vi ska jobba med programmering nu, och då kan man prata om varför man behöver arbeta med de olika byggstenarna i programmering, och om arbetssättet. Däremot tycker jag det är lite svårare i till exempel matematik, som jag inte använt på det sättet i mitt tidigare jobb.

Den största utmaningen med att byta yrkesbana till att bli lärare tycker han är att vara medveten om allt som händer i klassrummet under en lektion.

– Med hjälp av våra handledare har vi tränat mycket på hur man jobbar med ledarskapet i klassrummet och hur lektionerna ska läggas upp för att de ska bli inkluderande och variationsrika. För mig har relationen till eleverna fungerat bra, och det har varit stimulerande att fylla lektionerna med innehåll där eleverna själva är aktiva med sina naturvetenskapliga resonemang.

Återkoppling och samverkan viktigt för VFU-upplevelsen

Hovåsskolan är en så kallad universitetsskola. Det innebär, förutom att de tar emot KPU-studenter, att de har nära kontakt med Göteborgs universitet och andra universitetsskolor. Just nu är de med i ett projekt där de fått testa ett nytt program för planering och kommunikation mellan studenter och handledare. Regelbunden återkoppling är nyckeln till en bra VFU, säger Afroditi Mitsiou.

– Man provar många olika saker under sin VFU och vill veta vad som funkar och inte.

Stefan Östling och Afroditi Mitsiou med sin handledare Anna Wallman.

Anna Wallman är lärare på Hovåsskolan och VFU-handledare. Hon säger att även om det ibland är lite extra jobb, så är det en stor fördel att ha en extra person i klassrummet. När studenterna observerar hennes lektioner och efteråt reflekterar och ställer frågor får även hon återkoppling på vad som fungerar och inte under lektionerna. Studenterna har också fördelen att kunna följa flera lärare, och därmed se samma elever på flera olika lektioner.

– Då kan de tipsa mig: –Den här eleven gjorde så här på den lektionen, men så gör hen inte på din lektion, vad kan det bero på?

– Varje lärare har sin egen stil, det är bra att se. Man kan göra samma jobb på flera olika sätt, och eleverna reagerar på olika sätt på olika lärare, säger Afroditi Mitsiou.

På frågan hur det är att ha lärarstudenter som håller i lektionerna svarar några av eleverna i klass 8B att det inte är så jättestor skillnad. Att man ibland kan märka att de inte är lika vana vid att stå framför en klass, men att de märker att studenterna lär sig med tiden. Stefan Östling tycker att det märks att detta är en skola med stor vana av lärarstudenter.

– När jag började var det någon som frågade när de såg min namnskylt med ordet student på: – Ska du ta studentexamen då? Men det var ju länge sedan jag gjorde det! Det känns som att eleverna vet om att vi inte har lika mycket erfarenhet men att vi är där för att lära oss.