I grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad finns övergripande beskrivningar av vad förstelärare förväntas bidra med och vilka uppgifter som är prioriterade. Grunden i uppdragen är att utveckla undervisningen, men det är alltid rektor som formar rollens innehåll utifrån den lokala skolans behov. Andra uppgifter för en förstelärare kan till exempel vara att göra kartläggningar inför utvecklingsarbeten, planera, organisera och leda arbetet tillsammans med skolledning och kollegor.
Får gemensam kunskapsbas
För att bidra till en gemensam kunskapsbas hos stadens förstelärare har Center för skolutveckling tagit fram en kompetensutveckling, ”Leda undervisningsutveckling utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt”, på uppdrag av grundskoleförvaltningen. Syftet är att stärka kompetensen kring att driva förbättringsarbete med särskilt fokus på undervisningsutveckling. Utbildningen omfattar fyra tillfällen och består främst av föreläsningar kring ledarskap och undervisning på vetenskaplig grund, men deltagarna får också möjlighet att dela erfarenheter med varandra.
– Försteläraren har ett stort ansvar och det förutsätter att uppdraget är tydligt och att mandatet från rektorn kommuniceras till övriga lärare. Det ställer krav på både organisationen och på rektor, precis som på försteläraren, säger Nina Ivarsson, som tillsammans med kollegan Katarina Lange håller i kompetensutvecklingen.
Elisabet Klamby-Wässing Foto: Privat
En av förstelärarna som deltar i utbildningen är Elisabet Klamby-Wässing på Kärraskolan.
– Det är ovärderligt att samtala och dela erfarenheter med kollegor från hela staden, från olika skolor och stadier. Att diskutera hur andra organiserar utvecklingsarbetet, hur man agerar i en viss fråga eller hur man utvärderar. Sammantaget är det något som bidrar till att vi stärks i vår självuppfattning som förstelärare.
Utvecklar sin ledarkompetens
Uppdraget som förstelärare kan innebära att man stöttar undervisningsutveckling i alla ämnen på skolan – eller i ett specifikt ämne. Andreas Stomberg, som är förstelärare i matematik på Lundenskolan, tycker att utbildningen givit honom kunskap och självtillit i rollen.
– Jag känner mig tryggare med att driva utvecklingsfrågor och ha den dialogen med rektor utifrån skolans behov.
Andreas Stomberg Foto: Privat
Att rollen innehåller väldigt mycket är viktigt att förmedla, utan att för den sakens skull skapa en stress, säger Katarina Lange. Genom utbildningen får deltagarna möjlighet att fördjupa de processledar-kompetenser som är viktiga i arbetet.
– Vi vill även ge förestelärarna möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra, och på så sätt ge varandra perspektiv på uppdraget, fortsätter Katarina Lange.
Viktigt med forum för samarbete
Den gemensamma nämnaren för samtliga förstelärare är att i rollen som mellanledare vara en brygga mellan rektor och lärarkollegorna i skolans förbättringsarbete. Det ställer krav på att kunna gå från lärarrollen, att vara en skicklig pedagog med vetenskapligt förankrade kunskaper om undervisning, till förstelärarrollen som förutsätter ledarkompetens och förståelse för vad det innebär att driva utveckling av undervisningspraktiken på hela skolan.
– Uppdraget måste vara förankrat i en organisation med en tydlig infrastruktur där kommunikationen mellan olika led fungerar och där det finns forum för att arbeta tillsammans med undervisningsutveckling. Saknar skolan sådana forum blir gemensamt utvecklingsarbete omöjligt att genomföra, säger Nina Ivarsson.
Dialog med rektor
Ytterligare ett syfte med kompetensutvecklingen är att bidra till ett yrkesspråk som stärker kommunikationen med rektor.
– Det vi tar upp i kursen ingår på olika sätt i rektorsutbildningen och är sådant vi vet att rektorerna också har kunskap om. Vi vill uppmuntra förstelärarna till dialog, framför allt med rektor, eftersom den kommunikationsytan är viktig, säger Katarina Lange.
– Förstelärare måste ha kunskap om och förståelse för skolans strukturer för att kunna organisera undervisningsutveckling och ha verktyg för att leda. Det finns förstelärare som inte träffar sin rektor i regelbundna möten och då kan det bli svårt med mandatet från kollegorna, säger Nina Ivarsson.
På Kärraskolan är de sex förstelärare från F-9 som träffas en gång varje vecka.
– Det är väldigt värdefullt att regelbundet träffa kollegor som har samma roll som mig. Våra rektorer besöker ofta våra möten men jag har ingen stående mötestid med min rektor, säger Elisabet Klamby-Wässing.
Fokus på vetenskaplig grund
Hon säger att den stora utmaningen är att prioritera vad som ska göras och inte fastna i praktiska saker. Ibland kan det vara en utmaning att få med sig hela kollegiet.
– I förändringsarbete gäller det att ha underlag och visa på att något gör skillnad. Det är viktigt att föregå med gott exempel och hänvisa till att det vi ska göra har en vetenskaplig grund. Och att få till utvärderingar regelbundet, säger Elisabet Klamby-Wässing.
I april avslutas utbildningen för de 50 förstelärare, från stadens fyra skolområden, som deltagit i första omgången. En ny omgång kommer att starta redan 8 april med två tillfällen under våren och två under hösten. Grundskoleförvaltningens mål är att så många förstelärare som möjligt ska kunna genomföra kompetensutvecklingen.
– Vi hoppas att de här 50 förstelärarna använder och sprider sin kompetens, och delar med sig av de nya intryck de har fått med sig från kompetensutvecklingen. Vår förhoppning är att förstelärarna känner att de har fått stöd i att förmedla undervisningsutveckling, både i ord och handling, säger Nina Ivarsson.
